Pragmatik ii talhandlingar jordan zlatev
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 16

Pragmatik II: Talhandlingar Jordan Zlatev PowerPoint PPT Presentation


  • 118 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Pragmatik II: Talhandlingar Jordan Zlatev. Lektion 9. Två karakteristiska drag av språkanvändning. Kontextberoende - Kan du lyfta 100 kg i bänkpress? - Kan du skicka mig saltet? - Kan du inte låta bli att peta i näsan? Är alla tre frågor? Interaktivitet - Hej!

Download Presentation

Pragmatik II: Talhandlingar Jordan Zlatev

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Pragmatik ii talhandlingar jordan zlatev

Pragmatik II: TalhandlingarJordan Zlatev

Lektion 9


Tv karakteristiska drag av spr kanv ndning

Två karakteristiska drag av språkanvändning

  • Kontextberoende

    - Kan du lyfta 100 kg i bänkpress?

    - Kan du skicka mig saltet?

    - Kan du inte låta bli att peta i näsan?

  • Är alla tre frågor?

  • Interaktivitet

    - Hej!

  • Hej. (Tystnad är också betydelseful)

    - Vad heter du?

    - Jordan / J.Zlatev / osv.

  • ”Conversational Analysis” (CA): ”adjacency pairs” (närhetspar)


Austin 1962 how to do things with words

Austin (1962): How to Do Things with Words?

Den logiska (denotationella) semantiken missar en mycket viktig del av språket eftersom:

  • Många yttranden uttrycker INTE påståenden som kan vara antingen sanna eller falska: Hej! Ursäkta, vad är klockan. Ge mig den!

  • Även en del deklarativa satser, som till synes uttrycker påståenden, har inte som huvudfunktion att göra det: Jag lovar att inte ljuga längre. Härmed förklarar jag er man och hustru. = performativer (performative utterances)

  • Även typiska deklarativa satser (påståendesatser) är inte bara ”satser” utan handlingar, vars funktioner är att låta talaren informera om, hävda… dvs. påstå något.

    : På betydelseplanet (betydelse i bred bemärkelse) består språk inte av satser utan av talhandlingar, illocutionary acts (Austin), speech acts (Searle)


Talhandlingar

Talhandlingar

En talhandling består av tre element

  • lokution (locutionary act), orden och satsen med sin konventionella betydelse (frågesats, påståendesats…)

  • illokution (illocutionary force), talarens avsedda betydelse (att fråga, att informera, att lova, att hota…)

  • perlokution (preloctionary act), effekten på lyssnaren (att svara på frågan, att ändra sin uppfattning…)

    Betydelsen av en talhandling kan generellt inte uttryckas med hjälp av sanningsvillkor (truth conditions)

    Utan: lämplighetsvillkor (felicity conditions, appropriateness conditions): villkoren som måste uppfyllas för att en talhandling ska ”lyckas” (lyckovillkor?)


Pragmatisk betydelseteori

Pragmatisk betydelseteori

avsikt

speaker meaning (Grice)

illocutionary force (Austin)

intention

TALAREspråkligakonventioner

kontext

yttrande

utterance

locutionary act (Ausitn)

referensreferent (Saeed)

LYSSNARE

effekt, förståelse

perlocutionary act (effect) (Austin)


Typer av talhandlingar searle 1976

Typer av talhandlingar(Searle 1976)

  • Representatives (att påstå, att informera…) – talaren säger något som kan vara sann eller falsk

  • Directives (att fråga, att begära…) – talaren vill att lyssnaren ska utföra en handling eller bidra med information

  • Commisives (att lova, hota, erbjuda…) – talaren förbinder sig att utföra en handling

  • Expressives (att önska, gratulera, tacka….) - talaren uttrycka ett ”psykologiskt tillstånd”

  • Declarations (att ändra på ”institutionella fakta”) – att utföra en förändring i den institutionella (sociala) verkligheten


Kriterier f r att skilja mellan olika talhandlingar

Kriterier för att skilja mellan olika talhandlingar

  • illokuta poängen (”illocutionary point”): avsikten med yttrandet

  • riktningen språk-värld (”direction of fit”): språk-till-värld Representatives eller värld-till-språk (anpassa världen till talhanlingen) för Directives

  • psykologiska tillståndet hos talaren: önskan, tro, kunskap…

  • propositionellt innehåll


Typer av l mplighetsvillkor searle 1969

Typer av lämplighetsvillkor (Searle 1969)

  • Förberedande villkor

  • Propositionsvillkor

  • Ärlighetsvillkor

  • Essensvillkor


L mplighetsvillkoren f r en fr ga

Lämplighetsvillkoren för en Fråga

  • Förberedande villkor: Talaren kan inte svaret, Lyssnaren skulle kunna svaret

  • Propositionsvillkor: vad som helst

  • Ärlighet: Talaren vill veta svaret

  • Essens: Yttrandet ”räknas som” ett försök att få svaret


L mplighetsvillkoren f r uppmaning f r h

Lämplighetsvillkoren för Uppmaning (för H)

  • Förberedande villkor: Lyssnaren kan göra H

  • Propositionsvillkor: Talaren anger en framtida handling H

  • Ärlighet: Talaren vill att Lyssnaren ska utföra H

  • Essens: Yttrandet ”räknas som” ett försök att få Lyssnaren att göra A


Direkta och indirekta talhandlingar

Direkta talhandlingar: Lokutionen markerar illokuta kraften på ett konventionellt sätt

Direkta och indirekta talhandlingar

  • Indirekta talhandlingar: avvikelser från ovan


Hur f rst r man indirekta th

Hur förstår man indirekta TH?

1. Genom en inferensprocess med följande premisser

  • Den direkta handlingens lämplighetetsvillkor

  • Samarbetsprincipen (Grice)

  • Situationskontexten

    t ex. Om någon kunde stänga det där fönstret?. (Fönstret är öppen, lyssnaren befinner sig i närheten)

    2. Genom att den indirekta talhandlingen är konventionellt förknippad med en lokation av en annan satstyp.

  • t ex. Kan du skicka X? – interrogativ sats men Begäran


Hur f rst r man indirekta th1

Hur förstår man indirekta TH?

Olika förutsägelser:

(1) säger att den direkta talhandlingen förstås först och därefter den indirekta,

(2) säger att den ”indirekta” förstås direkt

Olika psykolingvistiska experiment ger stödd för både (1) och (2)!

Men det finns en kompromiss: (1) är en ”principlösning” som kan hjälpa oss förstå varför vissa yttranden fungerar bättre som indirekta TH än andra (och i praktiken tillämpas bara i vissa fall)

Notera: personer med autism har mycket svårt för indirekta TH (och metaforer)


Varf r existerar indirekta th verhuvudtaget

Varför existerar indirekta TH överhuvudtaget?

  • ”In directives, politeness is the chief motivation for indirectness.” (Searle 1975, in Saeed 2003, 234)

    • Skulle jag kunna få en storstark?

    • Kan du ge mig en storstark?

    • Jag vill ha en storstark.

    • En storstark (tack)

    • Ge mig en storstark!


Ansikte face

Ansikte (“Face”)

  • “the public self-image that every member of society wants to claim for himself” (Brown & Levinson)

  • hot mot “negative face”: kränka ens frihet, oberoende (”autonomy”) t ex genom befallningar

  • hot mot “positive face”: kränka ens självuppskattning, t ex kritik

  • Kulturella variationer skulle kunna förklaras som betoning på olika aspekter av ”face”, t ex.

    • grekiska: mera inriktade på strategier för att befästa andras (och egen) ”positive face”: smickran, undvika kritik, undvika för mycket ”ursäkta”…)

    • engelska: mera inriktade på att undvika hot mot ”negative face” (indirekta begäran, en hel del ”ursäkta”)

  • Svenska? Exempel?


Avslutning pragmatik

Avslutning (pragmatik)

  • Kommunikation kan sägas utvecklas ”från pragmatik till semantik”: T ex. från perlokation (effekt), till illokution (avsikt), till locution (konventionella uttryck) under både fylogenesen (evolution) och ontogenesen (barndom)

    (Bates 1979, The Emergence of Symbols)

  • Även om en del av betydelsen konventionaliseras (kod, direkta talhandlingar osv.) så är denna bara en del av den fullständiga betydelsen (kod + inferens)


  • Login