Huvudstudie för Nedsjön, Hultsfreds kommun

1. Huvudstudie för Nedsjön, Hultsfreds kommun Rapport 2011:01 - Bedömning av risker för kvicksilverspridning till Silverån och risker med kvicksilver i Nedsjöns fisk. Mätningar av totalkvicksilver och metylkvicksilver i vatten och totalkvicksilver i sedimenterande material i Silverån uppströms och nedströms Nedsjön samt av totalkvicksilver i småabborre från Nedsjön 2011-09-15 Olof Regnéll, Cinnobex-MBC

2. Silverån • Blåfärgat är sjöar och vattendrag som klassats av NV som särskilt värdefulla (motsvarar riksintresse). • Pauliströmsån • Emån

3. Silverån - Skyddsvärde • Meandrande lopp längs långa sträckor. • Högt antal arter beträffande bottenfauna, fiskarter samt fågelarter. Höga raritetsvärden på grund av utter och flodpärlmussla. • Tjockskalig målarmussla, flat dammussla, utter, färna, stor kamgälsnäcka, kungsfiskare. • Strandridåer är de preciserade skyddsvärdena. Klassningen är ”Nationellt särskilt värdefull”. Silverån är också ett av de översvämningsdrabbade områden i länet som har rapporterats in till MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) p g a kraftiga översvämningar vid nio tillfällen mellan 1951 och 2010.

4. Nedsjön - Skyddsvärde • Nedsjön och dess omgivning utgör ett orört våtmarksområde bestående av tre tjärnar och har klass 2 i våtmarksinventeringen. Nedströms finns ett naturreservat. • Klassas i MIFO ha mycket hög känslighet pga. läget i vattenskyddsområdet och närheten till tätorten. • Hulingen - Lagskydd • Riksintresse för naturvården: Stränder vid Hulingen • Natura 2000 område i södra delen av sjön. Särskilt skyddsvärde (SPA) enligt fågeldirektivet. • Rödlistade arter som är utpekade; Rördrom och stor kamgälsnäcka.

5. Utredningar om Nedsjön • H. von Post 1979 : 75 kg Hg, 90 000 m³ fibrer upp till 4 m mäktiga. Medelhalt kvicksilver 7 mg/kg TS. • Förbiledning klar 1993. • Haltnivån i sediment bekräftades 2006. 9 mg Hg/kgTS • Regnéll 2007 (II) provtagningsprogram för Nedsjön: Om 0,3 % av kvicksilvret läcker från sjön fördubblas bakgrundsflödet av Hg i Silverån. • Huvudstudie steg 1. Budget 0,5 Mkr. Undersökning under juli 2009-juli 2010 av spridning av Hg till Silverån. Analys av vatten och sedimenterande material upp- och nedströms Nedsjön. Kompletterades med analys av 1+ Abborre.

7. Övergripande ÅTGÄRDSMÅL • Nedsjöns föroreningsstatus ska inte • öka kvicksilvertransporten i Silverån oavsett flödesförhållanden. • försämra grundvattenkvaliteten inom Hultsfredsdeltat. • negativt påverka sjöns eller Silveråns organismer eller de djur som söker sin föda där genom oacceptabel kvicksilverbelastning. • Ett fjärde? • Inom Nedsjöns påverkansområde ska inte en depå av stora mängder miljögifter förvaras utan tillräckligt dimensionerade skyddsbarriärer

8. Hg i Silverån, µg/l • Kvicksilver mäts i tre punkter i Emån av Emåförbundet. Halter i µgHg/l • Silverån före utloppet (Målilla) 5,9 • Pauliströmsån före utloppet 2,8 • Emåns mynning (Emsfors) 3,0 Under projektet uppmätt medelv av Tot-Hg vid Nedsjön 4,1 resp 4,6. Av detta är 0,18 resp 0,20 metyl-Hg

9. Mer resultat - Halter av Hg • Halt i småabborre Halter i sedimentfällor

10. Några slutsatser • Hg-halterna i småabborre från Nedsjön var extremt höga och tyder på kraftig Hg-metylering i sjöns fibersediment. • Både uppströms och nedströms Nedsjön dominerades Hg-transporten av atmosfärsdeponerat Hg. Detta förhållande kan emellertid snabbt ändras vid extremt höga flöden och översvämmad vall mellan Nedsjön och Silverån. • Nedbrytningen av fibersediment leder både till Hg-metylering och till ökad spridning av Hg. När resuspension av det mest kontaminerade fibersedimentet (c:a 10 mg Hg/kg TS) ökar vattnets partikelinnehåll (susp) med 1 mg/L ökar samtidigt vattnets THg-koncentration med 10 ng/L. Detta kan jämföras med den under provtagningsperioden högst uppmätta THg-halten i Silveråns vatten på 7.7 ng/L.