Styrmekanismer i vården 2011-05-27 Sven Blomé

1. Styrmekanismer i vården2011-05-27Sven Blomé

2. Sjukvård är svårt att beskriva i mätbara termer – det bästa som finns idag är DRG DRG bygger på fördelning av kostnader på varje enskild patientkontakt - KPP 3 parter; Patient, Vårdgivare o finansiär Benchmarking typ ”Öppna jämförelser” kan vara effektivt Balanserad styrning gäller + målrelaterad ersättning Ersättningsmodeller varierar efter situation Kapitationsersättning i hälsovalet Sammanfattning

3. Svår att definiera Tjänsteproduktion - individuell Personalintensiv Hög effektiviseringspotential? ”Oändligt” behov/efterfrågan Ny teknik Tre parter (kund-leverantör-finansiär) Stark profession Vad utmärker sjukvårdsproduktion?

4. Nationellt Regionalt (Regioner/landsting) Lokalt (Sjukhus/vårdcentraler etc) Styrning av hälso- och sjukvård

5. Vad bestämmer nivån på sjukvården i en nation? Hur stor andel av landets resurser satsas på sjukvård?

6. Sjukvårdens andel av BNP 2002-2008

7. Barnadödlighet inom 1 år per 1000 födda

9. Regelverket Lagar, förordningar, föreskrifter o d Annan styrning Nationella handlingsplaner, statliga samordnare, statsbidrag mm Av Region Skånes totala finansiering består 60 % av landstingsskatt och vardera ca 20 % av övriga intäkter och statsbidrag. Hur styr den svenska staten sjukvården?

13. Solidarisk (skatt eller obl. försäkring) Privat (frivillig försäkring) Finansiering av vården

14. Kataraktoperationer Magsår Proteskirurgin Dagkirurgi Exempel på effektivisering av sjukvård

16. Öppna jämförelser år 2010

17. Primärklassificering av vårdkontakter Diagnoser, Åtgärder Sekundärklassificering DRG, MDC Beskrivningssystem sjukvård

18. 28 kategorier/diagnosområden som bygger på huvuddiagnos Fångar organ/specialitet och orsakssammanhang Vad är Major Diagnostic Categories (MDC)?

19. Ett system för att sekundärklassificera patientkontakter efter ”vikt” Medicinskt relevanta grupper Ekonomiskt homogena grupper Särbehandlar kostnadsytterfall En genomsnittspatient behandlad i sluten vård ges vikten 1,0 Vad är DiagnosRelaterade Grupper (DRG)

20. Komponenter som påverkar DRG

21. Kostnad Per Patientkontakt Knytning av vårdens samtliga kostnader till enskilda vårdkontakter Används för att beräkna vikter för DRG KPP – VAD ÄR DET?

22. Regional styrningExemplet Region Skåne

23. Region Skåne – antal medarbetare

24. Strukturbeslut (investeringar, uppdrag etc) Mål Ersättningsmodeller Prioriteringsbeslut Avtal Beställningar Etc. Hur kan politiken styra?

25. 6,6 ~6,5 vårdkontakter per individ 2009

26. Antal bes-vtf Total vårdkontakt per åldersgrupp Antal bes-vtf/1000 inv

27. VERKSAMHETSIDÉ VISION Strategiska mål, Framgångsfaktorer, Mål Nyckeltal och handlingsplan Intressentperspektivet Verksamhetsperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Balanserad styrning – flera perspektiv

28. Strategikarta för Region Skåne Verksamhetsidé Region Skåne främjar hälsa, utveckling och tillväxt. Region Skåne erbjuder vård, resande och upplevelser av hög klass i Skåne. Värdegrund och kännetecken Region Skåne är en professionell kunskapsorganisation som kännetecknas av kundorientering, engagemang, ansvar och kompetens. Vision Region Skåne bidrar till ett livskraftigt Skåne – bättre liv i Skåne. Intressenter Region Skånes intressenter är Skånes invånare och samarbetspartners såsom kommuner, andra landsting och regioner, näringsliv, universitet och högskolor, statliga myndigheter, intresseorganisationer samt brukarråd. Version 2008-05-12

29. Region Skånes sju strategiska mål • Intressentperspektiv • Region Skåne använder skattemedlen optimalt och erbjuder trygga och effektiva tjänster och service av hög kvalitet. • Region Skåne medverkar till att utveckla Skåne till en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig region. • Verksamhetsperspektiv • Region Skånes verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. • Region Skånes verksamhet bidrar tilltillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. • Medarbetarperspektiv • Region Skånes medarbetare är stolta, motiverade och tar ansvar. • Region Skånes chefer är engagerade ledare med verksamhet och resultat i fokus. • Ekonomiperspektiv • Region Skåne har en långsiktigt stark ekonomi.

30. Den röda tråden Strategikarta Planeringsdirektiv Uppdrag Intressent Medarbetare Verksamhet Ekonomi Framgångsfaktorer Fokusområden Cancersjukvård Psykiatri Äldres hälsa Barn och unga vuxnas hälsa God vård dec2007

31. Mål och uppdrag enligt balanserad styrning Intressentperspektiv Verksamhetsperspektiv Fokusområden (tillgänglighet, cancersjukvård, psykiatri, äldres hälsa, barn och unga vuxnas hälsa, forskning) God Vård (hälsoinriktad, kunskapsbaserad och konkurrenskraftig, säker, kund- och patientfokuserad, effektiv, jämställd och jämlik vård Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag Mål och uppdrag enligt balanserad styrning • Intressentperspektiv • Verksamhetsperspektiv • Fokusområden (tillgänglighet, cancersjukvård, psykiatri, äldres hälsa, barn och unga vuxnas hälsa, forskning) • God Vård (hälsoinriktad-, kunskapsbaserad och ändamålsenlig-, säker-, patientfokuserad-, effektiv-, jämlik- och tillgänglig vård) • Medarbetarperspektiv • Ekonomiperspektiv

32. Verksamhetsperspektivet, vård och hälsa

33. Verksamhetsperspektivet, vård och hälsa

34. Bröstcancer Täckningsgrad i kvalitetsregistren ska vara 100 % Samtliga patienter ska diskuteras på multidisciplinär terapikonferens: före behandlingsstart före sekundär eller postoperativ behandling För minst 80 % av patienterna ska: Tid från remissankomst till bröstmott el bröstradiologisk undersökning till besked om diagnos ska vara högst 21 dagar Tid från diagnosbesked till operation ska vara högst 14 dagar etc Förvaltningsuppdrag 2010 Fokusområde cancer

35. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2010

36. Volymuppdrag Antal vårdtillfällen och läkarbesök somatik per MDC - varav operationer Antal besök övriga vårdgivare Antal vårdtillfällen och läkarbesök psykiatri Sammanfattande beskrivning av förändringar Det samlade uppdraget bryts ned i förvaltningsuppdrag och avtal Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag

37. Volymer och finansiering för egenproducerad verksamhet Sjukhus Psykiatri skåne Primärvården Skåne Labmedicin Skåne Sjukvårdsrådgivning Förvaltningsuppdrag 2011 Disposition

38. Förvaltningarnas uppdrag är kärnan av styrningen Uppdragen innehåller bl a volymer, kvalitetsmål och riktlinjer som ska vara styrande för uppdragets utförande Gemensam struktur för uppdragsbeskrivningar Ersättningar med enhetlig konstruktion Uppdrag

39. Kapitationsersättning Prestationsersättning Anslag Målrelaterad ersättning Intäktsfinansiering Ersättningsmodeller för sjukvård

40. FoUU Högspec strukturåtag. FoUU Akut struktur- åtagande Akut struktur- åtagande Övriga fasta ersättningar Övriga fasta ersättningar Övriga fasta ersättningar AT/ST AT/ST AT/ST Optimalt scenario Rörligers • Patientrelaterat • Ersättningsmodellbaserad på befintligaersättningssytem. • Separat finansieringav strukturåtaganden(fast/rörlig ersättning) Fasters Principskiss för ersättningsmodell A’kostnad (t.ex. krontal) Utgångsläge: Kostnadsskillnader mellan olika sjukhus när hänsyn ej tas till specifika uppdrag Likvärdig kostnads-struktur efter separeringav strukturåtaganden. Sjukhus 1 Sjukhus 2 Sjukhus 3

41. Volymuppdrag MDC

42. ”Varavuppdrag” operationer

43. ”Varavuppdrag” operationer

44. Pristabell 2011

45. Mixpoängtabell 2011

46. Att styra mot rätt beteende – målrelaterad ersättning 1,5% av den prestationsrelaterade ersättningen hålls inne och betalas först när förvaltningen uppnått målen (154 mkr år 2011).

47. Målrelaterad ersättning 2011

48. I. Patientsäkerhet a. Andel patienter med vårdrelaterad infektion enligt nationell punktprevalensmätning Mätningar genomförs två gånger per år. För att stimulera åtgärder som syftar att minska vårdrelaterade infektioner införs nu delmål enligt tabell. På grund av sjukhusens olika profil har olika nivåer valts för olika sjukhus. Avstämning: Ersättningen baseras på vår- och höstmätning och fördelas med 50 procent på respektive mätning

49. II. Tillgänglighet

50. IV. Cancervård Avstämning: Ersättningen baseras på en mätperiod (jan-nov)