N r 1202 n ringsl ra 50 p
Download
1 / 52

N R 1202 N ringsl ra 50 p - PowerPoint PPT Presentation


  • 211 Views
  • Uploaded on

NÄR 1202 Näringslära 50 p. Kursen skall ge kunskap om: matens betydelse för hälsan samt näringsämnens uppbyggnad och deras uppgifter i kroppen.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'N R 1202 N ringsl ra 50 p' - faye


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
N r 1202 n ringsl ra 50 p
NÄR 1202 Näringslära 50 p

Kursen skall ge kunskap om: matens betydelse för hälsan samt näringsämnens uppbyggnad och deras uppgifter i kroppen.

Ett mål för kursen är att ge kunskap om människokroppens behov av näringsämnen och energibehov vid olika aktiviteter samt kännedom om matspjälkningsprocessen.

Kursen skall ge kunskap om näringsinnehåll i de vanligaste livsmedlen och om hur näringsämnen bevaras i samband med beredning av livsmedel.

Kursen skall ge kunskap om de vanligaste specialkosterna. Kursen skall även ge kunskap om matsedelsplanering.

Ett mål för kursen är också att ge kunskap om olika myndigheters kost- och näringsrekommendationer samt om matvanor och kostsituationen i olika länder.


M l f r kursen
Mål för kursen

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

  • ha kunskap om näringsämnen och deras uppgift i kroppen och näringsämnenas betydelse för hälsan

  • ha kunskap om näringsinnehåll i de vanligaste livsmedlen

  • kunna kombinera livsmedel till en veckomatsedel så att dagsbehovet av olika näringsämnen tillgodoses

  • kunna planera matsedel för specialkost utifrån matsedel med normalkost

  • ha kunskap om grundreglerna för hur näringsämnen i livsmedel bevaras vid förvaring, tillagning och varmhållning

  • känna till myndigheters kost- och näringsrekommendationer

  • känna till kostsituationen i Sverige och övriga världen samt hur matvanor i olika länder och kulturer påverkar folkhälsan


Betygskriterier
Betygskriterier

  • Kriterier för betyget Godkänt

    Eleven grupperar med stöd av litteratur de vanligaste livsmedlen efter näringsinnehåll och redogör för näringsämnenas betydelse för hälsan. Eleven kombinerar med handledning råvaror till näringsriktiga måltider.Eleven beskriver de vanligaste specialkosterna.Eleven ger med hjälp av litteratur exempel på kost- och näringsrekommendationer samt på kostsituationen i världen.

  • Kriterier för betyget Väl godkänt

    Eleven förklarar näringsämnenas uppbyggnad samt kroppens behov av näringsämnen och energibehov vid olika aktiviteter. Eleven kombinerar livsmedel till en matsedel så att dagsbehovet av olika näringsämnen tillgodoses. Eleven redogör för grundreglerna för näringsämnenas bevarande i livsmedlen vid förvaring och under olika faser i beredningsprocessen.

  • Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

    Eleven använder kost- och näringsrekommendationer vid planering av matsedlar och anpassar dem till människors olika behov av näring och energi.Eleven diskuterar samband mellan livsstil, matvanor och välbefinnande samt kostens betydelse för hälsa.


Kursinneh ll
Kursinnehåll

  • Vad påverkar energibehovet? Vad är avgörande vilken energikälla man använder?

  • Kolhydrater, vad är det, hur mycket/dag, lagring- var/hur, olika produkter med

  • kolhydrater (långsamma/snabba, rekommendationer mm).

  • Protein,

  • Fett, fleromättat, mättat, omättat.

  • Mineralämnen, järn (sorter, viktigt för, upptaget, dagligt intag, brister/

  • bristsjukdomar, järn rika livsmedel etc.)

  • Vitaminer, vattenläsliga/ fettlösliga. A-,B-,C-, D-, E-, K-vitamin.

  • Vätska, hur mycket är kroppsvikt, vad brister leder till, hur mycket/ dygn och

  • vad avgör hur mycket man ska dricka, vätska före –under och efter tävling och

  • vilken sort, måttstock för vätskebalans mm.

  • Måltidsfördelning, tallriksmodeller, kostuppladdning för prestation, praktiska

  • förslag på energifördelning över måltider,

  • Hur näringsämnen bevaras i samband med beredning av livsmedel

  • Matspjälkningsprocessen

  • De vanligaste specialkosterna

  • Matsedelsplanering

  • Olika myndigheters kost- och näringsrekommendationer samt om matvanor och kostsituationen i olika länder.


Kursuppl gg
Kursupplägg

  • Vecka 4: Presentation

    Information om kursinnehåll, kurstid mm

    Elevens frågeställningar/förväntningar av kursen utifrån kursplan. Lämnar in två frågeställningar/ elev

  • Vecka 5: Genomgång näringslära- energi/energibehov

  • Vecka 6: Genomgång näringslära- energi/ energibehov.Näringsämnen/vitaminer/mineraler, vätska

  • Vecka 7: Inlämning av energibehov samt två provfrågor med svar ur inläsningsmaterialet

    Energiintag för olika energibehov

    Kostuppladdning för prestation

  • Vecka 8: Inläsning inför prov

  • Vecka 9: Prov

  • Vecka 11:Sammanfattning av näringslära

    Svar på elevens frågor

    Matspjälkningsprocessen

  • Vecka 12: Matsedelsplanering

  • Vecka 13: Hur näringsämnen bevaras i samband med beredning av livsmedel

  • Vecka 14: Olika myndigheters kost- och näringsrekommendationer samt om matvanor och kostsituationen i olika länder.

  • Vecka 16: Specialkoster

  • Vecka 17:

  • Vecka 18:

  • Vecka 19: Kursavslut

  • Vecka 20:


N ringsl ra
Näringslära

  • Energikällor och vad som påverkar energibehovet

  • Näringsämnenas allmänna funktioner/ Måltider

  • Kolhydrater, kostfibrer

  • Fett

  • Protein

  • Vitaminer, Kosttillskott

  • Mineralämnen och antioxidanter

  • Vätska


Energienheter
Energienheter

Kilokalori= kcal

Kilojoule= KJ

1 kcal= 4,2 KJ


Energimetabolism
Energimetabolism

Energin i kolhydrater, fett och proteiner måste omvandlas till olika energiformer för att kunna användas i kroppen som elektrisk energi (nervimpulser), mekanisk energi (muskelkontraktioner), kemisk energi (anabolism-katabolism) samt värme.


Vad r tomma kalorier
Vad är tomma kalorier?

Tomma kalorier är lite näring i förhållande till energi


Energibalans grunden f r god prestation
Energibalans- grunden för god prestation

  • Det grundläggande för dig som idrottar är att vara i energibalans

  • Normalt tar det 1-2 dygn att återfylla glykogenlagren efter en hård aktivitet. Om du äter för lite mat och därför inte är i energibalans tar det ännu längre tid att återfylla glykogenlagren.

  • Du kan enkelt uppskatta om du fått i dig tillräckligt med energi genom att väga dig regelbundet t e x en gång i veckan. Om du minskat i vikt har du ätit för lite. Och om du ökar i vikt har du kanske ätit för mycket eller fel sorts mat. Ökningen kan också bero på att du tränat hårt och därmed ökat din muskelmassa.

  • Ungdomar som tränar ska oftast öka i vikt eftersom de fortfarande växer.


Energif rr d i kroppen
Energiförråd i kroppen

Substrat: Vikt:

Fetter Kg

Kolhydrater 200-800g

Proteiner Kg

Blodet 4-5 g

Levern 50-150 g

Muskulatur 10-20g/kg

kroppsvikt


Energioms ttning
Energiomsättning

Hög aktivitetsgrad (träning 2-3 timmar/dag)

ger en ökad energiomsättning

Energiförbrukning

Aktivitetsnivå

Aktivitetsnivå

Vilo-

Omsättning

Ca 65%

av totala

Vilo-

omsättning

Aktivitetsgrad

Hög

Låg


N r nyttjas de olika energi givarna
När nyttjas de olika energi- givarna?

Fettförbränningen är totalt sett större vid hög- intensivt arbete

Den totala energiförbrukningen under träningspasset är avgörande för utnyttjande av energi- givarna. Detta p g a mer muskelfibrer aktiveras

Energiförbrukning

Kolhydrater

Kolhydrat

Fett

Kolhydrat

Fett

Fett

Fett

Intensitet

Låg- intensiv

idrott

Hög- intensiv

idrott

Sittande


Body mass index
Body Mass Index

= BMI

Mager= < 20

Normal= 20-25

Överviktig= 25-30

Fetma= 35-40

Sjuklig fetma= >40

Kroppsvikt i kg=BMI

Längd i m x längd i m


Hur kan jag r kna ut mitt energibehov
Hur kan jag räkna ut mitt energibehov?

BMR (Basal Metabolic Rate)= Basal metabolism

Grundomsättning för energibehovet.

D v s kroppens förbränning i vaket tillstånd under psykisk

och fysisk vila

PAL( Physical Activity Level) = Energiåtgång under 24 timmar

Används vid beräkning av energiåtgång under 24 timmar. PAL är ett genomsnittsvärde som beräknas per timma.

Faktiskt energibehov= BMR x PAL


Uppgift r kna ut ditt energibehov med bmr faktor och med pal v rde
Uppgift; Räkna ut ditt energibehov med BMR- faktor och med PAL-värde

1. Räkna ut ditt energibehov genom att först räkna ut ditt BMR.

2. Multiplicera detta med den BMR- faktor som aktiviteten motsvarar.

3. Räkna även ut ditt energibehov med PAL- värde genom att multiplicera ditt BMR med det PAL- värde som stämmer överrens med din aktivitetsnivå.

4. Jämför dina båda resultat och fundera på vad skillnaden beror på och vad som är trolig orsak till eventuell skillnad.

5. Maila/lämna in dina uträkningar med svar på frågeställningen i punkt 4 till mig senast fredag v.7


N rings mnens allm nna funktioner
Näringsämnens allmänna funktioner PAL-värde

  • Fetter

  • Kolhydrater

  • Aminosyror

  • Mineraler

  • Vitaminer

Energi- givare, isolering

Strukturer i membraner,

Komponent i DNA b l a

Omsätts först

i kroppen p g a mest

tillgänglig

Beståndsdel i proteiner

energisubstrat

Skelettet, tändernas uppbyggnad

Komponent i proteiner, membraner,

Reglerar osmotiskt tryck/vätskebalans

Signalförmedlare

Ej

energi-

givare

E

Hormonella funktioner (D, A-vitamin)

Membranreglerande (E)


Allm nna n rings rekommendationer
Allmänna närings- rekommendationer PAL-värde

  • Fördelning mellan energigivande näringsämnen, i energi-procent (E%) av totalt energiintag:

    Kolhydrater 55-60 E% (50)

    sackaros max 10 E%

    Fetter max 30 E% (37)

    mättade max 10 E%

    enkelomättade 10-15 E%

    fleromättade 5-10 E%

    Proteiner 10-15 E% (13)

    (0,8 g/kg kroppsvikt)

Bör minska andelen mättat fett

Öka andelen enkel- och

fleromättat fett

Förebygger proppbildning i

blodet


M ltidsordning
Måltidsordning PAL-värde

Frukost 20-25 E%

Lunch 25-35 E%

Middag 25-35 E%

2-3 mellanmål 5-15 E%

OBS! För högenergi- förbrukare

är mellanmålen extra viktiga!


Spelar det n gon roll hur man tillgodoser n ringsbehovet f rdelning ver dagen och mellan m ltiderna
Spelar det någon roll hur man tillgodoser näringsbehovet (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

JA!

Detta p g a:

  • Förmågan att lagra protein

    Ständig nedbrytning/uppbyggnad sker dygnet runt. Protein kan inte lagras i kroppen- utan måste tillföras kontinuerligt vid varje måltid.


  • Fettinlagring (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

    Få måltider ger en glukosinlagring i fettceller. Ämnesomsättningen minskar

  • Proteinkatabolism

    Ökar vid lång tid mellan måltiderna.

    Bryter ner immunförsvaret.


  • Glykogendepåer (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

    Glukos lagras i levern och levereras till blodet som förser hjärnan med energi. Hjärnan kan ej lagra glykogen utan är beroende av ständig energitillförsel av 100-150 g glukos/dag. Blodsockernivån bör hållas relativt konstant. Mellan måltiderna bryts leverglykogen ner till glukos som kan levereras till blodet. Det glykogen som lagras i muskeln kan ej avges till blodet, bara nyttjas vid fysiskt arbete


  • Hormonbalans (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

    Rubbas. Påverkar insulin, kortisol (hormoner som höjer blodsockret) produktionen

  • Mental/fysisk prestation

    Försämras


Protein
Protein (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

Behov: 10-15 E%

alt. 0.8 g/ kg kroppsvikt

Möjligen ökat behov vid mkt hård träning

1,5 g/ kg kroppsvikt

Vanlig mat täcker lätt energibehovet vid normal träning.

Vid mycket hård träning kan man äta något extra proteinrikt pålägg som mellanmål på smörgås, eller proteinrik dryck.


Protein1
Protein (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

kroppens byggmaterial

Uppbyggnad och underhåll av celler.

Proteinrik mat är fisk, kött, mjölk, ägg, ost, ärtor, böner och linser


Kolhydrater
Kolhydrater (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

Behov: 55-60 E%

Max 10 E% från sackaros

Viktig energi- givare för CNS och muskulatur

Underhåller blodsockerhalten och är ett lättillgängligt och bra bränsle för högintensivt arbete.


Kolhydrater1
Kolhydrater (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

Delas in i grupperna digirerbara kolhydrater och odigirerbara kolhydrater

Finns i pasta, mjöl, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bär mm

Lagras som glykogen i levern och i muskelcellerna


Digirerbara kolhydrater
Digirerbara kolhydrater (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

= Kan sönderdelas i kroppen

Finns i frukt, bär, rotfrukter, potatis, pasta, honung etc.

Ger snabbt energi till arbetande muskler


O digirerbara kolhydrater kostfibrer
O (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?digirerbara kolhydrater (kostfibrer)

= Kan ej sönderdelas i kroppen

Finns i havre, korn, vete- rågkärnornas ytterskikt, baljväxter

Kan ej omsättas till energi


Positiva effekter med kat kostfibrerintag
Positiva effekter med ökat kostfibrerintag (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

  • Ger en gynnsam bakterie-tillväxt i colon, tarmflora

  • Sänker nivån blodfetter

  • Ger en långsam blodsocker stigning och skapar mättnadskänsla

  • Längre tömningstid från magsäcken

  • Snabbare tarmpassage

  • Mindre risk för divertiklar

    OBS! En nackdel med hög andel kostfiber kan vara för tävlingsidrottare att fibrer bildar gaser (om man är ovan med mycket fibrer). Kan även ge energibrist- då kostfibrer inte ger energi


Fett (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

Behov: Max 30 E%

  • Viktig energikälla samt essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som kroppen själv inte kan bilda, utan måste tillföras via maten

    De essentiella fettsyrorna krävs för att producera eikosanoider som i sin tur;

    - Reglerar blodtryck

  • Njurfunktion

  • Magsaftsekretion

  • Blodkoagulation, proppbildning

  • Immunförsvar

  • Isolerande


Fett (fördelning över dagen och mellan måltiderna)?

Fleromättat fett och enkelomättat fett finns i oljor, bordsmargarin, fet fisk, nötter, avocado

Mättat fett finns i smör, ost, ister och kokosfett

För att kroppen ska kunna ta upp vissa vitaminer (A,D,E,K-vitamin) måste maten innehålla något slags fett


Varf r r fett och kolhydrater viktiga energi givare och inte proteiner
Varför är fett och kolhydrater viktiga energi- givare och inte proteiner?

Därför att glukos och fetter består av olika kombinationer C, H, O (kol, väte syre).

Proteiner (aminosyror) består förutom av dessa N (kväve) som gör det svårare att omsätta till energi för kroppen.


Vad ska man t nka p f r b sta terh mtning efter fysisk tr ning
Vad ska man tänka på för bästa återhämtning efter fysisk träning?

  • Regelbundna måltider

  • Mellanmål

  • Timing, d v s kolhydrater direkt efter träning/tävling. Kroppens förmåga att lagra glykogen (i muskelcellerna) är som störst precis efter avslutad aktivitet

  • Underhålla blodsockernivån genom att äta kolhydratrik kost med lågt GI.


Vitaminer
Vitaminer fysisk träning?

Vitaminer och mineraler ger ingen energi men är nödvändiga för att kolhydrater, proteiner och fetter skall kunna omsättas till energi eller omsättas till annat än energi


Vitaminer1
Vitaminer fysisk träning?

  • Fettlösliga

  • Vattenlösliga


Vitaminer2
Vitaminer fysisk träning?

Fettlösliga vitaminer:

A,D,E,K behövs för hud, syn, slemhinnor, blodets koagulation och tillväxten

Vattenlösliga vitaminer:

B,C behövs för muskler- nerver ska fungera, ta upp järnet i maten, sårläkning, stärker blodkärl, skelett och tänder


Vilka kan beh va kosttillskott
Vilka kan behöva kosttillskott? fysisk träning?

  • Nyfödda (vitamin K)

  • Barn (vitamin D)

  • Äldre (vitamin D, mm)

  • Gravida (Folsyra, järn)

  • Individer

    med lågt Hb (Järn)


Mineral mnen
Mineralämnen fysisk träning?

  • Järn

  • Zink

  • Kalcium

  • Selen

  • Fosfor

  • Magnesium

  • Jod

  • Kalium

  • Natrium

  • Klor

  • Svavel

  • Mangan


Mineral mnen1
Mineralämnen fysisk träning?

Många mineralämnen och vitaminer samverkar. B l a behöver du zink för att ta upp A-vitamin och finns i fullkornsmjöl, fisk och kött

Järn har den viktiga funktionen att ta upp syre från lungorna ut i kroppen via blodet och finns ffa i blodmat, broccoli

Kalcium behövs för tänder och skelettet och finns ffa i mjölkprodukter samt i räkor, musslor och bladgrönsaker


Mineral mnen2
Mineralämnen fysisk träning?

  • Selen behövs för att skydda cellerna från oxidation, samverkar med vitamin E och finns i kött, fågel, mjölkprodukter

  • Fosfor är nödvändig för bildning av ben och tänder samt omsättning av fett och kolhydrater och finns främst i kött, fågel, ägg, bröd

  • Magnesium behövs för nerv- och muskelfunktioner, hjärtat, hjärnan och skelettet och finns främst i mjölkprodukter, bröd


Antioxidanter
Antioxidanter fysisk träning?

Antioxidanter är ett skydd som kroppen bildar mot fria radikaler. Man kan förbättra skyddet genom fysisk aktivitet samt genom att äta antioxidanter som finns i frukt, bär, grönsaker, fullkornbröd, groddar och nötter


V tska
Vätska fysisk träning?

Vattnet i din kropp har många viktiga uppgifter. B la ska det lösa upp och transportera näringsämnen till muskler och andra organ

Vattnet reglerar även kroppstemperaturen

Du kan klara dig utan mat i flera veckor, men bara några få dagar utan vätska.


V tska vid fysisk aktivitet
Vätska vid fysisk aktivitet fysisk träning?

  • Normalt behöver du 2-3 litet vätska om dagen

  • När du tränar går det åt ytterligare ca 1-2 liter/timma

  • Exakt hur mycket vätska som behövs beror på kroppsstorlek, yttre omständigheter.

  • Ju högre träningsintensitet och temperatur, desto mer vätska krävs för att orka prestera.

  • Under ett träningspass är det inte ovanligt att förlora vätska motsvarande 1-2 % av kroppsvikten. Arbetsförmågan minskar då till 75-80% av din normala kapacitet.


Hur mycket och vad ska man dricka inf r och under fysisk aktivitet
Hur mycket och vad ska man dricka inför och under fysisk aktivitet?

  • Drick ordentligt före aktiviteten- överskottet försvinner med urinen.

  • Drick hellre ofta och små mängder

  • Om träningen/ tävligen pågår mer än 40-50 minuter bör du vara noga med att dricka under pågående pass

  • Vatten är ofta den bästa drycken, men om du tränar hårt och länge finns det fördelar med sportdryck

    Sportdryck ger dig då extra sockerinnehåller även natrium som gör att vätskan absorberas effektivt och hålls kvar i kroppen


G r din egen sportdryck
Gör din egen sportdryck aktivitet?

1 dl vatten

0,5 dl druvsocker

1 krm koksalt

1-2 msk koncentrerad juice eller saft

Blanda ut druvsocker och salt i vattnet. Tillsätt därefter juice eller saft


ad