1 / 23

A rbetsplan för S ystematiskt K valitetsarbete ASK 2013 - 2014

A rbetsplan för S ystematiskt K valitetsarbete ASK 2013 - 2014. STORVIKEN – MARIEBY skolor - fritidshem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Innehållsförteckning Sid:. 1. Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? 3 2. Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning 4

doli
Download Presentation

A rbetsplan för S ystematiskt K valitetsarbete ASK 2013 - 2014

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete ASK 2013 - 2014 STORVIKEN – MARIEBY skolor - fritidshem

  2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Sid: 1. Systematiskt kvalitetsarbete! Varför då? 3 2. Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning 4 2.2 Organisation förutsättningar 5 2.3 Ledningsdeklaration 6 2.4 Kvalitétsår 7 3. Vart ska vi? 3.1 Vision 8 3.2 Utvecklingsarbete 9 3.3 Mål och insatser 10 4. Hur gör vi? 4.1 Forum 13 4.2 Utvecklingsgruppens uppdrag 14 4.3 Samverkansgruppens uppdrag 15 4.4 Fortbildning 16 4.5 Lokala handlingsplaner 17 5. Hur blev det? Resultat –Analys – Åtgärder 18

  3. ENHETEN FÖRUTSÄTTNINGAR 1. Systematiskt Kvalitetsarbete! Varför då? Var är vi? För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Vart ska vi? När en lägesbeskrivning är gjord är det dags att formulera vision och formulera tydliga mål, som går att följa upp och utvärdera. Hur gör vi? Utifrån utvärdering organiseras tydliga forum för reflektion, delaktighet, diskussion och planering. Bestäm vilka konkreta insatser som ska genomföras. Fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder. Identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i planeringen. Ta fram en tydlig tidsplan för insatserna där avstämningstillfällen är inplanerade. Fördela ansvar. Bestäm redan i den inledande fasen hur uppföljning och utvärdering ska ske, eftersom det har en direkt inverkan på den fortsatta planeringen. Följ upp och revidera aktuella handlingsplaner Hur blev det? Utarbeta strategier för hur ni ska använda er av den kunskap och medvetenhet som utvärderingen av verksamheten ger. Värdera vilka förändringar insatserna har lett till och vilka effekter som går att se. Gör en analys av vad som har fungerat bra eller dåligt i arbetet. Gör återigen en gemensam bedömning av måluppfyllelsen. Diskutera hur nuläget skiljer sig från, eller liknar den lägesbedömning som gjordes inledningsvis. Ta fram handlingsplaner som omsätter förändringarna till nya arbetssätt.

  4. 2.Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning • Mycket bra resultat i alla ämnen och i alla årskurser, se närmare kvalredovisningen för 2012-2013 • Mycket gott resultat gällande lärgruppernas arbete, även om inte alla insatser och mål uppfylldes helt, se närmare kvalitetsredovisningen • Flera förbättrings/utvecklingsområden finns, se kvalredovisningen samt nedan, vad vi prioriterar att jobba vidare med 2013-2014 • Målinriktade pedagoger, som verkar i en strukturerad lärande organisation Prioriterat utvecklingsarbete 2013-2014 utifrån nulägesbeskrivning Mål och insatser, se kommande sidor • Lärgrupper (blandade yrkeskategorier från bägge skolor), som är spjutspetsar för Storviken-Marieby skolors/fritidshems utveckling: • SO/NO: fördjupat arbete kring bedömning kopplat till lokal pedagogisk planering, lpp • Värdegrund; fortsatt arbete kring vänskapsskolan i Tanzania samt med ”husmodellen” (trygga miljöer), raster etc • IKT; gemensam IT -plattform för Stv-Mby skolor, i syfte att synliggöra elevernas skolarbete etc • Fritidshem; inspirerande utemiljö, tydliggöra fritidshemmens mål och verksamhet Utveckla en ännu bättre kommunikation med föräldrarna • Arbetslagen via utvecklingsgruppen: • Avsluta studiecirkel kring läsförståelse • Färdigställa arbetet med övergripande lpp i alla ämnen • Förmågor och Bedömning • Elevhälsoteamet, (EHT) samt specteamet ska utveckla kommunikationen med all personal, kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet sker genom arbetslagen

  5. 2.2 Organisation förutsättningar Elever/miljö På Storvikenskolan finns ca 160 elever varav ca 95 fritidshemsbarn. Skolan har egna ingångar till alla sex klassrum i huvudbyggnaden, matsal, gymnastiksal samt trä- och textilslöjdsalar. Till huvudbyggnaden hör en paviljong med tre klassrum, alla tre med separata ingångar. Vidare finns stor skolgård med gungor och klätterställning, linbana, sandlåda, cykelbana, vidskydd och tillgång till två idrottsplaner. Skolgården ligger skyddat från trafik. Skolan omges av närhet till skogen och Storsjön. På Marieby skola finns ca 60 elever samt ca 45 fritidshemsbarn. Till alla klassrum finns separata ingångar. Skolan har skolgård med gungor, linbana, sandlåda och idrottsplan.Skolan omges av vacker landsbygd, med närhet till skogen och Storsjön. Skolorna har ett mycket nära samarbete Personalenutgörs av behöriga pedagoger;Stv11/Mby 3 lärare, Stv 4/Mby 2 fritidspedagoger,Stv 2/Mby 1 förskollärare. Elevass finansieras via sk Bibass-medel (barn i behov av särskilt stöd), vilket omprövas inför varje termin. På skolorna finns en specialpedagog samt en lärare med specialkompetens. Ekonomi Verksamheten har god ekonomisk hushållning, med viss delegerat ekonomiansvar. LedningenLena Medin, rektor, med ansvar för Storvikenskolan/fritidshem samt Marieby skola/fritidshem. Skolorna drivs i nära samarbete gällande framförallt personalens pedagogiska planerings/utvecklingsarbete, men även till viss del mellan eleverna. Rektorer i Brunflo ingår i ett verksamhetsområde tillsammans med rektorer i Torvalla och på Frösön. Ansvarig för verksamhetsområdet är Bengt Funseth. Skoladministratör är Harriet Hamberg. OrganisationStorvikenskolan har en f-klass, åk 1, åk 2 , åk 3, åk 4, åk 5 samt fyra fritidsavdelningar. Marieby skola har en f-klass-åk 1-2, åk 3, åk 4-5 samt två fritidsavdelning. Organisationen ändras från år till år beroende på hur barngrupperna ser ut Personalen arbetar i två arbetslag på Stv, ett arbetslag i Mby. I varje arbetslag finns en utvecklingsledare. Specteamet utgörs av rektor, specialpedagog samt en lärare IT utrustning Skolorna har interaktiva projektorer i alla klassrum.Varje klass har ett antal bärbara datorer, ca 1 dator/ 2-3 elever. Dessutom finns ett antal iPads. Rektor Specteam Utvecklingsgrupp Stv F-2 Stv 3-5 Mby F-5

  6. 2.3 Ledningsdeklaration Ledstjärnan är öppenhet, delaktighet och verksamhetsnära ledarskap Rektor: • arbetar målmedvetet utifrån statliga och kommunala styrdokument • bedriver ett aktivt arbete utifrån Storviken-Marieby skolor/fritidshems Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete, ASK 13-14 • är lojal mot fattade beslut • har en tydlig och rak kommunikation • stimulerar, utmanar och stödjer medarbetarna • har ett gott bemötande mot personal, elever och föräldrar Förväntningar på medarbetare att Du: • arbetar målmedvetet utifrån statliga, kommunala och lokala styrdokument • bedriver ett aktivt arbete utifrån Storviken-Marieby skolor/fritidshem Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete, ASK 13-14 • är lojal mot fattade beslut • har en rak kommunikation • dagligen tar del av information såsom minnesanteckning, protokoll etc • har ett gott bemötande mot kollegor, elever och föräldrar ________________________ Lena Medin

  7. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering sker via Forum kap 4.1

  8. Utvecklingsgruppen 3.Vart ska vi? ”Lust att lära möjlighet att lyckas i och utanför skolan” Storviken - Marieby skolor/fritidshem arbetar i visionens riktning, genom att alla elever känner… • trygghet • lust • glädje • delaktighet _______________________________ Respektive arbetslag konkretiserar värdeorden

  9. 3.2 Utvecklingsarbete Vi i Världenskola-fritidshem ”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där” Utdrag ur Läroplan 2011 Utvecklingsarbetet , syftar till att tydliggöra det internationella perspektivet inom läroplanens huvudområden. En temaplan togs fram under läsåret 11-12, där det internationella perspektivet lyfts fram inom varje ämne. Storviken-Marieby skolor har en vänskola i Tanzania, i syfte att eleverna får utbyta erfarenheter, tankar och kunskaper kring sina respektive länders natur/kultur/ livsförutsättningar etc. Stv-Mby skolor har engelska från åk 1 (Ösd timplan eng fr åk3), utrymme för skolans val har används. Fortsatt arbete genom vissa lärgrupper under 2013-2015, enligt mål och insatser, kommande sidor Övrigt förbättrings- och utvecklingsarbete- skolan 2013-2014 enligt mål och insatser, kommande sidor Förbättrings- och utvecklingsarbete-fritidshemmet 2013-2014 enligt mål och insatser, kommande sidor ______________________ Kontinuerlig utvärdering och uppföljning sker enligt Kvalitétsår 2.4via Forum 4.1 9

  10. 3.3 Mål och insatser

  11. Finplanering utvecklingsområde (kopieringsunderlag)_________________________

  12. Utvecklingsgruppen 4. Hur gör vi? Svg: Heldagar 10/9 & 13/5, 8/10, 5/11, 10/12, 14/1, 11/3, 11/3, 8/4 Internat i Storhogna tis-ons 17/6-18/6 Höstfest: Fre 11/10

  13. Utvecklingsgruppen 4.2 Utvecklingsgruppens uppdrag Bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete, skola och fritidshem för ökad måluppfyllelse Utvecklingsledarens roll: Verka för att utvecklingsarbete enligt Arbetsplan för Systematiskt Kvalitetsarbete kontinuerligt efterföljs i arbetslaget. Tydligt leda arbetslagets genom att: • verka för en öppen och rak kommunikation • upprätta, följa dagordning samt se till att minnesanteckningar förs • se till att alla deltar aktivt • verka för ett PBS inriktat förhållningssätt • se till att alla kommer till tals • utvecklingsledaren ansvarar för att informerar rektor om nytillkomna vikarier • hjälpa arbetslaget att se helhet och samband • signalera till rektor om stöd specifikt stöd till arbetslaget behövs, gällande t ex värdegrunds- och eller samarbetsfrågor _______________________________ Uppdraget som utvecklingsledare gäller två år. Utses av rektor inför ht 15

  14. Samverkansgruppen 4.3 Samverkansgruppens uppdrag Ett forum för samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Representanter för de fackliga organisationerna träffas en gång per månad och samverkar kring frågor om t e x arbetsmiljö, ekonomi, anställningsavtal och övriga personalfrågor. Svg representantens roll: • vara en länk mellan arbetsgivare och personal. • avsätta tid för svg info till arbetslagen och ta med personalens frågor till svg forum. Personalmöte/apt (svg repr påminn en vecka före) måndag kl 13.15, före ett svg. Rektor bjuds ev in. • företräda arbetslagets åsikter och synpunkter • verka för att den psykosociala och fysiska arbetsmiljöfrågorna lyfts i arbetslagen sedan vidare till svg • verka för att beslut tagna i svg genomförs Samverkansgruppens planering 2013-2104 Arbete enligt arbetsmiljöplanen med fokus på: • Arbetsmiljöfrågor utifrån resultatet på Östersunds kommuns medarbetarundersökning, som genomförs i september • Friskfaktorer

  15. KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN 4.4 Fortbildning sker kontinuerligt genom: • kurser* • utbildning* • dagligt erfarenhetslärande • erfarenhetsutbyte vid arbetslag/konferenser • studiedagar • lärgrupper • enhetsmöten • litteratur, film • utvecklingssamtalet • två internatdagar per år * Kurser/utbildning Önskemål/behov av kurser/utbildning, kopplat till ASK 13-14, framförs genom utvecklingsgruppen

  16. LOKALA HANDLINGSPLANERFinns att hämta på zonline 4.5 Lokala handlingsplaner Revideras årligen Finns på zonline ikon: Lokala handlingsplaner • Miljöplan • Arbetsmiljöplan • Brandskyddsplan • Egenkontroll inomhusmiljö samt allergiplan • Krisplan • Elevhälsoplan • Värdegrundsplan; förväntansdokument, ordningsregler samt likabehandlingsplan • Lokal pedagogisk planering (lpp) F-åk 5 • Temaplan alla ämnen; internationellt perspektiv, F-åk 5 • Överlämnandeplan förskola till skola • Överlämnandeplan tidigare till senareskola

  17. Utvecklingsgruppen 5.Hur blev det? Analys av resultat för läsår 2013-2014 görs i maj 2014, utifrån nedan frågeställningar sammanfattas i: Resultat av Systematisk Kvalitetsarbete Resultat Har det skett någon förändring? Har förväntade effekter uppnåtts? Analys På vilket sätt skiljer sig det läge som vi nu befinner oss i, från det som beskrevs i den ursprungliga lägesbedömningen? Är varje skillnad en förbättring? Har vi nått de mål vi satte upp för arbetet och de förväntade effekterna hos barnen och eleverna? Om vi inte nått ända fram – vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut?Analys i alla ämnen i alla årskurser Fortsättning Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar? Var är vi?Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Förankring Utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet.Hållbara förändringar kräver att alla i hela organisationen förstår varför man beslutar att genomföra en förändring. Det är därför viktigt att redovisa och förankra de analyser och bedömningar som lett fram till beslutet.Förändringen är genomförd när det nya inte uppfattas som nytt, utan som en rutin som avspeglar hur man brukar göra.

  18. Anteckningar:

  19. Anteckningar:

  20. Anteckningar:

  21. Anteckningar:

More Related