1 / 36

Översyn av dränering - en fördjupning i praktik och juridik

Översyn av dränering - en fördjupning i praktik och juridik. Charlotta Carlsson, Jordbruksverkets vattenenhet. Vattenenheten. Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping Alnarp. Juridik kring dränering/avvattning. Lagstiftningen kring avvattning

duscha
Download Presentation

Översyn av dränering - en fördjupning i praktik och juridik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Översyn av dränering-en fördjupning i praktik och juridik Charlotta Carlsson, Jordbruksverkets vattenenhet

  2. Vattenenheten • Vattenenheten finns på tre platser • Linköping • Jönköping • Alnarp

  3. Juridik kring dränering/avvattning • Lagstiftningen kring avvattning • Vilka lagar finns när det gäller avvattning • Vilka förordningar kan röra avvattning • Markavvattningsföretag • Egenkontroll • Lagstiftning kring egenkontroll • Genomgång av mall för åtgärdsplan

  4. 90 000 mil diken 60 000 mil naturliga vattendrag 9 000 mil diken i jordbrukslandskapet

  5. Ideal jordvolym ex. 50% jord, 25 %luft och 25 % vatten

  6. Markavvattning är vattenverksamhet -dränering är markavvattning Miljöbalken främst 11 kap Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (Restvattenlagen) Förordningen om vattenverksamhet

  7. Definitioner • Vattenverksamhet • Gräva och bygga m.m i vattenområde • Bortleda eller tillföra grundvatten • Åtgärder som utförs för att avvattna mark…….sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål (markavvattning) • Vattenanläggning=Anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet • Vattenområde=område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd • Biotopskyddsområde=ex öppet dike, fuktigt eller vattenförande stor del av året

  8. Markavvattning/dikning 2§ 4pkt 11 kap Miljöbalken Åtgärder som utförs för att avvattna mark när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighet lämplighet för något visst ändamål .

  9. Vattenverksamheter Miljöbalken 11 kap 13§ Markavvattning får inte utföras utan tillstånd. Det är även förbjudet i stora delar av landet. Undantaget från tillståndsplikten är dränering med upp till 300 mm dräneringsrör För övriga vattenverksamheter finns det tre möjligheter Tillstånd Anmälan enligt förordningen om vattenverksamhet Det är uppenbart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas

  10. Tillståndsansökan Markavvattning Bestämmelserna om vad en ansökan ska innehålla finns i miljöbalken 22 kap 1 och 2§§ Det är bla. • Sökanden och rådighet • Ritningar och teknisk beskrivning • Uppgifter om samråd • MKB • Vilka fastigheter som berörs av verksamheten • Oförutsedd skada • Arbetstid Det finns detaljerade beskrivningar på länsstyrelsernas och Mark och miljödomstolarnas hemsidor.

  11. Underhåll/RensningMB 11 kap 15§ och 17§ Rättighet och skyldighet att rensa och underhålla vattenanläggningar

  12. Miljöbalken 11 kap 15§ Tillstånd behövs inte för att • Utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge • För att återställa ett vattendrag som vikit ur sitt läge. Om arbetena berör en annan fastighet ska fastighetsägaren underrättas innan arbetet påbörjas. Om fisket kan skadas ska anmälan göras till länsstyrelsen. Finns det skyddade arter kan det behövas en dispens från artskyddsbestämmelserna.

  13. Miljöbalken 11 kap 17 § Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada. Hänsynsreglerna i kap 2 MB gäller, vilket innebär: • Kunskapskravet • Försiktighetsprincipen • Bästa kända teknik • Ansvar för den skada som kan uppstå Om arbetena berör en annan fastighet ska fastighetsägaren underrättas innan arbetet påbörjas. Kan fisket skadas ta kontakt med länsstyrelsen. Finns det skyddade arter kan det behövas en dispens från artskyddsbestämmelserna

  14. Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet(1998:812) • Rådighet över vatten (2 kap) • Vem äger vattnet, vem har rätt att utföra vattenverksamhet • Rätten att rensa på annans fastighet • Markavvattningssamfälligheter (3 kap) • Rättighet och skyldighet att delta • Kostnadsfördelning • Avloppsintresset • Prövning av viss vattenverksamhet (7 kap) • Omprövning, ändrade förhållande i samfälligheter

  15. Förordningen om vattenverksamhet (1998:1388) 4 § Hur ansökan om markavvattning till länsstyrelsen ska utformas. 19§ Här finns listat vilka vattenverksamheter som är anmälningspliktiga. 20§ Hur en anmälan ska se ut. Bilaga I vilka län, kommuner och övriga områden där det råder markavvattningsförbud.

  16. Områdesskydd (1998:1252)och Artskyddsförordningen(2007:845) Biotopskydd behandlas i MB 7 kap och i förordningen om områdesskydd (1998:1252) Öppna diken som under stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta räknas som biotopskyddsområde. Dispens behövs vid rörläggning. Arter som skyddas av artskyddförordningen får inte skadas vid underhåll. Dispens kan behövas.

  17. A Df B C Avrinningsområde Båtnadsområde

  18. Markavvattningsföretag Markavvattningsföretag är ett samlingsbegrepp för alla samfälligheter inom markavvattning idag. Äldre begrepp • Vattenavledningsföretag Större åar, sjöar • Dikningsföretag Diken • Invallningsföretag Skydd med vallar • Vattenregleringsföretag Dämning Syfte: Förr: Skapa mer odlingsbar mark Idag: I samband med bebyggelse av vägar, industrier och liknade

  19. Vad är ett markavvattningsföretag Ett markavvattningsföretag omfattar gemensamma diken och rörledningar och andra anordningar för att möjliggöra avvattningen på en eller flera fastigheter Företaget har tillkommit genom förrättning, tillståndsbeslut eller dom Delägare i ett företag är markägarna till berörda fastigheter Ett tillståndsbeslut eller dom avseende markavvattning är gällande för framtiden, vad gäller rätt och skyldighet till underhåll och kostnadsfördelning mellan berörda fastigheter

  20. FörvaltningsformDikningsföretag, torrläggningsföretag, invallningsföretag, sjösänkningsföretag, vattenavledningsföretag Av landets alla dikningsföretag, ca 25-40 000 st är: • en stor del är bildade enligt dikningslagen 1879-1918 • den allra största delen är bildade enligt äldre vattenlagen 1918-1984. • ett fåtal är bildade enligt vattenlagen 1984-1998 • endast några få är bildade enligt miljöbalken 1998-

  21. Handlingar till markavvattningsföretag • Slutbesiktningsintyg som visar att företaget är utfört inom fastställd tid och till fastställda dimensioner • Plan och profilritningar • Textdel

  22. Handlingar till ett markavvattningsföretag Ritningar Plankarta i skala 1:4000 • Båtnadsområde (vilket område som har nytta) • Ägofigurer • Vilka dikesträckningar som ingår • Öppet eller rörlagt dike • Markhöjder Profiler och sektioner • Vilken lutning har diket/rörledningen • Hur djupt under omkringliggande mark ligger bottennivån • Vilken släntlutning och bottenbredd diket har

  23. Plankarta

  24. Profil

  25. Profil och sektion

  26. Handlingar till dikningsföretag

  27. Handlingar till ett markavvattningsföretag Utlåtande • Avrinningsområde • Dimensioneringskriterier • Höjdsystem • Fixpunktsbeskrivningar Värderingslängd • Ägofigurerna har värderats, värde de har innan åtgärden och nytt värde efter åtgärden. Ägofigurerna kommer i nummerordning och är anpassade till marken och ägoslaget inte efter fastigheten

  28. Handlingar till markavvattningsföretag Kostnadsfördelningslängd • Uppdelad på fastigheter och ägofigurer • Varje fastighet har en procentandel i företaget • Används för fördelning av kostnader vid underhåll

  29. Omprövning av markavvattningsföretag • Företaget omprövas i samband med ansökan om ny vattenverksamhet kan tex vara vid anläggning av våtmark, exploatering. • Förhållanden i företaget har ändrats, deltagarkretsen eller kostnadsfördelningslängden stämmer inte längre. Kan vara dagvattenutsläpp, ny väg har anlagts genom båtnadsområdet. • För att tillgodose allmänna intressen. Då ansöker Naturvårsverket, Kammarkollegiet eller länsstyrelsen. Verksamheten ska kunna fortsätta • Ny deltagare vill ansluta sig. Tex avloppsutsläpp

  30. Aktivera ett markavvattningsföretag Alla medlemmar kallas till en allmän stämma En styrelse väljs. Styrelsen registreras hos länsstyrelsen eller lantmäteriet om markavvattningsföretaget kommit till efter 1984. För att företaget ska fungera som juridisk person ska det också ha ett organisationsnummer.

  31. Egenkontroll MB 26 kap 19§ Syftet med egenkontrollen är verka för en god och uthållig miljö. Verksamhetsutövaren ska hålla sig underrättad om hur verksamheten eller åtgärderna kan påverka miljön Den som bedriver verksamhet sak lämna förslag på kontrollprogram eller förbättrande åtgärder om tillsynsmyndigheten begär det. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet när det gäller vattenverksamhet.

  32. Egenkontroll-åtgärdsplan/-förslag • Kontollprogram och förslag till förbättringar utgår från hänsynsreglerna i 2 kap MB d.v.s. • Kunskap ex natura 2000, skydd av biotoper, påverkan, teknik • Försiktighet ex grumling, fisk, musslor, biotoper, bästa teknik, slåtterskopa, sedimentationsbasäng, fiberduk • Lokalisering • Hushållning • Produktval • Omvänd bevisbörda gäller för verksamheten d.v.s. verksamhetsutövaren måste visa att miljöbalkens bestämmelser uppylls. Detta kan göras om man följer ett upprättat kontroll- eller åtgärdsprogram.

  33. Egenkontroll i markavvattningsföretag Ordnade ansvarsförhållanden (ordförande o styrelse) Kunskap om fixar, bottenlägen mm Känna till ev områdeskydd tex biotopskydd, Natura2000, artskydd, fisk Ha kunskap om till vilket djup och läge ett underhåll får göras Ha kunskap om hur negativa effekter av underhållet kan begränsas Ha kunskap om hur underhållet av dikena ska genomföras för att förebygga påverkan på miljön (tidpunkt, delar som är särskilt skyddsvärda mm

  34. Egenkontroll täckdikning Ha kunskap om var ledningar finns och var de mynnar. En täckdikningsplan är till stor hjälp.

  35. Sammanfattning Miljöbalken • 2 kap Hänsynsreglerna • 7 kap Områdesskydd • 8 kap Skydd för djur och växter • 11 kap Vattenverksamhet • 22 kap Tillståndsansökan • 26 kap Tillsyn och egenkontroll

  36. Övrig lagstiftning Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet(1998:812) Förordningen om vattenverksamhet (1998:1388) Förordningen om områdesskydd (1998:1252) Artskyddsförordningen (2007:845)

More Related