Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 45

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv PowerPoint PPT Presentation


  • 100 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv. Anders Berntsson Verksamhetschef Psykiatri Nordöst Stockholms Läns Sjukvårdsområde. Livsstilsförändringar. Motion Viktnedgång Kostråd Minskad stress, God sömn Rökstopp Diabetes och riskfaktorer Information om metabolt syndrom.

Download Presentation

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv

Anders Berntsson

Verksamhetschef

Psykiatri Nordöst

Stockholms Läns Sjukvårdsområde


Livsstilsf r ndringar

Livsstilsförändringar

  • Motion

  • Viktnedgång

  • Kostråd

  • Minskad stress, God sömn

  • Rökstopp

  • Diabetes och riskfaktorer

  • Information om metabolt syndrom


Risk factors for cardiovascular disease

Risk Factors for Cardiovascular Disease

Modifiable risk factors

Non-modifiable risk factors

Obesity

Gender

Dyslipidemia

Family history

Cardiovascular

Disease

Diabetes

Personal history

Hypertension

Age

Smoking

NCEP. ATP III. JAMA. 2001;285:2486-2497.


Relativ risk f r hj rt k rlsjukdom multipla riskfaktorer

Relativ risk för hjärt-/kärlsjukdom – multipla riskfaktorer

Referens:Modifierad från:Wilson PW et al, Circulation. 1998: 97: 1837–1847.


Defining long term therapeutic expectations in schizophrenia

Recovery

RemissionMinimise depressive/cognitive deficits

Minimise negative symptoms

Reduce motor side effect burden

2000+

1990s+

Reduce recidivism

Focus specific positive symptoms

1980s

‘Survive’ out of hospital

De-institutionalisation

1960–70s

Improve self-care

Reduce aggression

Reduce self-injury

Insulin therapy;

ECT

Pre-1960s

Pre-1950

Defining long-term therapeutic expectations in schizophrenia


Defining long term therapeutic expectations in schizophrenia1

Cure

Recovery

RemissionMinimise depressive/cognitive deficits

Minimise negative symptoms

Reduce motor side effect burden

2000+

1990s+

Reduce recidivism

Focus specific positive symptoms

1980s

‘Survive’ out of hospital

De-institutionalisation

1960–70s

Improve self-care

Reduce aggression

Reduce self-injury

Insulin therapy;

ECT

Pre-1960s

Pre-1950

Defining long-term therapeutic expectations in schizophrenia


The steps to normal life in schizophrenia

The steps to normal lifein Schizophrenia

Cure : no symptoms, no influences, no relapses,

long period, no treatment

Recovery : long remission, no symptoms,

improvements in functioning & cognition & QoL

Remission : all diagnostic symptoms low enough

that no influence on functioning for 6 months

Response : symptoms decrease


Dsm iv tr longitudinal course for schizophrenia after 1 year

DSM-IV TRLongitudinal course for schizophrenia after 1 year

  • Episodic with inter-episode residual symptoms(with prominent negative symptoms?)

  • Episodic with no inter-episode residual symptoms

  • Continuous(with prominent negative symptoms?)

  • Single episode in partial remission(with prominent negative symptoms?)

  • Single episode in full remission

  • Other or unspecified pattern


Schizofrenins sjukdomsf rlopp

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Prodromal fas

Remission

Respons

Första

episod

Funktionsnivå

Återfall

Kroniska återfall

KRITISK

PERIOD

2021222324252627282930313233343536373839 40

Ålder (år)

Schizofrenins sjukdomsförlopp

From: Buchwood M et al. Br J Psychiatry 1998;172(S 33). 53-9. Breieret al. Am J Psychiatry 1994;151;20–26


Remission och terh mtning

Remission och Återhämtning


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

Defining Remission and Recovery in Psychosis

Guideline 20: Indicators of remission and recovery

Kane JM, et al. J Clin Psychiatry 2003;64(Suppl. 12)


Remission som ett koncept

Remission som ett koncept

  • Multidimensionellt

    • Uppnå Remission

    • Funktionell Återhämtning

    • Förebygga återfall

    • Förbättra det subjektivt upplevda “Quality of Life”

Phil Harvey, APA 2006


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

  • Till skillnad mot Remission är Återhämtning inget nytt begrepp

  • Olika uppdelningar: Social, Individuell, Total Återhämtning

  • Vårdens roll

  • Sociala relationernas roll


Olika komponenter vid en funktionell terh mtning

Olika komponenter vid en funktionell återhämtning

  • Olika domäner

    • Socialt

    • Sysselsättning/Utbildning

    • Hur oberoende man lever. Boendestöd, kontaktpersoner, trapphusboende etc

  • Flera olika referenser

    • Återkomma till den nivå man hade innan insjuknandet

    • Fortsätta på en positiv trend om man återhämtat sig (enligt gällande begrepp)


Factors linked to recovery in schizophrenia

Factors linked to Recovery in Schizophrenia

Brief

Duration of

Untreated

Psychosis

Adherence

to

Treatment

Absence of

Substance

Abuse

Symptom

Remission

Work

or

school

RECOVERY

Supportive&CollaborativeTherapeuticAlliance

Comprehensive

Continuous

CoordinatedConsumer - oriented

Services

Few

Negative

Symptoms

Good

Premorbid

Adjustment

Peer

Relationships

Independent

Living

Good initial

Response to

Antipsychotics

Good

Neurocognition

Family Support

Liberman RL et al 2002


Lieberman model of deterioration in schizophrenia

Lieberman model of deterioration in Schizophrenia

  • Treatment response deteriorates over time

  • Rate of non response increases from 10% to 35% within the first 5 years of illness

  • Treatment failures may lead to non-response

  • Deterioration may result, in that non-remitters show greater cortical atrophy over the next 1 months


Remission vs recovery in schizophrenia

Remission vs Recovery in Schizophrenia

  • Response

  • Remission

  • Recovery

    – Cognitive elements

    – Social/occupational functioning

    • Determined by cognition and/or symptoms

    • Note : often functioning was subnormal before symptoms appeared, so return to prepsychotic is not normalisation

  • Relative freedom from psychosymptomatology

    • No diagnostic symptoms (cfr remission) or better

  • Does not exclude need for treatment

  • Longer / later vs remission


Recovery vs cure in schizophrenia

Recovery vs Cure in schizophrenia

  • Response

  • Remission

  • Recovery

  • Cure

    • Continued recovery

    • Total absence of symptoms

    • In principle, no need for treatment


Implications for treatment over the lifetime

Implications for treatment over the lifetime

  • Syndromal remission is easy to obtain, harder to maintain

  • Even symptomatic remission is common

  • Functional recovery rates are low

  • The bar was set low for functional recovery as well

  • Return to baseline may be a problem with earlier onset cases as well


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

  • Viktigt att man har ett sätt att mäta hur behandlingen lyckats.

    Response-Remission-Recovery

  • Detta är viktiga parametrar när man gör farmakaval

  • Utvecklingen av sjukdomen är beroende på medicindoser, behandlingslängd samt följsamhet.

Kane, JM; APA 2006


Anh rigarbete

Chock/Kris

Anamnes-upptagande

Information

Utbildning

Prognos

Hereditet

Patient och anhörig organisationer RSMH IFS

Handledning och fortsatt utbildning

Kommunernas skyldigheter

Anhörigarbete


Receptor pharmacology

Receptor pharmacology

Potential clinical implications of SGA receptor activities

Zorn SH, et al. Interactive Monoaminergic Brain Disorders. 1999:377-393.

Tandon R, et al. J Serotonin Res. 1997;4:159-177.

In vitro findings may not correlate with clinical results.


Nya antipsykotiska preparat

Nya antipsykotiska preparat

  • Osanetant

  • RGH-188

  • Talnetant

  • Asenapine

  • Bifeprunox

  • Lurasidone

  • Ocaperidone


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

Receptorprofil hos antipsykotiska läkemedel

D1 D2  H1 Musc 5-HT osepc

Klorpromazin ++ +++ +++ ++ ++ +

Flufenazin + +++ +++ ++ ++ +

Tioridazin + ++ +++ ++ ++ ++

Haloperidol + +++ +/- + +/- +

Flupentixol ++ ++ +++ - - ++

Zuklopentixol + +++ ++ - -++

D1 D2  H1 Musc 5-HT 5-HT1D 5-HT2A

Clozapine ++ + +++ ++ ++ - - +++

Risperidone ++ +++ + - - - +++

Olanzapine ++ ++ +++ +++ - - +++

Ziprazidone ++ + + - ++ ++ +++

Quetiapine ++ +++ +++ - + - +++


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

● Extrapyramidala biverkningar (akatisi, parkinsonism, dystoni, tardiva

dyskinesier)

● Trötthet, sedation

● Hjärtrytm biverkningar

● Blodbildsbiverkningar

● Sexuella biverkningar

● Hyperprolaktinemi

● Viktökning

● Antikolinerga biverkningar

● Hjärt- kärl biverkningar

● Fotosensibilitet


F r ndring av faste triglyceridniv er

Förändring av faste triglyceridnivåer

Referens: FDA Briefing Document. Available at: http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/oo/backgrd/3619b1a.pdf.


Antipsykotika och insulinresistens

Antipsykotika och insulinresistens

Referens:Newcomer, JW et al Arch Gen Psychiatry, april 2002, vol 59: 337–45.


Weight gain 7

CATIE Schizophrenia Study

Weight Gain > 7%

Percent (%)

N=185

N=341

N=337

N=336

N=261

Ziprasidone

Risperidone

Quetiapine

Olanzapine

Perphenazine

Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353:1209-1223.


Glucose levels

CATIE Schizophrenia Study

Glucose Levels

Mean change from baseline (mg/dL)

N=143

N=268

N=262

N=286

N=212

Ziprasidone

Risperidone

Quetiapine

Olanzapine

Perphenazine

Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353:1209-1223.


Total cholesterol levels

CATIE Schizophrenia Study

Total Cholesterol Levels

Mean change from baseline (mg/dL)

N=268

N=286

N=143

N=262

N=212

Ziprasidone

Risperidone

Quetiapine

Olanzapine

Perphenazine

Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353:1209-1223.


Patientrelaterade hinder vid medicinering

Patientrelaterade hinder vid medicinering

% rapporterade barriärproblem

Svårigheter med

ordinationen

Bristande förtroende för vården

Sjukdoms

förnekande

Rädd för

medicineringen

Brist på social

support

Minnes

svårigheter

Övriga

barriärproblem

Biverkningar

Stigmatisering

N=153 pat

Hudson, TJ et al;J Clin Psychiatry 2004;65:211-216

Narasimhan M, APA 2006


Faktorer som r orsaker till d lig farmakologisk f ljsamhet

Faktorer som är orsaker till dålig farmakologisk följsamhet

  • Dålig följsamhet ökar från 50 % första året efter utskrivning från sjukhus – till 75 % efter 2 år.

  • Graden av dålig följsamhet till antipsykotisk behandling ökar över tiden

  • Negativa attityder gentemot mediciner vare sig det beror på dålig effekt eller icke tolerabla biverkningar

  • Negativa erfarenheter av dysfori

Wieden P, Zygmunt A. J Prac Psychiatry Behav Health 1997;3: 106-110


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

Riskfaktorer för dålig följsamhet är:

Patientrelaterade frågor

Doktorsrelaterade frågor

Behandlingsrelaterade frågor

Narasimhan, M; APA 2006


Patientrelaterade

Patientrelaterade

  • Icke påverkningsbara: ålder, kön, duration av sjukdomen

  • Påverkningsbara: Missbruk, kognitiv svikt, låg utbildningsgrad, familjeproblem, socialt status, tillgång till somatisk vård


Doktorsrelaterade

Doktorsrelaterade

  • Dålig terapeutisk allians

  • Dålig uppföljning i vårdteamet

  • Dålig uppföljning vid utskrivning från heldygnsvården


Behandlingsrelaterade

Behandlingsrelaterade

  • Biverkningar

  • Acceptans av farmaka

  • Förmåga och vilja att följa den farmakologiska ordinationen

  • Irrationell farmakaregim

  • Kostnader


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

  • Systematiskt utvecklande av personalens kompetens för psykoterapeutiska och pedagogiska behandlingsmetoder

  • Utveckling av fungerande samarbetsorgan mellan psykosenheten och socialtjänsten med ömsesidig lättåtkomlighet


Sammanfattning

Sammanfattning

  • Återhämtning bör fokuseras på ett återuppbyggande av funktionerna, snarare än att stabilisera och till varje pris eliminera symtomen.

  • Integrerad farmakologisk behandling och psykosociala behandlingsformer, bör som långsiktigt mål ha ett subjektivt välbefinnande.


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

  • Integrerade behandlingsformer och nätverkssamarbete är en av förutsättningarna för Återhämtning.

  • Individuell behandling för att komma över de hinder som finns.

  • Samarbete i behandlingen. Patienten bör var en partner i Återhämtningsarbetet, och här är anhöriga en viktig tillgång.


Livsstilsf r ndringar1

Livsstilsförändringar

  • Motion

  • Viktnedgång

  • Kostråd

  • Minskad stress, God sömn

  • Rökstopp

  • Diabetes och riskfaktorer

  • Information om metabolt syndrom


Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

Tack för uppmärksamheten!

[email protected]


  • Login