Download
1 / 36
360 likes | 495 Views
Roger Andersson Jan Amcoff Thomas Niedomysl.
E N D
Till vilka delar av Sthlms läns bostadsmarknad flyttar olika kategorier av flyttare?Skiljer sig bosättningsmönstret för nya invandrare i regionen mellan dem som flyttar direkt från utlandet och dem som inflyttar via annan svensk kommun? Vad händer över tid? Vem stannar och vem flyttar vidare?Fokus på 1994-2006 och särskilt migrationsförlopp efter millennieskiftet Därutöver ge ett bidrag till en kritisk diskussion av existerande invandringsprognoser Rapportens syfte
Longitudinellt SCB-material som täcker hela befolkningen i Sverige 1990-2006Aggregerat regionens fastigheter till de för SLL relevanta basområdena. Två typer av kategorisering av områden: 1. bostadstyper/upplåtelseformer 2. socioekonomisk sammansättning och etnisk struktur Beskrivande, kartläggande och analyserande metoder Upplägg, data och analysmetoder
Tabell 1. Databasens grundstruktur och de demografiska komponenternas tillskott till befolkningsförändringen.
Teoriläget • Teorier kring rörlighet/migration -Invandrare/ej invandrare (genomsnittliga skillnader i ålder, geografisk förankring, sociala nätverk, arbetsmarknadsdeltagande) –högre rörlighet för nya invandrade • Teorier kring bosättningsmönster -Materiell struktur (hustyper, upplåtelseformer) -Handlingsmönster minoritet (rumslig assimilation/klustring; koloni, enklav, getto?) majoritet (flykt, undvikande, blockering) institutionell stryrning
Andel av befolkningen per nationalitet (födelseland) som flyttat under år 1998.
Stockholmskommunernas sammansättning av basområdestyper varierar stort. Resultat Kategorisering av fysiska basområden (bostadstyp/upplåtelseform) Kategorisering av basområdenas socioekonomiska sammansättning och etniska struktur
Det finns en stor överensstämmelse mellan basområdenas fysiska karaktär och socioekonomiska status. Resultat Befolkningen i Stockholms län 2006 fördelade på fysiska och sociala områdestyper.
Resultat Graden av Stockholms-orientering varierar mellan invandrade kategorier av olika härkomst…
… men också över tid… Resultat Andel bosatta i Stockholms län 2006 av personer som invandrat till Sverige från Irak, Bosnien-Herzegovina, Jugoslavien samt Iran.
… och mellan länets olika delar. Resultat Kommunvis översikt över befolkningen i Stockholms län år 2006.
… och förändringen sker inte jämnt Resultat Snabb tillväxt av personer födda utom Europa i alla länets kommuner Kommunvis översikt över befolkningsförändringar i Stockholms län 1994-2006.
Åldersstrukturen varierar mellan invandrarkategorier av olika härkomst beroende på under vilken tidsperiod de etablerade sig i Sverige. Resultat Åldersfördelningen i Stockholms län efter födelseregion år 2006.
Fyra av fem utlandsfödda inflyttare till Stockholms län under perioden 2003-06 kom direkt från utlandet; en av fem kommer via annan svensk kommun. De senare har en genomsnittligt sämre socioekonomisk situation. Resultat Utlandsfödda svarar för en betydande del också av Stockholms läns inrikes flyttutbyte. Utlandsfödda inflyttares destinationer inom länet tenderar att avvika från Sverigeföddas; afrikaners och asiaters destinationer avviker mest. Bland 65 av 72 redovisade (grupper av) nationaliteter uppvisar inflyttare som flyttat från annan kommun i Sverige ett mer segregerat bosättningsmönster än inflyttare från utlandet. Mätt med segregeringsindex minskade segregationsgraden 1998-2006 bland 63 av 72 redovisade (grupper av) nationaliteter, delvis en följd av ökande antal.
Antalet svenskfödda inflyttare till Stockholms län tenderar att minska medan antalet utlandsfödda inflyttare ökar. Resultat Antal bosatta och inflyttade per period och efter födelseland 1994-2006
Resultat – vem hamnar var? Hela inflyttningen till Stockholms län 2003-2006 efter födelseland. Fördelning efter destinationernas socioekonomiska och fysiska karaktär
Ingående analyser av olika individegenskapers betydelse för i vilken områdestyp en inflyttare hamnar Resultat – vem hamnar var? Sannolikheten att hamna i en viss fysisk basområdestyp är mest avhängig individegenskaper som ålder, födelseland och familjetyp. Betydelsen av födelseland tenderar att förstärkas.Inv. från Afrika och Västra Asien har störst sannolikhet att hamna i ”homogen allmännytta” Sannolikheten att hamna i en viss socioekonomisk basområdestyp är mest avhängig egenskaper som födelseland, familjetyp, utbildningsnivå och inkomstnivå.Inv. från Afrika och Västra Asien har störst sannolikhet att hamna i ”utsatta bostadsområden”
Sannolikheten att hamna i utsatta områden minskar något med längden på vistelsetiden i Sverige. Resultat Andel efter antalet år i Sverige och inflyttningsperiod som bosätter sig i utsatta respektive svensktäta områden
Resultat - Vidareflyttningar Flyttningskarriärer för Sverigefödda inflyttare till AB-län 1995-1998 (uppföljning 2002 och 2006)
Resultat - Vidareflyttningar Flyttningskarriärer för utomlandsfödda inflyttare till AB-län 1995-1998 (uppföljning 2002 och 2006)
Utlandsfödda inflyttare vidareflyttar (till ett annat basområde i Stockholms län än de först hamnar) i lägre grad än svenskfödda. Vidareflyttningen varierar också starkt med ålder och hur lång tid som har förflutit sedan senast föregående flyttning. Resultat Utlandsfödda som vidareflyttar tenderar att flytta korta avstånd. Vidareflyttningen (bland – specialstuderade – somalier) är minst från basområden med stark etnisk koncentration (av somalier).
Andel utlands- födda år 2006
Utlandsfödda är särskilt överrepresenterade i inflyttningen till basområden i en ”förortsring” c:a 10km från centrala Stockholm. Resultat Över/underrepresentation av svenskfödda bland inflyttare till basområden (med minst 50 inflyttare) 2002-2006
Utflyttning från AB Inflyttning till AB AB läns inrikes flyttutbyte2003-06
Var bor Irakfödda inflyttare (1998-2002) till Järvaf. år 2006?
Var bor Sverigefödda inflyttare (1998-2002) till Järvaf. år 2006?
Var bor Irakfödda inflyttare (1998-2002) till Ronna m fl år 2006?
Var bor Sverigefödda inflyttare (1998-2002) till Ronna m fl år 2006?
