Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv
Download
1 / 45

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv - PowerPoint PPT Presentation


  • 155 Views
  • Uploaded on

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv. Anders Berntsson Verksamhetschef Psykiatri Nordöst Stockholms Läns Sjukvårdsområde. Livsstilsförändringar. Motion Viktnedgång Kostråd Minskad stress, God sömn Rökstopp Diabetes och riskfaktorer Information om metabolt syndrom.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv' - dieter-spence


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Livsstilsf r ndring i ett terh mtningsperspektiv

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv

Anders Berntsson

Verksamhetschef

Psykiatri Nordöst

Stockholms Läns Sjukvårdsområde


Livsstilsf r ndringar
Livsstilsförändringar

  • Motion

  • Viktnedgång

  • Kostråd

  • Minskad stress, God sömn

  • Rökstopp

  • Diabetes och riskfaktorer

  • Information om metabolt syndrom


Risk factors for cardiovascular disease
Risk Factors for Cardiovascular Disease

Modifiable risk factors

Non-modifiable risk factors

Obesity

Gender

Dyslipidemia

Family history

Cardiovascular

Disease

Diabetes

Personal history

Hypertension

Age

Smoking

NCEP. ATP III. JAMA. 2001;285:2486-2497.


Relativ risk f r hj rt k rlsjukdom multipla riskfaktorer
Relativ risk för hjärt-/kärlsjukdom – multipla riskfaktorer

Referens:Modifierad från:Wilson PW et al, Circulation. 1998: 97: 1837–1847.


Defining long term therapeutic expectations in schizophrenia

Recovery

RemissionMinimise depressive/cognitive deficits

Minimise negative symptoms

Reduce motor side effect burden

2000+

1990s+

Reduce recidivism

Focus specific positive symptoms

1980s

‘Survive’ out of hospital

De-institutionalisation

1960–70s

Improve self-care

Reduce aggression

Reduce self-injury

Insulin therapy;

ECT

Pre-1960s

Pre-1950

Defining long-term therapeutic expectations in schizophrenia


Defining long term therapeutic expectations in schizophrenia1

Cure

Recovery

RemissionMinimise depressive/cognitive deficits

Minimise negative symptoms

Reduce motor side effect burden

2000+

1990s+

Reduce recidivism

Focus specific positive symptoms

1980s

‘Survive’ out of hospital

De-institutionalisation

1960–70s

Improve self-care

Reduce aggression

Reduce self-injury

Insulin therapy;

ECT

Pre-1960s

Pre-1950

Defining long-term therapeutic expectations in schizophrenia


The steps to normal life in schizophrenia
The steps to normal lifein Schizophrenia

Cure : no symptoms, no influences, no relapses,

long period, no treatment

Recovery : long remission, no symptoms,

improvements in functioning & cognition & QoL

Remission : all diagnostic symptoms low enough

that no influence on functioning for 6 months

Response : symptoms decrease


Dsm iv tr longitudinal course for schizophrenia after 1 year
DSM-IV TRLongitudinal course for schizophrenia after 1 year

  • Episodic with inter-episode residual symptoms(with prominent negative symptoms?)

  • Episodic with no inter-episode residual symptoms

  • Continuous(with prominent negative symptoms?)

  • Single episode in partial remission(with prominent negative symptoms?)

  • Single episode in full remission

  • Other or unspecified pattern


Schizofrenins sjukdomsf rlopp

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Prodromal fas

Remission

Respons

Första

episod

Funktionsnivå

Återfall

Kroniska återfall

KRITISK

PERIOD

20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

Ålder (år)

Schizofrenins sjukdomsförlopp

From: Buchwood M et al. Br J Psychiatry 1998;172(S 33). 53-9. Breieret al. Am J Psychiatry 1994;151;20–26



Defining Remission and Recovery in Psychosis

Guideline 20: Indicators of remission and recovery

Kane JM, et al. J Clin Psychiatry 2003;64(Suppl. 12)


Remission som ett koncept
Remission som ett koncept

  • Multidimensionellt

    • Uppnå Remission

    • Funktionell Återhämtning

    • Förebygga återfall

    • Förbättra det subjektivt upplevda “Quality of Life”

Phil Harvey, APA 2006



Olika komponenter vid en funktionell terh mtning
Olika komponenter vid en funktionell återhämtning begrepp

  • Olika domäner

    • Socialt

    • Sysselsättning/Utbildning

    • Hur oberoende man lever. Boendestöd, kontaktpersoner, trapphusboende etc

  • Flera olika referenser

    • Återkomma till den nivå man hade innan insjuknandet

    • Fortsätta på en positiv trend om man återhämtat sig (enligt gällande begrepp)


Factors linked to recovery in schizophrenia
Factors linked to Recovery in Schizophrenia begrepp

Brief

Duration of

Untreated

Psychosis

Adherence

to

Treatment

Absence of

Substance

Abuse

Symptom

Remission

Work

or

school

RECOVERY

Supportive&CollaborativeTherapeuticAlliance

Comprehensive

Continuous

CoordinatedConsumer - oriented

Services

Few

Negative

Symptoms

Good

Premorbid

Adjustment

Peer

Relationships

Independent

Living

Good initial

Response to

Antipsychotics

Good

Neurocognition

Family Support

Liberman RL et al 2002


Lieberman model of deterioration in schizophrenia
Lieberman model of deterioration in Schizophrenia begrepp

  • Treatment response deteriorates over time

  • Rate of non response increases from 10% to 35% within the first 5 years of illness

  • Treatment failures may lead to non-response

  • Deterioration may result, in that non-remitters show greater cortical atrophy over the next 1 months


Remission vs recovery in schizophrenia
Remission vs Recovery in Schizophrenia begrepp

  • Response

  • Remission

  • Recovery

    – Cognitive elements

    – Social/occupational functioning

    • Determined by cognition and/or symptoms

    • Note : often functioning was subnormal before symptoms appeared, so return to prepsychotic is not normalisation

  • Relative freedom from psychosymptomatology

    • No diagnostic symptoms (cfr remission) or better

  • Does not exclude need for treatment

  • Longer / later vs remission


Recovery vs cure in schizophrenia
Recovery vs Cure in schizophrenia begrepp

  • Response

  • Remission

  • Recovery

  • Cure

    • Continued recovery

    • Total absence of symptoms

    • In principle, no need for treatment


Implications for treatment over the lifetime
Implications for treatment over the lifetime begrepp

  • Syndromal remission is easy to obtain, harder to maintain

  • Even symptomatic remission is common

  • Functional recovery rates are low

  • The bar was set low for functional recovery as well

  • Return to baseline may be a problem with earlier onset cases as well


Kane, JM; APA 2006


Anh rigarbete

Chock/Kris lyckats.

Anamnes-upptagande

Information

Utbildning

Prognos

Hereditet

Patient och anhörig organisationer RSMH IFS

Handledning och fortsatt utbildning

Kommunernas skyldigheter

Anhörigarbete


Receptor pharmacology
Receptor pharmacology lyckats.

Potential clinical implications of SGA receptor activities

Zorn SH, et al. Interactive Monoaminergic Brain Disorders. 1999:377-393.

Tandon R, et al. J Serotonin Res. 1997;4:159-177.

In vitro findings may not correlate with clinical results.


Nya antipsykotiska preparat
Nya antipsykotiska preparat lyckats.

  • Osanetant

  • RGH-188

  • Talnetant

  • Asenapine

  • Bifeprunox

  • Lurasidone

  • Ocaperidone


Receptorprofil hos antipsykotiska läkemedel lyckats.

D1 D2  H1 Musc 5-HT osepc

Klorpromazin ++ +++ +++ ++ ++ +

Flufenazin + +++ +++ ++ ++ +

Tioridazin + ++ +++ ++ ++ ++

Haloperidol + +++ +/- + +/- +

Flupentixol ++ ++ +++ - - ++

Zuklopentixol + +++ ++ - -++

D1 D2  H1 Musc 5-HT 5-HT1D 5-HT2A

Clozapine ++ + +++ ++ ++ - - +++

Risperidone ++ +++ + - - - +++

Olanzapine ++ ++ +++ +++ - - +++

Ziprazidone ++ + + - ++ ++ +++

Quetiapine ++ +++ +++ - + - +++


● Extrapyramidala biverkningar (akatisi, parkinsonism, dystoni, tardiva

dyskinesier)

● Trötthet, sedation

● Hjärtrytm biverkningar

● Blodbildsbiverkningar

● Sexuella biverkningar

● Hyperprolaktinemi

● Viktökning

● Antikolinerga biverkningar

● Hjärt- kärl biverkningar

● Fotosensibilitet


F r ndring av faste triglyceridniv er
Förändring av faste triglyceridnivåer dystoni, tardiva

Referens: FDA Briefing Document. Available at: http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/oo/backgrd/3619b1a.pdf.


Antipsykotika och insulinresistens
Antipsykotika och insulinresistens dystoni, tardiva

Referens:Newcomer, JW et al Arch Gen Psychiatry, april 2002, vol 59: 337–45.


Weight gain 7

CATIE Schizophrenia Study dystoni, tardiva

Weight Gain > 7%

Percent (%)

N=185

N=341

N=337

N=336

N=261

Ziprasidone

Risperidone

Quetiapine

Olanzapine

Perphenazine

Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353:1209-1223.


Glucose levels

CATIE Schizophrenia Study dystoni, tardiva

Glucose Levels

Mean change from baseline (mg/dL)

N=143

N=268

N=262

N=286

N=212

Ziprasidone

Risperidone

Quetiapine

Olanzapine

Perphenazine

Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353:1209-1223.


Total cholesterol levels

CATIE Schizophrenia Study dystoni, tardiva

Total Cholesterol Levels

Mean change from baseline (mg/dL)

N=268

N=286

N=143

N=262

N=212

Ziprasidone

Risperidone

Quetiapine

Olanzapine

Perphenazine

Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353:1209-1223.


Patientrelaterade hinder vid medicinering
Patientrelaterade hinder vid medicinering dystoni, tardiva

% rapporterade barriärproblem

Svårigheter med

ordinationen

Bristande förtroende för vården

Sjukdoms

förnekande

Rädd för

medicineringen

Brist på social

support

Minnes

svårigheter

Övriga

barriärproblem

Biverkningar

Stigmatisering

N=153 pat

Hudson, TJ et al;J Clin Psychiatry 2004;65:211-216

Narasimhan M, APA 2006


Faktorer som r orsaker till d lig farmakologisk f ljsamhet
Faktorer som är orsaker till dålig farmakologisk följsamhet

  • Dålig följsamhet ökar från 50 % första året efter utskrivning från sjukhus – till 75 % efter 2 år.

  • Graden av dålig följsamhet till antipsykotisk behandling ökar över tiden

  • Negativa attityder gentemot mediciner vare sig det beror på dålig effekt eller icke tolerabla biverkningar

  • Negativa erfarenheter av dysfori

Wieden P, Zygmunt A. J Prac Psychiatry Behav Health 1997;3: 106-110


Riskfaktorer för dålig följsamhet är: följsamhet

Patientrelaterade frågor

Doktorsrelaterade frågor

Behandlingsrelaterade frågor

Narasimhan, M; APA 2006


Patientrelaterade
Patientrelaterade följsamhet

  • Icke påverkningsbara: ålder, kön, duration av sjukdomen

  • Påverkningsbara: Missbruk, kognitiv svikt, låg utbildningsgrad, familjeproblem, socialt status, tillgång till somatisk vård


Doktorsrelaterade
Doktorsrelaterade följsamhet

  • Dålig terapeutisk allians

  • Dålig uppföljning i vårdteamet

  • Dålig uppföljning vid utskrivning från heldygnsvården


Behandlingsrelaterade
Behandlingsrelaterade följsamhet

  • Biverkningar

  • Acceptans av farmaka

  • Förmåga och vilja att följa den farmakologiska ordinationen

  • Irrationell farmakaregim

  • Kostnader



Sammanfattning
Sammanfattning psykoterapeutiska och pedagogiska behandlingsmetoder

  • Återhämtning bör fokuseras på ett återuppbyggande av funktionerna, snarare än att stabilisera och till varje pris eliminera symtomen.

  • Integrerad farmakologisk behandling och psykosociala behandlingsformer, bör som långsiktigt mål ha ett subjektivt välbefinnande.


  • Integrerade behandlingsformer och nätverkssamarbete är en av förutsättningarna för Återhämtning.

  • Individuell behandling för att komma över de hinder som finns.

  • Samarbete i behandlingen. Patienten bör var en partner i Återhämtningsarbetet, och här är anhöriga en viktig tillgång.


Livsstilsf r ndringar1
Livsstilsförändringar av förutsättningarna för Återhämtning.

  • Motion

  • Viktnedgång

  • Kostråd

  • Minskad stress, God sömn

  • Rökstopp

  • Diabetes och riskfaktorer

  • Information om metabolt syndrom


Tack för uppmärksamheten! av förutsättningarna för Återhämtning.

[email protected]


ad