1 / 35

Lönebildningsteorier

Lönebildningsteorier. Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Finansdepartementets lönebildningskonferens 19 Mars 2008. Några frågor. Vad bestämmer Löneinflationen? Reallönetillväxten? Reallönenivån? Hur sätts lönerna?

dotty
Download Presentation

Lönebildningsteorier

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Lönebildningsteorier Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Finansdepartementets lönebildningskonferens 19 Mars 2008

  2. Några frågor • Vad bestämmer • Löneinflationen? • Reallönetillväxten? • Reallönenivån? • Hur sätts lönerna? • Företag, fackföreningar, förhandlingar • Mekanismer bakom lönesättningen

  3. Löneinflation Nominell löneökningstakt (dw) = Prisstegringstakt (dp) + Genomsnittlig produktivitetsstegring (dq) dw = dp + dq

  4. Phillipskurva Inflation 2 dp u u*

  5. Phillipskurvor Inflation 2+dq 2 dw dp u u*

  6. Lång sikt På lång sikt gäller: dw = dp + dq • Innebär konstant löneandel • Sambandet gäller för de flesta (rimliga) löneteorier

  7. På lång sikt: Lönebildningen påverkar arbetslösheten, inte (löne)inflationen dp 2 u u** u*

  8. Nominella trögheter • Motstånd mot nominella lönesänkningar • Svårt åstadkomma relativlöneförändringar vid låg inflation • Inflationen fungerar som smörjmedel i ekonomin – underlättar relativlöneanpassningar • Långsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet vid mycket låg inflation?

  9. Nominella trögheter Inflation Arbetslöshet

  10. Reallönetillväxten på lång sikt bestäms av produktivitetsökningen Real löneökningstakt = Nominell löneökning – prisstegringstakt = produktivitetsökning dw – dp = dq

  11. Vad bestämmer reallönenivån? W/P PS Syssels. AK

  12. Vad bestämmer reallönenivån? WS W/P PS Syssels. AK

  13. Vad bestämmer reallönenivån? WS W/P Arbetslöshet PS Syssels. AK

  14. Reallön och sysselsättning bestäms av • Prissättningsbeteende (PS) • Vinstmarginal (markup) • Produktivitet • Lönesättningsbeteende (WS) • Reallönekrav • Företagens konkurrens om arbetskraft

  15. Effekter av ökat ”lönetryck” WS W/P PS Syssels. AK

  16. På lång sikt i liten öppen ekonomi • Internationellt bestämt kapitalavkastnings-krav innebär att • reallönen enbart bestäms av prisbildningen • reallönen blir oberoende av lönebildningen • Reallönen bestäms av • produktiviteten • konkurrensen på varumarknaderna (prispålägg på lönekostnaden)

  17. Prissättningsbestämd reallön WS W/P PS Syssels. AK

  18. Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen WS W/P PS Syssels. AK

  19. Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen WS W/P PS Syssels. AK

  20. Effekter på lång sikt av högre produktivitet-- Högre reallön-- Oförändrad arbetslöshet

  21. Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK

  22. Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK

  23. Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK

  24. Modeller för lönebildning • Företagsstyrd lönesättning • Effektivitetslöner • Monopson • Incitamentslöner (ackord, uppskjuten kompensation…) • Fackföreningsmodeller • Förhandlingsmodeller

  25. Effektivitetslöner • Högre lön kan höja produktiviteten eller minska vissa kostnader • Högre arbetsintensitet • Lägre personalomsättning • Företagens konkurrens om arbetskraften kan leda till en allmän lönenivå som innebär arbetslöshet i jämvikt

  26. Monopson • ”Bruksortsmodell” • En dominerande arbetsgivare • Företaget kan genom sin lönesättning påverka hur många som vill jobba i företaget (jfr personalomsättningsmodeller) • Innebär att lönen blir lägre än arbets-kraftens marginalprodukt (”exploatering”)

  27. Fackföreningsmodeller • Vilka mål har facket? • Reallön • Sysselsättning (?) • Relativa löner • Lönestruktur bland medlemmarna • Löneläge gentemot andra grupper

  28. Vilken förhandlingsmakt har facket? • Monopolmodellen – facket bestämmer lönen • Facket inser att högre lön leder till lägre sysselsättning • Facket gör avvägning mellan önskemål om hög lön och hög sysselsättning • Avvägningen påverkas bl a av a-kassan

  29. Monopolmodellen W/P Efterfrågan på arbetskraft Syssels.

  30. Monopolmodellen W/P Syssels.

  31. Förhandlingsmodeller • Monopolmodellen är orealistisk • I verkligheten har även arbetsgivarna förhandlingsmakt • Men mer realistiska förhandlingsmodeller ger likartade slutsatser • t ex att högre a-kassa ger högre lön

  32. Effektiva förhandlingar • Om både företag och fack fäster avseende vid lön och sysselsättning borde man förhandla om både lön och sysselsättning • Svårt tänka sig att effektiva förhandlingar kan fungera för stora kollektiv (branscher) • Kanske i enskilda företag?

  33. Förhandlingssystem • Samordning innebär att större samhälls-ekonomiska hänsyn tas • Effekterna på a-kassan beaktas • Samordning minskar riskerna för löneuppdrivande konkurrens om relativa löner • Men även företagsvis lönebildning kan innebära lönemoderation • Löneökningar är svårare att övervältra

  34. Förhandlingssystem W/P Centraliseringsgrad

  35. Andra frågor • Synkroniserade löneförhandlingar • Turordning i förhandlingarna • Har det någon betydelse vilken sektor som förhandlar först? • Fast kontra rörlig växelkurs • Fackföreningar och lönestruktur -- facket bidrar till minskade löneskillnader • Mellan företag • Mellan individer med likartade kvalifikationer • Mellan individer oberoende av kvalifikationer (?)

More Related