1 / 53

MARKNADS- FÖRINGS- RÄTT Per Jonas Nordell

MARKNADS- FÖRINGS- RÄTT Per Jonas Nordell. Artikel 10 bis Pariskonventionen om industriellt rättsskydd 1. Unionsländerna är pliktiga att tillförsäkra dem, som tillhör något unionsland, verksamt skydd mot illojal konkurrens.

edolie
Download Presentation

MARKNADS- FÖRINGS- RÄTT Per Jonas Nordell

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. MARKNADS- FÖRINGS- RÄTTPer Jonas Nordell

  2. Artikel 10bis Pariskonventionen om industriellt rättsskydd 1. Unionsländerna är pliktiga att tillförsäkra dem, som tillhör något unionsland, verksamt skydd mot illojal konkurrens. 2. Varje konkurrenshandling, som strider mot god affärssed, utgör en handling av illojal konkurrens. 3. Särskilt skall förbjudas: l) alla handlingar av beskaffenhet att, genom vilket medel det vara må, framkalla förväxling med en konkurrents företag, varor eller verksamhet inom industri eller handel; 2) oriktiga påståenden i utövning av affärsverksamhet, ägnade att misskreditera en konkurrents företag, varor eller verksamhet inom industri eller handel; 3) angivelser eller påståenden, vilkas användning i affärsverksamhet är ägnad att vilseleda allmänheten rörande varors beskaffenhet, framställningssätt, egenskaper, användbarhet eller myckenhet.

  3. Art. 1 ICC:s Regler Marknadskommunikation skall vara laglig, hederlig och vederhäftig samt får ej utformas på ett stötande sätt. Marknadskommunikation skall utformas med vederbörlig känsla av socialt och yrkesmässigt ansvar. Den skall vidare vara förenlig med vad som inom näringslivet allmänt uppfattas som god affärssed. Ingen kommunikation får vara utformad så att allmänhetens förtroende för marknadsföringen skadas.

  4. EU-direktiv på marknadsföringsområdet Vilseledande reklam (84/450) Jämförande reklam (97/55) Distansavtal (97/7) Oskäliga avtalsvillkor (93/13) Prisinformation (98/6) Produktsäkerhet (92/59) TV-sändningar (89/552, 97/36) Leksakers säkerhet (88/378) Livsmedelsimitationer (87/357) E-handel (2000/31) Sponsring av tobaksvaror (2003/33) Otillbörliga affärsmetoder (2005/29)

  5. Art. 5 Direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) Förbud mot otillbörliga affärsmetoder 1. Otillbörliga affärsmetoder skall vara förbjudna. 2. En affärsmetod skall vara otillbörlig om den a) strider mot god yrkessed, och b) innebär, eller sannolikt kommer att innebära, avsevärd snedvridning av det ekonomiska beteendet i förhållande till produkten hos den genomsnittskonsument som affärsmetoden riktar sig till eller som nås av metoden, eller den genomsnittliga gruppmedlemmen om affärsmetoden riktar sig till en viss konsumentgrupp.

  6. FÖRBUD = 23 § / ÅLÄGGANDE 24 § VID VITE 26 § OTILLBÖRLIG MARKNADSFÖRING = 5-8 §§ "KATALOGEN" (VISSA PRECISERADE ÅTGÄRDER) = 7-20 §§ ÖVERTRÄDELSE UTDÖMANDE AV VITE = 49 § / SKADESTÅND = 37 § MARKNADSSTÖRNINGS- AVGIFT = 29 §

  7. Förbud mot viss marknadsföring 23 § En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. Ett förbud enligt första stycket får meddelas också 1. en anställd hos näringsidkaren, 2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar, och 3. var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen. Åläggande att lämna information 24 § En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna sådan information. Ett sådant åläggande får meddelas också 1. en anställd hos näringsidkaren, och 2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar. Ett åläggande enligt första stycket får innehålla en skyldighet att lämna informationen 1. i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder vid marknadsföringen, 2. genom märkning på varan eller i någon annan form på säljstället, eller 3. i viss form till konsumenter som begär det.

  8. 1 § MFL Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

  9. 3 § MFL Definitioner I denna lag avses med affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla, god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter, marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare, produkter: varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.

  10. Beaktandesats 18 Direktivet om otillbörliga affärsmetoder – Genomsnittskonsumenten I enlighet med proportionalitetsprincipen, och för att det skydd som direktivet innebär faktiskt skall kunna förverkligas, utgår detta direktiv från genomsnittskonsumenten som är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst, med beaktande av sociala, kulturella och språkliga faktorer…

  11. 9 § MFL – Reklamidentifiering och sändarangivelse All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Detta gäller dock inte framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar.

  12. Art. 9 ICC:s Regler – Identifiering Marknadskommunikation skall vara lätt att identifiera som sådan, oavsett utformning och medium. Används ett medium som innehåller nyheter eller annat redaktionellt material skall reklamen presenteras så att dess karaktär omedelbart framgår, liksom vem annonsören är. Marknadskommunikation får inte dölja eller vilseleda om sitt verkliga syfte. Marknadskommunikation får inte framställas som t.ex. en marknadsundersökning när syftet i själva verket är att sälja något. Art. 10 ICC:s Regler – Identitet/sändarangivelse Identiteten hos den som svarar för en marknadskommunikation skall tydligt framgå. Detta gäller dock inte när kommunikationen enbart är till för att rikta uppmärksamheten på kommande aktiviteter (s.k. ”teasers”). Där så är lämpligt skall marknadskommunikationen innehålla kontaktinformation så att konsumenten lätt kan nå annonsören/marknadsföraren.

  13. 5–6 §§ MFL – God marknadsföringssed 5 § Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. 6 § Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 § är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

  14. Förbudskatalogen 7–20 §§ MFL • - 7 § Aggressiv marknadsföring • - 8 § Vilseledande marknadsföring • 9 § Reklamidentifiering och sändarangivelse • - 10 § Vilseledande marknadsföring • - 12 § Köperbjudanden • 13 § Vilseledande förpackningsstorlekar • 14 § Vilseledande efterbildning • 15–17 §§ Utförsäljningar och realisationer • 18 § Jämförande reklam • - 19–20 §§ Obeställd reklam

  15. 7 § MFL – Aggressiv marknadsföring En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller annat aggressivt påtryckningsmedel. Aggressiv marknadsföring är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sådan aggressiv marknadsföring som anges i punkterna 24–31 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.

  16. Aggressiv marknadsföring – svarta listan - ge konsuementen intrycket att inte kunna lämna platsen innan ett avtal har utarbetats (p. 24), - vid hembesök ignorera konsumentens anmodan att lämna hemmet (p. 25), - ta upprepade och oönskade kontakter per telefon, fax, e-post eller annat medium (p. 26) - systematiskt underlåta att svara på relevant korrespondens, om det sker i syfte att förmå konsumenten att avstå från att utöva sina avtalsenliga rättigheter (p. 27), - att i en annons direkt uppmana barn att köpa eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa de utannonserade produkterna åt dem (p. 28) - kräva betalning för eller återsändande eller förvaring av produkter som konsumenten inte beställt (p. 29), - uttryckligen informera konsumenten om att näringsidkarens arbete eller försörjning står på spel om konsumenten inte köper produkten (p. 30) samt att - oriktigt skapa intryck av att konsumenten vinner ett pris efter att ha accepterat erbjudandet, om det i själva verket inte finns något pris eller om möjligheten att göra anspråk på priset är beroende av att konsumenten betalar eller ådrar sig en kostnad (p. 31).

  17. 8 § MFL – Vilseledande marknadsföring Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i 9, 10 eller 12–17 §§ är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sådan vilseledande marknadsföring som anges i punkterna 1–23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.

  18. Vilseledande marknadsföring – svarta listan • - utan grund åberopa uppförandekod, kvalitetsmärkning eller att produkten har godkänts, rekommenderats eller sanktionerats av ett offentligt eller privat organ (p. 1–4), • - erbjuda produkter till ett angivet pris som sedan inte infrias (otillbörligt lockerbjudande) (p. 5–6.) • - oriktigt ange att en produkt kommer att vara till salu under begränsad tid, eller att den kommer att vara tillgänglig enbart på särskilda villkor (p. 7), • - ge intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet (p. 9), • - framställa konsumenters lagliga rättigheter som utmärkande för näringsidkarens erbjudande (p. 10), • - göra reklam för en produkt med sponsrat material (p. 11), • - göra ett oriktigt påstående om arten och omfattningen av den risk som konsumenten utsätter sig själv eller sin familj för genom att inte köpea produkten (p. 12) • försöka att sälja en produkt som liknar en annan produkt, som görs av en särskild tillverkare, på ett sätt som avsiktligen förespeglar konsumenten att produkten är gjord av samma tillverkare, trots att så inte är fallet • anordna eller göra reklam för pyramidspel (p. 14) • - oriktigt påstå att näringsidkaren står i begrepp att upphöra med sin verksamhet eller flytta till nya lokaler (p. 15) • - oriktigt påstå att en produkt förmår bota sjukdomar, funktionsrubbningar eller missbildningar (p. 17), • - förmedla oriktig information i avsikt att förmå konsumenten att förvärva produkten på mindre fördelaktiga villkor än de marknaden normalt kan erbjuda (p. 18), • - beskriva en produkt som gratis, kostnadsfri, utan avgift eller liknande om konsumenten ändå betala annat än porto och leverans (p. 20), • - inkludera en faktura eller liknande betalningshandling som ger konsumenten intryck av han redan har beställt den marknadsförda produkten när så inte är fallet (21), • - oriktigt påstå eller skapa intryck av att näringsidkaren inte agerar i kommersiellt syfte (p. 22) samt att • - oriktigt skapa intryck av att service efter försäljning är tillgänglig i en annan medlemsstat än den där produkten säljs (p. 23).

  19. 10 § MFL – Vilseledande marknadsföring En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet. Första stycket gäller särskilt framställningar som rör 1. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper, 2. produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö, 3. kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för tillverkning eller tillhandahållande, 4. produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren, 5. näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden, varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter, 6. belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren, 7. leveransvillkor för produkten, 8. behovet av service, reservdelar, byte eller reparation, 9. näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder, och 10. konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning. En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

  20. Art. 5 ICC:s Regler – Vederhäftighet Marknadskommunikation skall vara vederhäftig och får inte vilseleda. Marknadskommunikation får inte innehålla framställning i ord, ljud eller bild som direkt eller indirekt – genom antydan, utelämnande, oklarhet eller överdrift – är ägnad att vilseleda konsumenten. Särskilt gäller detta ifråga om: • produktens väsentliga egenskaper, dvs. sådana som är ägnade att påverka konsumentens val, exempelvis beskaffenhet, sammansättning, mängd, tillverkningssätt och produktionstid punkt, användbarhet, prestanda, effektivitet och miljöpåverkan samt det kommersiella eller geografiska ursprunget; • produktens värde och det totala pris som faktiskt skall betalas; • leveranssätt, bytes- och returrätt, reparation och underhåll; • garantivillkor; • förekomsten av upphovsrätt och annan immaterialrätt som patent-, varumärkes-, mönster- och firmarätt; • uppfyllande av standard; • offentlig utmärkelse eller godkännande, innehav av medaljer, priser, diplom och liknande; • den intäktsandel som tillfaller välgörande ändamål.

  21. 11 § MFL – Begränsningar i kommunikationsmediet m.m. Vid bedömningen av om en framställning är vilseledande enligt 10 § tredje stycket, får beaktas det använda kommunikationsmediets begränsningar i tid och utrymme samt de åtgärder som näringsidkaren har vidtagit för att på något annat sätt lämna informationen.

  22. Art. 8 ICC:s Regler – Bevisning Riktigheten i beskrivning, påstående eller annan framställning som hänför sig till sakförhållanden skall kunna styrkas. Marknadsföraren skall ha dokumentationen tillgänglig och utan dröjsmål kunna framlägga denna till bevis inför de självreglerande organ som ansvarar för tillämpningen av dessa regler.

  23. Art. 13 ICC:s Regler – Intyg och åberopanden Marknadskommunikation får innehålla eller åberopa intyg, rekommendationer eller förstärkande dokumentation (t.ex. tester) endast om de är äkta, relevanta och kan styrkas. Föråldrade eller av andra skäl inaktuella och därför vilseledande intyg, rekommendationer etc. får inte användas.

  24. 13 § MFL – Vilseledande förpackningsstorlekar En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form.

  25. 12 § MFL – Köperbjudanden Marknadsföringen är vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter en bestämd produkt med en prisangivelse utan att följande väsentliga information framgår: 1. produktens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig för mediet och produkten, 2. pris och jämförpris angivet på det sätt som framgår av 7–10 §§ prisinformationslagen 3. näringsidkarens identitet och geografiska adress, 4. villkor för betalning, leverans, fullgörande och hantering av reklamationer om dessa avviker från vad som är normalt för branschen eller produkten i fråga, 5. information om ångerrätt eller rätt att häva ett köp som ska lämnas till konsumenten enligt lag. Marknadsföringen är också vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter flera bestämda produkter med en uppgift om ett gemensamt pris, utan att erbjudandet innehåller väsentlig information enligt punkterna 1–5 i första stycket.

  26. 15 § MFL Konkursutförsäljningar En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket ”konkurs”, ensamt eller i förening med något annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning. 16-17 §§ MFL Utförsäljningar och realisationer En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycken ”slutförsäljning”, ”utförsäljning”, ”upphör”, ”realisation” eller något annat uttryck med motsvarande innebörd, bara om 1. det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela varulager, en klart avgränsad del av det eller en realisation avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment, 2. försäljningen sker under en begränsad tid, och 3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

  27. Obeställd reklam 19 § En näringsidkare får vid marknadsföring till en fysisk person använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand. Har näringsidkaren fått den fysiska personens uppgifter om elektronisk adress för elektronisk post i samband med försäljning av en produkt till personen, gäller inte kravet på samtycke enligt första stycket om, 1. den fysiska personen inte motsatt sig att uppgiften om elektronisk adress används i marknadsföringssyfte med användande av elektronisk post, 2. marknadsföringen avser näringsidkarens egna, likartade produkter och 3. den fysiska personen klart och tydligt ges möjlighet att kostnadsfritt och enkelt motsätta sig att uppgiften används i marknadsföringssyfte när den samlas in och vid varje följande marknadsföringsmeddelande. 20 § Vid marknadsföring med elektronisk post ska meddelandet alltid innehålla en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till en juridisk person. 21 § En näringsidkare får använda andra metoder för individuell kommunikation på distans än sådana som avses i 19 §, om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används.

  28. 18 § – Jämförande reklam En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen 1. inte är vilseledande, 2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål, 3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna, 4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken, 5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken, 6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning, 7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och 8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.

  29. Art. 11 ICC:s Regler – Jämförelser Jämförelser skall vara så utformade att de inte är ägnade att vilseleda och skall vara förenliga med god sed i konkurrensen näringsidkare emellan. De punkter som ingår i jämförelsen skall vara utvalda på ett rättvisande sätt och bygga på fakta som kan styrkas.

  30. Övrig marknadsföringsrättslig lagstiftning Informationskrav: Garantier, prisinformationslagen, konsumentkrediter, försäkringar, distansavtal, paketresor och e-handel Läkemedel Alkohol- och tobaksreklam Radio- och TV-reklam Produktsäkerhet Oskäliga avtalsvillkor Namn och bild i reklam Geografiska ursprungsbeteckningar Företagshemligheter

  31. 22 § MFL – Information om garantier En näringsidkare, som vid marknadsföringen erbjuder sig att genom en garanti eller liknande utfästelse under en viss tid svara för en produkt eller del därav eller för en egenskap hos produkten, ska vid försäljningen lämna köparen tydlig information om utfästelsens innehåll och de uppgifter som är nödvändiga för att köparen ska kunna göra den gällande. Information ska även lämnas om att köparens rättigheter enligt lag inte påverkas av utfästelsen. Utfästelsen och informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen.

  32. 21 § KköpL – Garanti Har säljaren eller någon annan för hans räkning genom en garanti eller liknande utfästelse åtagit sig att under en viss tid svara för varan eller en del därav eller för en egenskap hos varan, skall fel anses föreligga, om varan under den angivna tiden försämras i det avseende som utfästelsen omfattar. Första stycket gäller inte, om det görs sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på köparens sida.

  33. Prisinformationslagen 6 § Prisinformation skall lämnas när en näringsidkare marknadsför bestämda produkter. 7 § 1 st. Prisinformation för varor skall lämnas genom uppgift om varans pris och jämförpris. 8 § Jämförpris behöver inte anges om det på grund av produktens karaktär eller ändamål kan antas att en angivelse av jämförpris skulle sakna betydelse eller om en sådan angivelse skulle kunna skapa förvirring. 10 § Prisinformationen skall vara korrekt och tydlig. Om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader, skall detta anges särskilt. Prisinformationen skall lämnas skriftligen, om konsumenten inte kan få informationen på något annat likvärdigt sätt. Prisinformationen skall lämnas på sådant sätt att det framgår klart för konsumenten vilken produkt informationen avser.

  34. 14 § Tobakslagen – Reklam och annan marknadsföring En näringsidkare som marknadsför tobaksvaror till konsumenter får inte använda kommersiella annonser i 1. periodiska skrifter eller andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig, 2. ljudradio- eller TV-program eller TV-sändningar över satellit som omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844), eller 3. andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig. Även annan marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter än som avses i första stycket är förbjuden. Detta gäller dock inte 1. i tryckta skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig eller i överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig, 2. marknadsföring som endast består i att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning, eller 3. kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen som inte är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak. Kommersiella meddelanden enligt andra stycket 3 skall i den omfattning det är möjligt placeras så att de inte är synliga från utsidan av försäljningsstället.

  35. 14 a § Tobakslagen – Indirekt tobaksreklam En näringsidkare som marknadsför antingen en annan vara än en tobaksvara eller en tjänst till konsumenter får inte använda ett varukännetecken som helt eller delvis används för en tobaksvara eller enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en sådan vara, om marknadsföringen sker 1. i kommersiella annonser i periodiska skrifter eller i andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig, eller 2. i kommersiella annonser i ljudradio- eller TV-program eller i TV-sändningar över satellit som omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844). Om en näringsidkare använder ett sådant varukännetecken som avses i första stycket vid marknadsföring till konsumenter på något annat sätt än som där sägs, skall näringsidkaren iaktta den måttfullhet som är betingad av att kännetecknet också kan förknippas med tobaksvaran. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas inte 1. i fråga om ett varukännetecken som i endast begränsad omfattning förekommer vid marknadsföring av tobaksvaror, 2. i fråga om ett varukännetecken som framträder i en form som tydligt skiljer sig från utseendet på tobaksvarans kännetecken, eller 3. i andra fall om det är oskäligt.

  36. 14 b § Tobakslagen Sponsring Tillverkare, partihandlare och importörer av tobaksvaror får inte sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller som kan antas få gränsöverskridande effekt, om sponsringen kan antas medföra att avsättningen av tobaksvaror främjas.

  37. 7 kap. Alkohollagen 8 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter skall särskild måttfullhet iakttas. Reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol får inte företas. Marknadsföring får inte rikta sig särskilt till eller skildra barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år. 9 § Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådana drycker som gåva endast i form av varuprov. Vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas som gåva. 10 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter får inte användas kommersiella annonser i ljudradio- eller TV- program. Detta gäller även för sådana TV-sändningar över satellit som omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844). 11 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol till konsumenter får inte användas kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig och som med avseende på ordningen för utgivningen är jämförbara med periodiska skrifter. Detta gäller dock inte i fråga om skrifter som tillhandahålls endast på försäljningsställen för sådana drycker.

  38. 7 kap. 11 b § Alkohollagen Marknadsföring i kommersiell annons av alkoholhaltiga lättdrycker till konsumenter skall utformas på ett sådant sätt att den inte kan förväxlas med marknadsföring av alkoholdryck. Marknadsföring i kommersiell annons av alkoholdrycker som innehåller högst 15 volymprocent alkohol till konsumenter skall utformas på sådant sätt att den inte kan förväxlas med marknadsföring av alkoholdryck som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol. Vid marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker till konsumenter får i kommersiell annons inte sådant varukännetecken användas som i sin helhet eller till någon del är i bruk för en alkoholdryck eller är inarbetat eller registrerat för en sådan dryck i enlighet med vad som är föreskrivet för varumärken. Detsamma gäller vid marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller högst 15 volymprocent alkohol till konsumenter för varukännetecken som i sin helhet eller till någon del är i bruk, inarbetat eller registrerat för en alkoholdryck som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol. I de fall då marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller högst 15 volymprocent alkohol är tillåten får dock sådan marknadsföring som avses i första stycket och sådant varukännetecken som avses i andra stycket användas även vid marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker. Bestämmelserna om marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker i första och andra styckena tillämpas inte i de fall detta är oskäligt.

  39. Produktsäkerhetslagen 7 § Varor och tjänster som tillhandahålls av näringsidkare skall vara säkra. 8 § En vara eller en tjänst är säker, om den vid normal eller rimligen förutsebar användning och livslängd inte för med sig någon risk för människors hälsa och säkerhet eller bara en låg risk. Denna risk måste dock vara godtagbar med beaktande av hur varan eller tjänsten används och skall vara förenlig med en hög skyddsnivå när det gäller människors hälsa och säkerhet. 9 § Vid bedömningen av om en risk hos en vara skall anses som godtagbar och förenlig med en hög skyddsnivå skall hänsyn särskilt tas till 1. en varas egenskaper, såsom dess sammansättning och förpackning samt anvisningar för montering, installation och underhåll, 2. annan information som lämnas om varan genom märkning, varningar, bruksanvisningar, anvisningar för dess bortskaffande eller på något annat sätt, 3. varans inverkan på andra varor, om det kan antas att den kommer att användas tillsammans med sådana.

  40. PRODUKTSÄKERHETSLAGEN • Varor och tjänster skall vara säkra. • KOV ansvarar för lagens efterlevnad. KOV:s beslut kan överklagas till länsrätten • Sanktioner: • Säljförbud • Åläggande om: • Säkerhetsinformation • Varningsinformation (till den som redan förvärvat en varan) • Återkallelse: • Rättelse • Utbyte • Återgång

  41. Avtalsvillkorslagarna Konsument / näringsidkare Näringsidkare / näringsidkare Förbud vid vite mot fortsatt användning av oskäligt avtalsvillkor Talan förs av KO i MD (AVLK) Talan förs av näringsidkarorganisation eller av enskild näringsidkare mot vilken villkoret uppställts (AVLN)

  42. AVLK 1 § Denna lag gäller avtalsvillkor som näringsidkare använder när de erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter. Lagen gäller också avtalsvillkor som näringsidkare använder när de förmedlar sådana erbjudanden från en näringsidkare eller någon annan. 1 a § Bestämmelserna i 3–9 §§ denna lag tillämpas också när Konsumentombudsmannen fullgör sina skyldigheter som behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen. 2 § I lagen avses med konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med hans näringsverksamhet, oavsett om den är offentlig eller privat.

  43. Lag om namn och bild i reklam 1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person. Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar. Sanktioner: - Böter (2 §) - Skäligt vederlag (3 §) - Ändring och förstöring (4 §) - Skadestånd (6 §) 5 § Brott som avses i 2 § får åtalas av åklagare endast om målsägande angiver brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

  44. Art. 14 ICC:s Regler – Integritetsskydd Marknadskommunikation får inte utan att tillstånd i förväg inhämtats avbilda eller åberopa viss person, vare sig som privatperson eller i offentlig funktion; inte heller får utan sådant tillstånd någons egendom avbildas eller åberopas på ett sätt som är ägnat att ge intryck av en personlig rekommendation beträffande produkten eller verksamheten ifråga.

  45. Reklamombudsmannen Stiftelsen Reklamombudsmannen är näringslivets nyinrättade egenåtgärdskansli som verkar för effektiv självsanering av marknadskommunikation. ROs uppgift är att arbeta förebyggande och preventivt för hög etisk nivå i all marknadsföring riktad mot i huvudsak den svenska marknaden. Korrekt, hederlig och laglig reklam ökar konsumenternas förtroende för annonsörerna och är en förutsättning för en välfungerande marknad.

  46. Art. 2 ICC:s Regler – Goda seder Marknadskommunikation får inte innehålla framställning i ord, ljud eller bild som strider mot vad goda seder anses kräva i det aktuella landet och kulturen. Art. 4 ICC:s Regler – Socialt ansvar Marknadskommunikation skall respektera mänsklig värdighet. Marknadskommunikation får inte uppamma eller överse med någon form av diskriminering, inbegripet sådan som hänför sig till ras, nationalitet, härkomst, religion, kön, ålder, handikapp eller sexuell läggning. Marknadskommunikation får inte utan vägande skäl spela på rädsla eller fruktan eller utnyttja olycka eller lidande. Marknadskommunikation får inte vara ägnad att framkalla, eller ge intryck av att överse med, våld och får inte heller uppmuntra annat beteende som är olagligt eller på annat sätt förkastligt från allmän synpunkt. Marknadskommunikation får inte vädja till övertro eller vidskepelse.

  47. ERK / Reklamombudsmannen Reklamframställningar klassas som könsdiskriminerande i den mån de: 1. Är sexistiska – dvs. framställer kvinnor eller män som rena sexobjekt och kan anses kränkande. ”Den aktuella annonsen utgör ett exempel på reklamåtgärd i vilken kvinnor används som blickfång av sexuell natur, utan något tillräckligt motiverat samband med den marknadsförda produkten. Detta är kränkande mot kvinnor i allmänhet och annonsen strider därmed mot ICC:s Regler för reklam.” 2. Är schabloniserande – dvs. uttrycker en otidsenlig syn på könsrollerna och därigenom framställer kvinnor eller män på ett nedvärderande sätt. ”Annonsen utgör ett exempel på reklam som konserverar en otidsenlig syn på könsroller och därigenom framställer kvinnor på ett kränkande sätt. Reklamen strider därför mot ICC:s Regler.” 3. På något annat nedvärderande sätt är uppenbart könsdiskriminerande för kvinnor och män.

  48. Art. 17 ICC:s Regler – Säkerhet och hälsa Marknadskommunikation får inte utan att det är pedagogiskt eller i övrigt från allmän synpunkt försvarligt, innehålla bild eller beskrivning av farlig verksamhet eller situation där gällande säkerhetsnormer eller hälsohänsyn åsidosatts. Bruksanvisningar skall innehålla erforderliga säkerhetsvarningar och när så behövs skall de inskränkningar i produktansvaret anges som gäller ifall lämnade instruktioner inte följts. Bildmaterial med barn skall visa dessa under vuxens tillsyn då en produkt eller aktivitet medför säkerhetsrisker. Information som medföljer produkten skall innehålla ändamålsenlig bruksanvisning och, när detta är påkallat, fullständiga instruktioner vad gäller hälso- och säkerhetsaspekter. Sådan hälso- och säkerhetsinformation skall vara tydlig och lämnas i text och/eller bild.

  49. Art. 18 ICC:s Regler – Barn och ungdomar Oerfarenhet och godtrogenhet Marknadskommunikation får inte utnyttja barns och ungdomars naturliga godtrogenhet eller deras bristande erfarenhet. Detta gäller särskilt i följande avseenden: 1. När en produkts egenskaper och användning beskrivs eller förevisas får framställningen inte: a. underskatta den färdighet, skicklighet och ålder som normalt krävs för att sätta samman, använda eller manövrera produkten; b. överdriva produktens verkliga storlek, värde, beskaffenhet, hållbarhet eller prestanda; c. utelämna information om de ytterligare köp av t.ex. extra tillbehör eller bestämda enheter/delar i en samling eller serie, som krävs för att uppnå ett illustrerat eller beskrivet resultat 2. Det är tillåtet att använda fantasiinslag vid kommunikation till såväl yngre som äldre barn, men det får inte göras så att det försvårar för dem att skilja mellan fantasi och verklighet. 3. Marknadskommunikation som riktas till barn skall vara så utformad att dessa klart kan särskilja den som ett sådant meddelande.

  50. Art. 18 ICC:s Regler – Barn och ungdomar Säkerhet och trygghet Marknadskommunikation får inte innehålla framställning i ord eller bild som kan medföra att barn eller ungdomar utsätts för fysiska skadeverkningar eller påverkas negativt i psykiskt eller moraliskt avseende. Marknadskommunikation får inte heller avbilda barn och ungdomar i riskfyllda situationer eller i aktiviteter som kan vara skadliga för dem själva eller andra. De får heller inte uppmuntras att delta i farliga aktiviteter eller att lägga sig till med riskabla beteenden.

More Related