Publikt entrepren rskap ett forskningsprojekt
Download
1 / 24

PUBLIKT ENTREPREN RSKAP ETT FORSKNINGSPROJEKT - PowerPoint PPT Presentation


  • 148 Views
  • Updated On :

PUBLIKT ENTREPRENÖRSKAP – ETT FORSKNINGSPROJEKT. Björn Bjerke Professor i Entreprenörskap vid Stockholms universitet samt vid Högskolan i Kalmar [email protected] JAG HAR SYSSLAT MED ENTREPRENÖRSKAP (I TEORI SOM I PRAKTIK) I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:.

Related searches for PUBLIKT ENTREPREN RSKAP ETT FORSKNINGSPROJEKT

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'PUBLIKT ENTREPREN RSKAP ETT FORSKNINGSPROJEKT' - eshe


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Publikt entrepren rskap ett forskningsprojekt l.jpg

PUBLIKT ENTREPRENÖRSKAP –ETT FORSKNINGSPROJEKT

Björn Bjerke

Professor i Entreprenörskap vid Stockholms universitet samt vid Högskolan i Kalmar

[email protected]


Slide2 l.jpg
JAG HAR SYSSLAT MED ENTREPRENÖRSKAP (I TEORI SOM I PRAKTIK) I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:

  • DET FINNS INGEN ALLMÄNGILTIG UPPSÄTTNING STEG SOM MAN SKA FÖLJA FÖR ATT BLI EN FRAMGÅNGSRIK ENTREPRENÖR!

  • ENTREPRENÖRER UPPTRÄDER I SÅ MÅNGA OLIKA FORMER OCH VARIANTER ATT DET ÄR MENINGSLÖST ATT STÄLLA UPP EN GENERELL BILD FÖR VILKA DE ÄR!

  • DET ENDA GEMENSAMMA MAN KAN SÄGA OM ENTREPRENÖRER ÄR ATT DE HITTAR PÅ SAKER OCH TING SOM ANDRA MÄNNISKOR KAN ANVÄNDA OCH DRA NYTTA AV!

    ENTREPRENÖRSKAP (FÖRETAGSAMHET) = ATT SKAPA ANVÄNDARVÄRDE (PÅ ETT, ÅTMINSTONE DELVIS, NYTT SÄTT)


Ytterligare om entrepren rskap som jag ser det l.jpg
YTTERLIGARE OM ENTREPRENÖRSKAP (SOM JAG SER DET): I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:

  • ENTREPRENÖRSKAP (FÖRETAGSAMHET) ÄR INGET EXCEPTIONELLT – ALLA KAN I PRINCIP BETE SIG ENTREPRENÖRIELLT!

  • DE FLESTA ENTREPRENÖRIELLA INSATSER BYGGER PÅ IDÉER OCH GER RESULTAT SOM INTE ÄR SÄRSKILT RADIKALA UTAN SNARARE GANSKA MÅTTLIGA I SIN NYHET (SÅ DET ”NYA” SÄTTET – ELLER ”ANVÄNDARVÄRDET” – BEHÖVER INTE VARA SÅ NYTT)!

  • ENTREPRENÖRIELL (FÖRETAGSAM) ÄR MAN ENDAST PERIODVIS OCH VI BETER OSS ALLA ENTREPRENÖRIELLT DÅ OCH DÅ!


Slide4 l.jpg

JAG SER DETTA I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:

ATT VARA CHEF(ADMINISTRATÖR) ATT HA ETT JOBB, ETT YRKE (UPPBYGGT AV KUNSKAP, SOM MAN TILL STORA DELAR KAN LÄRA IN OCH UTBILDA SIG TILL). DETTA KRÄVER ”TEKNISKA” FÄRDIGHETER.

ATT VARA LEDARE ATT SPELA (EN) ROLL (SOM MAN DELVIS KAN TRÄNA SIG TILL). DETTA KRÄVER SOCIALA FÄRDIGHETER.

ATT VARA ENTREPRENÖR ATT HA ETT (HANDLINGSORIENTERAT) SYNSÄTT (SOM TILL STORA DELAR ÄR NÖDVÄNDIGT I DAGENS SAMHÄLLE). DETTA KRÄVER VISSA MENTALA FÄRDIGHETER.


Slide5 l.jpg

  • ATT AGERA I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:ADMINISTRATIVT (BYRÅKRATISKT?) = ATT AGERA INOM RAMARNA FÖR DE BEFINTLIGA RESURSERNA (RESURSERNA SES HÄR FRÄMST I TERMER AV TID OCH PENGAR, DVS VAD MAN HAR RÅD MED)

  • ATT AGERA ENTREPRENÖRIELLT (FÖRETAGSAMT?) = ATT ENSAM ELLER I SAMVERKAN MED ANDRA AGERA PÅ DELVIS NYA SÄTT I AVSIKT ATT GENERERA DELVIS NYA RESURSER (RESURSERNA KAN HÄR VARA TID OCH PENGAR, MEN OCKSÅ FRIVILLIGT ARBETE, GLÄDJE, UPPMUNTRAN OCH INLÄRNING AV NÅGOT NYTT, DVS ALLT SOM GÖR LIVET MENINGSFULLT)


En genuin entrepren r m ste delta med hela kroppen l.jpg
EN GENUIN ENTREPRENÖR MÅSTE DELTA MED HELA KROPPEN: I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:

  • HJÄRNA

  • HJÄRTA

  • MAGE

  • FÖTTER

    FYRA V: VETA, VILJA, VÅGA, VANDRA


Slide7 l.jpg

ENTREPRENÖRSKAP = I ÖVER TJUGO ÅR. JAG TROR JAG HAR LÄRT MIG FÖLJANDE:FÖRETAGSAMHET!


Slide8 l.jpg
EN INTRESSANT MÖJLIGHET TYCKS LIGGA I ATT KLASSIFICERA ENTREPRENÖRSKAPET I SAMHÄLLET EFTER VAR DET ÄGER RUM:

  • DEN GEMENSAMMA SEKTORN (VILKEN FINANSIERAS AV OBLIGATORISKA SKATTER OCH AVGIFTER). ENTREPRENÖRSKAPET ÄGER DÄR RUM I OFFENTLIGA INSTITUTIONER .

  • DEN AFFÄRSMÄSSIGA SEKTORN (VILKEN STYRS AV KONSUMENTERNAS FRIVILLIGA KÖP). ENTREPRENÖRSKAPET ÄGER DÄR RUM PÅ MARKNADER.

  • DEN ”IDEELLA” SEKTORN (VILKEN ÄR UPPBYGGT AV MEDBORGARNAS FRIVILLIGA INSATSER). ENTREPRENÖRSKAPET ÄGER DÄR RUM I PUBLIKA RUM.


Alternativa beteckningar f r ideellt entrepren rskap l.jpg
ALTERNATIVA BETECKNINGAR FÖR ”IDEELLT” ENTREPRENÖRSKAP:

  • SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP

    (”SOCIAL ENTREPRENEURSHIP”)

  • SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP

  • ”FRIVILLIGT” ENTREPRENÖRSKAP

  • ICKE-VINSTDRIVANDE ENTREPRENÖRSKAP (”NON-PROFIT ENTREPRENEURSHIP”)

    JAG FÖREDRAR ATT KALLA DET FÖR:

  • FÖRETAGSAMHET HOS

    • MEDBORGARE SOM PUBLIKA AKTÖRER (”CIVIC ENTREPRENEURSHIP”)


Vad r publika rum l.jpg
VAD ÄR ”PUBLIKA” RUM? ENTREPRENÖRSKAP:

= FYSISKA, VIRTUELLA OCH/ELLER DISKURSIVA PLATSER, DÄR ALLA HAR RÄTT ATT DELTA, SOM ALLA HAR ANSVAR FÖR OCH SOM INGEN KAN AVHÄNDA SIG ANSVARET FRÅN!


Varf r finns det en tredje sektor utanf r marknaderna och de offentliga institutionerna l.jpg
VARFÖR FINNS DET EN TREDJE SEKTOR UTANFÖR MARKNADERNA OCH DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA?

  • VAKUUM-HYPOTESEN: DEN TREDJE SEKTORN FYLLER ETT VAKUUM SOM INTE FYLLS AV MARKNADERNA OCH DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA

  • PÅVERKANDE-HYPOTESEN: DET ÄR DET BÄSTA SÄTTET ATT UTÖVA EN PÅVERKAN PÅ MARKNADERNA OCH DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA

  • LOKAL-HYPOTESEN: ETT SÖKANDE EFTER IDENTITET OCH LOKALA RÖTTER. DENNA ÄR DEN MEST INTRESSANTA FÖR MIG. DE PUBLIKA ENTREPRENÖRERNA SKULLE (FÖRUTOM MEDBORGAR-ENTREPRENÖRER) OCKSÅ KUNNA KALLAS PLATS-ENTREPRENÖRER!


En intressant teori utveckling l.jpg
EN INTRESSANT TEORI-UTVECKLING: DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA?

ATT SE PÅ DE TRE SAMHÄLLSSEKTORERNA I TERMER AV ’SPACE’ (=UTRYMME) OCH ’PLACE’

(=PLATS):

  • SPACE = ÄR EN EKONOMISK VÄRDERING AV LOKALISERING BASERAD PÅ SIN FÖRMÅGA TILL VINST. DEN VÄRDERAS HUVUDSAKLIGEN GENOM PRODUKTIONS- OCH KONSUMTIONSMÅTT BASERAT PÅ UTBUD OCH EFTERFRÅGAN, PRODUKTIONSANVÄNDING OCH MARKNADSMEKANISMER. DEN KAN, TILL SKILLNAD FRÅN ’PLACE’, DISKUTERAS I TERMER AV TILLVÄXT. ’SPACE’ ÄR NÅGONTING ”OMRÅDESLÖST”.

  • PLACE = ÄR EN SAMHÄLLSLOKALISERING SOM BASERAS PÅ MENING. DET ÄR HÄR SOM MÄNNISKOR LEVER OCH BOR. DEN ÄR ETT STÄLLE DÄR SAMHÄLLELIG OCH KULTURELL INLÄRNING ÄGER RUM. ’PLACE’ ÄR NÅGONTING SOM VI TAR I BESITTNING.

    DETTA TYCKS VARA EN HYGGLIGT GEMENSAM UPPFATTNING OM VAD MAN MENAR MED ’SPACE’ OCH ’PLACE’ INOM FILOSOFIN, ARKITEKTUREN, GEOGRAFIN OCH KULTURGEOGRAFIN OCH ÄR EN TUDELNING SOM KOMMER ALLTMER INOM ÄMNET ENTREPRENÖRSKAP.


Slide13 l.jpg

BYGGER PÅ DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA?’SPACE’, MEN

ÄGER RUM BYGGER PÅ ’SPACE’

I ’PLACE’

BYGGER PÅ ’PLACE’

DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA

MARKNADERNA

DE PUBLIKA RUMMEN


Slide14 l.jpg
JAG ARBETADE MED SJU PUBLIKA ENTREPRENÖRSPROJEKT UNDER 2005-2007, DÅ ANSTÄLLD SOM PROFESSOR VID MALMÖ HÖGSKOLA:

  • ALUMA (DE HEMLÖSAS TIDNING)

  • STAPELBÄDDSPARKEN (UTOMHUS SKATEBOARD-BANA)

  • BRYGGERIET (NÅGOT AV ETT ALLHUS FÖR UNGDOMAR)

  • HEMKONSULENTER (EN FÖREGÅNGARE TILL HEMNÄRA TJÄNSTER FÖR ATT GYNNA INVANDRARE)

  • TRÄDGÅRDSRUM ÖSTERLEN (ATT UTVECKLA ÖSTERLEN TILL ETT HORTIKULTURELLT KLUSTER)

  • FRAMTIDSHOPPET (ETT OVANLIGT FRAMGÅNGSRIKT FOTBOLLSPROJEKT FÖR UNGDOMAR I EN LUNDAKLUBB, INITIERAT AV FÖRÄLDRARNA)

  • SEXBOX (EN WORK SHOP RIKTAD TILL UNGDOMAR FÖR ATT TRÄNA SAMVARO MELLAN KÖNEN)


Den dominerande diskursen ang ende social entrepreneurship fr n usa l.jpg
DEN DOMINERANDE DISKURSEN ANGÅENDE ”SOCIAL ENTREPRENEURSHIP” (FRÅN USA):

  • NÅGRA DEFINITIONER HÄMTADE FRÅN LITTERATUREN:

    • SOCIALA ENTREPRENÖRER HAR ETT SOCIALT MÅL, MEN BLANDAR SOCIALA OCH KOMMERSIELLA METODER.

    • SOCIALA ENTREPRENÖRER DELAR MÅNGA EGENSKAPER MED AFFÄRSENTREPRENÖRER. DE HAR SAMMA FOKUS PÅ EN VISION OCH ATT UTNYTTJA MÖJLIGHETER OCH HAR SAMMA FÖRMÅGA TILL ATT ÖVERTYGA OCH INSPIRERA ANDRA TILL ATT GÖRA VERKLIGHET AV SINA IDÉER – MEN DETTA KOPPLAS SAMMAN MED EN ÖNSKAN TILL SOCIAL RÄTTVISA.

    • SOCIALA ENTREPRENÖRER ÄR MÄNNISKOR SOM FÖRSTÅR ATT DET FINNS EN MÖJLIGHET ATT TILLFREDSSTÄLLA NÅGOT ICKE UPPFYLLT BEHOV SOM VÄLFÄRDSSYSTEMET INTE VILL ELLER KAN UPPFYLLA OCH SOM FÅR IHOP DE NÖDVÄNDIGA RESURSERNA (I ALLMÄNHET MÄNNISKOR, OFTA FRIVILLIGA, PENGAR OCH LOKALER) OCH ANVÄNDER DESSA FÖR ATT ÅSTADKOMMA PÅTAGLIGA RESULTAT.

    • SOCIALA ENTREPRENÖRER HAR EN TYDLIG PROBLEMLÖSANDE NATUR OCH DÄRAV FÖLJANDE BETONING PÅ ATT UTVECKLA OCH TILLÄMPA INITIATIV SOM LEDER TILL MÄTBARA RESULTAT I FORM AV FÖRÄNDRADE SOCIALA FÖRHÅLLANDEN OCH UTFALL.


Man ser prim rt tre typer av m nniskor som blir sociala entrepren rer i usa l.jpg
MAN SER PRIMÄRT TRE TYPER AV MÄNNISKOR SOM BLIR SOCIALA ENTREPRENÖRER I USA:

  • INDIVIDER SOM HAR GJORT SIG EN FÖRMÖGENHET (OFTAST I AFFÄRER) OCH VILL GE TILLBAKA NÅGOT TILL SAMHÄLLET.

  • NYTÄNKANDE SOCIALARBETARE, SOM LETAR EFTER MERA EFFEKTIVA SÄTT I SAMHÄLLET ÄN DE EXISTERANCE SOCIALA STÖDSYSTEMEN.

  • EN NY TYP AV MÄNNISKOR SOM HAR GÅTT UT HANDELSHÖGSKOLAN ELLER KOMMER FRÅN EN LIKNANDE UTBILDNING OCH SOM ÄR INTRESSERADE AV ATT STARTA SOCIALA VERKSAMHETER.


En sammanfattning av den akademiska bilden av sociala entrepren rer inom den dominerande diskursen l.jpg
EN SAMMANFATTNING AV DEN AKADEMISKA BILDEN AV SOCIALA ENTREPRENÖRER INOM DEN DOMINERANDE DISKURSEN:

  • MODELLERNA SER ENTREPRENÖRERNA SOM INDIVIDER.

  • MODELLERNA ÅR MYCKET RATIONELLA. OM MAN HAR DE RÄTTA KVALITETERNA SOM PERSON OCH GENOMFÖR DE RÄTTA AKTIVITETERNA KOMMER MAN ATT LYCKAS SOM ENTREPRENÖR, ANTINGEN MAN ÄR DEN SOCIALA TYPEN ELLER AFFÄRSTYPEN.

  • ENTREPRENÖRERNA PRESENTERAS SOM SUPERPERSONER. BARA VISSA MÄNNISKOR KAN LYCKAS SOM ENTREPRENÖRER.

  • ENTREPRENÖRSKAP PRESENTERAS SOM EXTRAORDINÄRA AKTIVITETER, INTE SOM VARDAGSGÖROMÅL FÖR MEDBORGARE.

  • DE SOCIALA ENTREPRENÖRERNA BÖR ANVÄNDA SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT AV ETABLERAD FÖRETAGSEKONOMISK KUNSKAP (SOM MANAGEMENT OCH MARKNADSFÖRING), JU MER DESTO BÄTTRE.


Slide18 l.jpg
EN HELT ANNAN BILD KOM FRAM VID MITT ARBETE MED SVENSKA SOCIALA ENTREPRENÖRER 2005-2007, VILKA JAG KOM ATT KALLA PUBLIKA ENTREPRENÖRER:

  • DE HAR INGEN ÖVERORDNAD FORMELL PLAN AV VAD DE SYSSLAR MED. HADE DE HAFT NÅGON, SKULLE DE FÖRMODLIGEN INTE LYCKATS.

  • DE SER DET SOM MYCKET HÄMMANDE ATT ARBETA I FORMELLA ORGANISATIONER.

  • DE SYSSLAR MED VAD DE SYSSLAR MED PÅ ETT SLAGS NATURLIGT SÄTT. DE HAR OFTA SVÅRT ATT I EFTERHAND BERÄTTA VAD DE FAKTISKT HAR GJORT OCH VARFÖR.

  • DE SER PÅ SIN VERKSAMHET SOM EN HÖGST NATURLIG SYSSELSÄTTNING I SAMHÄLLET OCH ÄR FÖRVÅNADE ATT INTE FLER MÄNNISKOR ÄGNAR SIG ÅT SÅDANT.

  • DE ÄR MYCKET ÖDMJUKA MÄNNISKOR, DE SER SIG ARBETA MER I TEAM ÄN INDIVIDUELLT OCH GER GÄRNA MEDARBETARE ÄRAN AV EVENTUELLA FRAMGÅNGAR.

  • DET VORE MYCKET ORÄTTVIST ATT SE DEM SOM FRAMGÅNGSRIKA MANAGERS ELLER MARKNADSFÖRARE I FÖRETAGSEKONOMISK MENING.

  • DE SER SIG INTE SOM PRODUCENTER AV VAROR OCH TJÄNSTER SOM ERBJUDES MARKNADEN UTAN SOM MEDBORGARE SOM VILL HJÄLPA ANDRA MEDBORGARE.


Slide19 l.jpg

DE SVENSKA (EUROPEISKA?) SOCIALA ENTREPRENÖRERNA SER INTE UPP TILL AFFÄRSENTREPRENÖRERNA SOM ETT IDEAL, DE HAR INGEN STÖRRE TILLTRO TILL MARKNADSKRAFTERNA OCH DE FÖRSÖKER INTE GÖRA DEN GEMENSAMMA SEKTORNS JOBB BÄTTRE.

DE FÖRSÖKER BARA GÖRA VISSA MARGINELLA FÖRETEELSER I DET MODERNA SAMHÄLLET MERA CENTRALA, DVS MERA PUBLIKA – DÄRAV NAMNET PUBLIKA ENTREPRENÖRER!


De amerikanska sociala entrepren rerna l.jpg
DE AMERIKANSKA SOCIALA ENTREPRENÖRERNA: UPP TILL AFFÄRSENTREPRENÖRERNA SOM ETT IDEAL, DE HAR INGEN STÖRRE TILLTRO TILL MARKNADSKRAFTERNA OCH DE FÖRSÖKER INTE GÖRA DEN GEMENSAMMA SEKTORNS JOBB BÄTTRE.

DE OFFENTLIGA INSTITUTIONERNA

MARKNADERNA

DE PUBLIKA RUMMEN


De svenska publika entrepren rerna l.jpg
DE SVENSKA PUBLIKA ENTREPRENÖRERNA: UPP TILL AFFÄRSENTREPRENÖRERNA SOM ETT IDEAL, DE HAR INGEN STÖRRE TILLTRO TILL MARKNADSKRAFTERNA OCH DE FÖRSÖKER INTE GÖRA DEN GEMENSAMMA SEKTORNS JOBB BÄTTRE.

INSTITUTIONERNA

MARKNADERNA

DE PUBLIKA RUMMEN


En anv ndbar teori h r r fr n spinosa et al 1999 l.jpg
EN ANVÄNDBAR TEORI HÄR ÄR FRÅN SPINOSA ET AL, 1999: UPP TILL AFFÄRSENTREPRENÖRERNA SOM ETT IDEAL, DE HAR INGEN STÖRRE TILLTRO TILL MARKNADSKRAFTERNA OCH DE FÖRSÖKER INTE GÖRA DEN GEMENSAMMA SEKTORNS JOBB BÄTTRE.

ENTREPRENÖRER ÄR HISTORIEMAKARE. DE FRILÄGGER VERKLIGHETER, SOM ANAMMAS SOM STILAR OCH PRAXIS AV OSS I VARDAGEN. DETTA KAN SKE PÅ TRE OLIKA SÄTT:

  • ARTIKULERING ÄR DEN VANLIGASTE FORMEN AV STILFÖRÄNDRING. DETTA SKER NÄR EN STIL, SOM SÅ ATT SÄGA ”LIGGER I LUFTEN”, GÖRS TYDLIGARE OCH FÖRSTÅDD AV POTENTIELLA AVNÄMARE OCH BRUKARE. DETTA ÄR DEN VANLIGASTE FORMEN AV ENTREPRENÖRSKAP.

  • OMKONFIGURERING ÄGER RUM NÄR NÅGON MARGINELL PRAXIS SOM SAMORDNAS AV EN STIL BLIR MERA DOMINERANDE OCH CENTRAL (DETTA ÄR ETT SÄTT ATT SE PÅ VAD SVENSKA PUBLIKA ENTREPRENÖRER SYSSLAR MED).

  • KORSTILLÄGNAN ÄGER RUM NÄR EN FRILAGD VERKLIGHET TAR ÖVER EN PRAXIS FRÅN EN ANNAN FRILAGD VERKLIGHET, EN PRAXIS MAN INTE SKULLE KUNNAT GENERERA PÅ EGEN HAND, MEN SOM MAN FINNER ANVÄNDBAR (DETTA ÄR HUR MAN SER SOCIALA ENTREPRENÖRER I USA, VILKA ALLTSÅ, ENLIGT DÄR RÅDANDE UPPFATTNING, BÖR ANAMMA AFFÄRSENTREPRENÖRERNAS PRAXIS).


Skillnader mellan aff rsentrepren rer och medborgarentrepren rer som jag ser det l.jpg
SKILLNADER MELLAN AFFÄRSENTREPRENÖRER OCH MEDBORGARENTREPRENÖRER SOM JAG SER DET:


V rt forskningsprojekt vid h gskolan i kalmar l.jpg
VÅRT FORSKNINGSPROJEKT VID HÖGSKOLAN I KALMAR: MEDBORGARENTREPRENÖRER SOM JAG SER DET:

  • ATT TILLSAMMANS MED VERKLIGA PUBLIKA ENTREPRENÖRER PÅ ÅTERKOMMANDE WORK SHOPS OCH I KONKRETA PROJEKTJOBB DÄREMELLAN LÄRA OSS SÅ MYCKET VI KAN OM PUBLIKT ENTREPRENÖRSKAP.

  • DE PUBLIKA ENTREPRENÖRERNA ÄR:

    • RONNY HALLBERG (SOCIAL EKONOMI I SKÅNE)

    • JOHN MAGNUSSON (STAPELBÄDDS PARKEN I MALMÖ)

    • INGEMAR HOLM (”PRAKTISKA BROAR ÖVER ÖRESUND”)

    • HÅKAN LARSSON (REKTOR FÖR GLOKALA FOLKHÖGSKOLAN I MALMÖ)

    • CHATARINA NORDSTRÖM (KVINNOR I NORDEN I KALMAR LÄN)

    • LASSE JOHANSSON (KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN I KALMAR KOMMUN)

    • ÅSA JOHNSEN (POPKOLLO)

    • JONAS HÖGQUIST (UNGDOMSKOMPANIET I HÖGSBY KOMMUN)


ad