1 / 19

Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (IFAU Rapport 2013:20)

Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (IFAU Rapport 2013:20). Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans 11 februari 2014. Bakgrund. Ungdomars övergång från skola till arbete påverkas av många olika faktorer: Arbetsmarknadsläget vid tidpunkten för inträdet Färdigheter/drivkrafter

galya
Download Presentation

Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (IFAU Rapport 2013:20)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde(IFAU Rapport 2013:20) Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans 11 februari 2014

  2. Bakgrund • Ungdomars övergång från skola till arbete påverkas av många olika faktorer: • Arbetsmarknadsläget vid tidpunkten för inträdet • Färdigheter/drivkrafter • Anställningsbeslut sker under osäkerhet • Hur väl passar en sökande för arbetet? • Speciellt stor osäkerhet kring unga och oprövade • Informella kontakter kan underlätta processen

  3. Vår rapport/dagens presentation • Vad vet vi om informella kontakters betydelse på arbetsmarknaden? • Hur betydelsefulla, och varför? • I allmänhet, och för ungdomar i synnerhet • Vilken roll spelar kontakter från sommar- och extrajobb under gymnasiet vid ungdomars inträde på arbetsmarknaden?

  4. 1. Vad säger arbetstagare och arbetsgivare om man frågar dom? • Informella rekryteringar en norm snarare än undantag: • Direkt kontakt med arbetsgivare (en tredjedel) • Genom sociala nätverk (en tredjedel) • Formella kanaler (en tredjedel) • Arbetsgivare använder sig aktivt via informella rekryteringskanaler • Nätverk används mer bland unga, bland män, bland lågutbildade och när arbetslösheten är hög.

  5. 2. Varför är nätverk betydelsefulla? • Teorier som utgår från arbetstagaren • Kontakter kan ge information om var det finns (bra) lediga arbeten. • Värdefullt med många och spridda kontakter • . Teorier som utgår från arbetsgivaren: • Informella kontakter kan minska arbetsgivares osäkerhet om möjliga arbetstagares förmågor • Kontakterna bör ha relevant information • Kontakterna bör vara betrodda, informerade, produktiva…

  6. 3. Effekter: Nätverk och sysselsättning • Högre sysselsättning inom nätverk ger högre sysselsättning för individen • Generellt • Även för unga (Bentolilam.fl, 2010, enkätdata för EU och USA) • Ungdomar som fick jobb via föräldrar gjorde det ett halvår snabbare än klasskamrater (Kramarz och Skans, 2013, registerdata)

  7. Effekter: Nätverk och jobbkvalitet • Mindre entydigt än för sysselsättning • Generellt: mycket varierande löneeffekter beroende på typ av kontakt och population • För ungdomar: lägre ingångslöner bland de som hittar jobb via kontakter (Bentolilam.fl, Kramarz och Skans, 2013) • Jobb via föräldrar leder till mer varaktiga anställningar, i mer produktiva företag, och högre löneökningar (Kramarz och Skans, 2013)

  8. Nätverkens betydelse för ungas inträde • Ungdomars kontakter (lite förenklat): • Familjen • Tillfälliga anställningar under skoltiden • Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen

  9. Nätverkens betydelse för ungas inträde • Ungdomars kontakter (lite förenklat): • Familjen (Kramarz och Skans, 2013) • Tillfälliga anställningar under skoltiden • Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen

  10. Nätverkens betydelse för ungas inträde • Ungdomars kontakter (lite förenklat): • Familjen (Kramarz och Skans, 2013) • Tillfälliga anställningar under skoltiden • Aktiviteter inom skolor eller genom arbetsförmedlingen

  11. Vår studie – yrkesstudenter 2006 • Betydelsen av kontakter via sommar- och extrajobb under gymnasiet (dvs under 2005). • Jämför arbetsmarknadsutfallen bland klasskamrater • I huvudsak 2 frågor: • Påverkar kontakter var ungdomar börjar arbeta efter avslutat gymnasium? • Påverkar sysselsättningsgraden bland kontakter om man överhuvudtaget hittar ett jobb efter avslutat gymnasium?

  12. Resultat 1: Kontakter och sortering (bland dem som fått jobb) • Sannolikheten att hitta det första jobbet på en viss arbetsplats ökar med 35 procentenheter om eleven hade jobb där innan examen. • Jämfört med klasskamrater • 4 procentenheters högre sannolikhet att arbeta på en arbetsplats dit någon tidigare arbetskamrat flyttat. • Ingen ”effekt” av arbetstagare som lämnat den tidigare arbetsplatsen innan eleven arbetade där. • Kontakten måste därmed ha arbetat på samma arbetsplats samtidigt som eleven för att ha betydelse

  13. Kontakter och sortering (forts) • Effekterna är större för: • Äldre kontakter • Kontakter med samma yrkesinriktning •  yrkesmässig relevans förstärker effekten • Effekter för alla typer av studenter och inom alla segment av arbetsmarknaden • Något mer uttalade för män specialiserade mot tillverknings- och yrkesindustrin.

  14. Resultat 2: Effekter på sysselsättning • Empirisk strategi: mäter om högre sysselsättning bland sommar- extrajobbskontakter snabbar på övergången mellan skola och arbetsliv. • Tar hänsyn till (bl a): antal kontakter, tidigare inkomst och betyg inom en klass. • Resultat: 14 procentenheters högre sysselsättningsgrad om alla kontakter är sysselsatta jämfört med om ingen är det. • ”Normal variation”= 2 procentenheters effekt

  15. Effekter på sysselsättning(forts) • Effekten starkare: • Om kontakterna har samma yrkesinriktning • Bland: • Män • Studenter med lägre betyg • Studenter med invandrarbakgrund

  16. Sammanfattning • Vår läsning av litteraturen visar att kontakter: • Används i hög utsträckning både i Sverige och internationellt • Används av arbetsgivare som verktyg för att reducera osäkerheten vid anställningar • Särskilt relevanta bland unga och oerfarna • Leder till snabbare jobb, men effekterna på jobbkvalité är oklar.

  17. Sammanfattning • I linje med teori och tidigare studier tyder våra resultat på att kontakter från jobb under gymnasietiden påverkar: • Vilka arbetsplatser ungdomarna hittar jobb på efter gymnasiet • Tiden det tar att hitta en stabil sysselsättning.

  18. Slutsatser • Kontakter är en mycket viktig tillgång på arbetsmarknaden. • Bristande nätverk kan utgöra en betydande barriär, framförallt bland unga • Insatser som erbjuder kontakter mellan ungdomar och företag kan minska osäkerheten vid anställningar av ung och oprövad arbetskraft. • Genomgående är effekten är större om kontakterna har relevant yrkesinriktning. • Effekter av kollegor som rört på sig

  19. Referenser • Publikationer: • Kramarz och Skans (2013) ”When strong ties are strong – networks and youth labor market entry”, forthcoming Review of Economic Studies (IFAU WP 2011:18) • Hensvik och Skans (2013) “Networks and youth labor market entry” forthcoming Nordic Economic Policy Review (IFAU WP 2013:23) • Rapporter (på svenska): • Hensvik och Skans ”Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde” IFAU Rapport 2013:20 • Hensvik och Skans ”Hur arbetslivserfarenhet och nätverk kan förändra avkastningen på förmågor och utbildning” IFAU Rapport 2013:14 • Kramarz och Skans ”Sociala kontakter och ungdomars inträde på arbetsmarknaden” IFAU Rapport 2011:21

More Related