Slide1 l.jpg
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 21

EKOLOGI PowerPoint PPT Presentation


  • 373 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

EKOLOGI. Ekologi. Ekologi—Från grekiska oikos som betyder hus. Handlar om hur olika organismer samverkar med varandra och med sin icke-levande omgivning. . Biosphere. Biosfären. Ekosystem. Samhällen. Populationer. Organismer. Ekosystem - Uppbyggnad. Organismer

Download Presentation

EKOLOGI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Slide1 l.jpg

EKOLOGI


Ekologi l.jpg

Ekologi

  • Ekologi—Från grekiska oikos som betyder hus.

  • Handlar om hur olika organismer samverkar med varandra och med sin icke-levande omgivning.


Ekosystem uppbyggnad l.jpg

Biosphere

Biosfären

Ekosystem

Samhällen

Populationer

Organismer

Ekosystem - Uppbyggnad

  • Organismer

    • En levande varelse. Alla organismer är uppbyggda av celler

  • Arter

    • Grupper av organismer som liknar varandra i utseende, egenskaper och gener (=arvsanlag)

    • Kan föröka sig (I minst två generationer)

    • 1.5 miljoner arter kända. Det finns troligen 10-14 miljoner

  • Populationer

    • Alla individer av en viss art inom ett ekologiskt system

  • Samhällen

    • Alla arter inom ett ekosystem

  • Ekosystem

    • Ett avgränsat område med olika arter som samverkar med varandra och med deras icke-levande omgivning (mark, vatten och luft)

  • Biosfären

    • Det tunna lager på jorden där liv förekommer. Allt levande på jorden

Fig. 4.2, p. 66


Icke levande system som livet beh ver f r att verleva l.jpg

Atmosphere

Biosphere

Vegetation and animals

Soil

Crust

Rock

core

Lithosphere

Mantle

Crust

(soil and rock)

Crust

Biosphere

(Living and dead

organisms)

Atmosphere

(air)

Hydrosphere

(water)

Lithosphere

(crust, top of upper mantle)

Icke-levande system som livet behöver för att överleva

  • Atmosfären

    • Luft

    • ozonskiktet

  • Hydrosfären

    • Jordens vatten i alla dess former

  • Lithosfären

    • Jordskorpan och jordens inre


Kretslopp l.jpg

Biosphere

Kol

Fosfor

Kväve

Vatten

Syre

Värme i omgivningen

värme

värme

värme

Kretslopp…

  • Energi från solen omvandlas till värme

  • Kol, fosfor, kväve, vatten och syre rör sig i kretslopp (jorden är ett slutet system)

  • Gravitation

    • Får materian att röra sig nedåt


Ekosystem delar och typer av samverkan l.jpg

Icke-levande

Vatten, luft, temperatur, jord, ljus, nederbörd, salthalt

Sätter gränser för vilka typer av populationer och samhällen som kan finnas

Begränsar storleken på populationen av arter

Levande

Producenter, konsumenter, nedbrytare

Växter, djur, bakterier, svampar

Samverkar och påverkar varandra genom t.ex. Konkurrens, symbios, parasitism, rov/köttätande osv.

Ekosystem- delar och typer av samverkan


Begr nsande faktorer p land och i vatten l.jpg

På land

Solljus

Temperatur

Nederbörd

Jordmån (typ av jord och näring)

Eld – hur ofta? Wind

Breddgrad

Höjd (hur högt över havsytan)

I vatten

Ljus

Hur klart är vattnet

Hur mycket ljus släpps igenom

Vattenströmmar

Näringsrikedom (speciellt kväve, fosfor och järn)

Syrekoncentration

Salthalt

Begränsande faktorer på land och i vatten


Jordens energik lla l.jpg

Energi in = Energi ut

Solstrålning

Reflekteras av atmosfären (34%)

UV strålning

Värmestrålning

från atmosfären

(66%)

Ozonlager

Synligt ljus

Växthuseffekt

Absorberas

av ozon

Värme

Absorbed

by the earth

Värmestrålning från jorden

Jorden

Jordens energikälla

  • Energi från solljuset värmer planeten

  • Energi för fotosyntesen

  • Driver materians kretslopp

  • Driver klimat och väder som sprider värme och vatten


Producenter fotosyntes l.jpg

Producenter - fotosyntes

  • Växterna använder energin i solljuset och koldioxid i luften för att bygga upp sina vävnader

  • Energin lagras då I kemisk form i växten

  • I ett ekosystem kallas de organismer som lagrar energi “producenter” (vanligen växter)


Kolcykeln l.jpg

Kolcykeln


Vilka ekosystem r mest produktiva hur m nga kalorier energi lagras per kvadratmeter och r l.jpg

Flodmynningar

Träskmarker

Tropisk regnskog

Tempererad skog

Taiga

Savann

Jordbruk

Slätter med träd

Ängar

Sjöar och floder

Kontinentalsockeln

Öppet hav

Tundra

Beväxt öken

Extrem öken

800

1,600

2,400

3,200

4,000

4,800

5,600

6,400

7,200

8,000

8,800

9,600

Genomsnittlig produktivitet (kcal/m2/yr)

Vilka ekosystem är mest produktiva?Hur många kalorier energi lagras per kvadratmeter och år)


Produktion och n gra viktiga fr gor l.jpg

Produktion och några viktiga frågor…

  • Eftersom producenterna är den ursprungliga källan till all mat, varför skördar vi inte bara växterna i världens träskmarker?

  • Varför hugger vi inte ner regnskogen och planterar odlingar för människor i stället?

  • Varför skördar vi inte från producenterna i världens stora hav?

  • Ett citat (Vitousek): Människan använder, slösar bort eller förstör nu ungefär 27% av jordens totala produktion och 40% av produktionen från ekosystemen på land


Levande delar i ekosystem l.jpg

Värme

Värme

Icke-levande ämnen

(koldioxid,

syre, kväve,

mineraler)

Sol-

energi

Värme

Nedbrytare

(bakterier, svampar)

Producenter

(växter)

Konsumenter

(växtätare,

rovdjur)

Värme

Värme

Levande delar i ekosystem

  • Producenter

    • Fotosyntes

    • Ursprungskällan till all mat

  • Konsumenter

  • Syreandning

  • (Anaerobisk andning

    • Metan, H2S)

  • Nedbrytare

    • Återvinner materia…

    • Frigör organiska ämnen I jorden så att de kan användas av producenter


Niv er i n ringskedjan l.jpg

Nivåer i näringskedjan

  • Varje organism i ett ekosystem hör till en viss nivå i näringskedjan

  • Producenter (Producenterna kan tillverka sin egen näring).

  • Primärkonsumenter (växtätare)

  • Sekundärkonsumenter (köttätare)

  • Tredjehandskonsumenter

  • Toppkonsumenter (äts inte av någon annan)

  • Asätare (äter rester och döda kroppar)

  • Nedbrytare

    • Bryter ner organiska ämnen till näringsämnen som kan användas av producenter

    • Återvinner materian


N ringskedja exempel svensk insj l.jpg

Näringskedja – exempel (svensk insjö)

Toppkonsument,

äts inte av andra

Näringskedja i en svensk insjö: (nedifrån) Alg, sötvattensmärla, löja, abbore, gädda, fiskgjuse


Energifl de och materians v g i ekosystem l.jpg

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 4

Producenter

(växter)

Primär-

konsumenter

(växtätare)

Secundär-

konsumenter

(köttätare)

Tredjehand-

konsumenter

(toppkonsumenter)

Värme

Värme

Värmet

Värme

Sol-

energi

Värme

Värme

Värme

Nedbrytare och asätare

Energiflöde och materians väg i ekosystem…

  • Energi: kommer först från solen och förloras sedan i form av värme genom näringskedjans nivåer

  • Materia: så gott som all materia återvinns, inget går förlorat – jorden är ett slutet system


N ringskedjor blir n ringsv v l.jpg

Människan

Blue whale

Sperm whale

kaskelot

sjöelefant

säl

Leopard

seal

Kejsar-

pingvin

Adélie

pingvin

Petrel

bläckfisk

Fisk

köttätande plankton

Växtätande

djurplankton

räka

Fig. 4.18, p. 77

växtplankton

Näringskedjor blir Näringsväv

För det mesta är flera näringskedjor samman-flätade. Det kallas ett näringsväv. Bilden till höger visar näringsväven runt Antarktis (sydpolen)


F rluster i n ringskedjor l.jpg

Förluster i näringskedjor

  • I varje nivå i en näringskedja förloras en viss del av energin till omgivningen i form av värme och andra förluster

  • Ekologisk effektivitet:

    • Ekologisk effektivitet betyder: den % av energi som förs vidare från en nivå i näringskedjan till nästa och lagras. I genomsnitt ligger det runt 10%

    • Ju fler nivåer det finns I en näringskedja, ju större blir den totala energiförlusten innan högsta nivån uppnås. …


Pyramids of energy and matter l.jpg

Heat

Heat

Heat

Tertiary

consumers

(human)

Decomposers

10

Secondary

consumers

(perch)

Heat

100

Primary

consumers

(zooplankton)

1,000

Heat

10,000

Usable energy

Available at

Each tropic level

(in kilocalories)

Producers

(phytoplankton)

Pyramids of Energy and Matter

  • Pyramid of Energy Flow

  • Pyramid of Biomass


Ekologisk energipyramid l.jpg

Ekologisk energipyramid


Fr gor l.jpg

Frågor…

  • Varför skulle jorden kunna försörja mer människor med mat om vi tog maten från lägre nivåer i näringskedjan?

  • Varför blir näringskedjor sällan längre än fyra eller fem nivåer?

  • Varför finns det så få toppkonsumenter/topprovdjur?

  • Varför är det just dessa arter som normalt först blir lidande när ekosystemet under dem störs?


  • Login