Kan vi undvika en klimatkatastrof
Download
1 / 27

Kan vi undvika en klimatkatastrof? - PowerPoint PPT Presentation


  • 108 Views
  • Uploaded on

Kan vi undvika en klimatkatastrof?. - kommentarer av Anders Wijkman vid möte i Örebro den 18 april, 2007. Utvecklingen av industrisamhället skedde i en värld som var helt annorlunda än dagens. Befolkningen var liten. Naturen sågs som oändligt stor jämfört med människans aktiviteter.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Kan vi undvika en klimatkatastrof?' - denise


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Kan vi undvika en klimatkatastrof

Kan vi undvika en klimatkatastrof?

- kommentarer av Anders Wijkman vid möte i Örebro den 18 april, 2007.


Utvecklingen av industrisamhället skedde i en värld som var helt annorlunda än dagens.

Befolkningen var liten. Naturen sågs som oändligt stor jämfört med människans aktiviteter.

När Adam Smith skrev ”Wealth of Nations” visste han föga om naturvetenskap, atomer som minsta enhet, termodynamik etc.

Men de ekonomiska teorierna har, detta till trots, inte ändrats mycket sedan Smith.


Befolkningen mer än sexdubblats sedan 1830; mer än en tredubbling efter 1930.

Världsekonomin har ökat nära 10 ggr sedan 1949; omsättningen av energi och råvaror har ökat lika mycket.

På pluskontot finns förstås en enastående standardökning i delar av världen.

Samtidigt vet vi att den samlade konsumtionen i världen utövar ett starkt tryck på Natursystemen och genererar avfall och restprodukter som ger skador inte bara lokalt utan påverkar livsförutsättningarna negativt på hela jorden.


Världen står inför en rad allvarliga problem såsom massfattigdomen, HIV-epidemin, terrorismen, internationell brottslighet mm.

Men lika viktigt är att förstå de problem som består i spänningen mellan ekonomins expansion och den ekologiska basen. Vi står inför en enorm utmaning:

  • Klimatförändringen

  • Ekosystemkrisen - 2/3 av våra viktigaste ekosystem överutnyttjas och är på väg att utarmas; utfiskningen, skogsförstöringen, jorderosionen, korallreven etc.

  • Ekosystem-tjänsterna inte att förglömma.

  • Bristen på färskvatten i stora regioner

  • Uppbyggnaden av giftiga substanser hos både människor och djur


Klimatproblemet långt allvarligare än vi tidigare trott. Vi står inför flera parallella problem:

  • Hittills har medeltemperaturen ökat med 0,7 grader C. sedan industrialiseringens början. Redan detta har lett till avsevärda störningar.

  • Tillkommer: Den uppvärmning som kommer att ske, även om vi stoppar alla utsläpp idag, är ytterligare 0,7 grad C. )- beroende på klimatsystemets tröghet).

  • Utmaningen: Hur undvika att ökningen överstiger totalt 2 grader C. och ”dangerous climate change”?


  • Konsekvenserna allvarliga även om utsläppen stoppas idag trott. Vi står inför flera parallella problem:

  • Hälften av u-ländernas befolkning uppskattas 2025 leva i högriskområden för stormar och översvämningar. Stora områden obeboliga på grund av torkan. 2020 antas 75-250 miljoner afrikaner drabbas av svår vattenbrist (IPCC 4th report). Produktionen från ”rainfed agriculture” i Afrika beräknas minska m 30%.

  • En annan viktig faktor är höjningen av havsnivån.

  • Även Europa får problem via mera extrema vädersystem som stormar, skyfallsregn, torka, värmeböljor, minskade skördar

  • OBS att norra Europa på marginalen gynnas.


Klimatsystemet är icke-linjärt. Flera tänkbara tröskeleffekter - ”tipping points” - oroar:

  • De stora landisarna på Grönland och Antarktis disintegrerar

  • Metan i permafrosten och på havets botten ”läcker” ut

  • Golfströmmen mattas av

  • Amazonas skogar kollapsar

    En havsnivåhöjning på flera meter under detta århundrade möjlig - jfr tidigare i historien


  • Forskarna rekommenderar att ökningen av medeltemp begränsas till max +2 grader C. (jfr med läget före industrialiseringen). Vad innebär det i form av utsläpp?

  • Max 450 ppm CO2e - idag är nivån 430!

  • Utsläppen ökar idag med 2-3 ppm/år

  • De totala utsläppen måste börja minska senast inom 10 år; fördröjning försvårar starkt!

  • Obs att utsläppen stannar i atmosfären under mycket lång tid – därför så svårt att rätta till situationen när koncentrationen passerat målvärde (typ 450 ppm)


Sammantaget är situationen djupt allvarlig begränsas till max +2 grader C. (jfr med läget före industrialiseringen). Vad innebär det i form av utsläpp? :

  • Ett alltmera instabilt klimatsystem

  • Överutnyttjande av 2/3 av de viktigaste natursystemen

  • Vårt samlade ekologiska fotavtryck i världen ligger 20-30% över vad Naturen långsiktigt klarar av (EU:s fotavtryck mer än 100% över!).

    I längden är denna utveckling inte möjlig. Vi kan inte fortsätta expandera ekonomin - och omsätta alltmer råvaror och energi - samtidigt som den ekologiska basen krymper och klimatbalansen rubbas.

    Följande metafor kan beskriva situationen: ”Man kan accelerera en bil även när det är litet bensin kvar i tanken. Men vad gör man sedan?”


Många ser problemet som en följd av Kinas och Indiens snabba tillväxt. Både rätt och fel.

  • I grund och botten är problemet att den typ av livsstil och konsumtionsvanor som vi utvecklat i västvärlden inte fungerar för en värld med 8-9 miljarder invånare.

  • Det skulle behövas ytterligare 3-4 planeter Jorden för att klara försörjningen av alla råvaror och absorbera alla restprodukter


EU svarar bara för 14% av utsläppen av GHG - alltså måste vi engagera övriga aktörer i arbetet:

  • USA:s roll central - 25% av utsläppen!

  • Kina o Indien ökar sina utsläpp snabbt; Förra året ökade Kinas elkapacitet med 3 ggr Sveriges; merparten ineffektiv kolkraft.

  • Inse att klimatfrågan berör alla sektorer - alltså inget miljöproblem!

  • Problemet stort, men inte olösligt, förutsatt vi agerar snabbt! För många innebär en omställning nya möjligheter.


Vilka sektorer dominerar CO2-utsläppen sett utifrån konsumentens synpunkt?

  • Byggnader och bostäder - 30-40%

  • Transporter o resor - 25-35%

  • Livsmedel - produktion o transporter - 25-30%


  • Transporterna är den enda sektor inom EU där CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • Ekonomin växte i EU med 27% 1990-2002. Samtidigt ökade persontrafiken på vägarna med 30%.’Frakterna på vägarna ökade med 34%.

  • Målet är att ”de-couple” transportarbetets ökning från tillväxten. Men det har inte skett!

  • När transporterna billiga utvecklas storskalig och centralistisk struktur i samhället.

  • Mycken nonsenshandel


Situationen inte hopplös! Det finns teknologier CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.som kan hjälpa till:

En utredning vid Princeton University har visat att det redan idag finns ett stort antal möjligheter att ersätta dagens fossila bränslen

Sammanlagt 15 olika alternativa vägar presenteras, som vart och ett har potentialen att skära bort 1/7 av utsläppen fram till 2025.

Som tex starkt förbättrad energieffektivitet hos bostäder och fordon, utbyggd vindkraft, ersätt kol med gas i koleldade kraftverk, plantera stora arealer skog, utbyggd kärnkraft, infångning och lagring av CO2 (CCS) etc.

Men ny teknik är bara del av lösningen!!!!


Avv gningen mellan teknik och beteenden central
Avvägningen mellan teknik och beteenden central: CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • På vissa områden är teknikutvecklingen långsam; samtidigt ökar efterfrågan snabbt - ex resor, transporter

  • Effektiviseringar äts snabbt upp av tillväxten - ”rebound effekt”

  • Vissa sektorer - transporter, livsmedel -har en struktur som måste ändras i grunden

  • Resurseffektiviteten måste öka 5-10-falt på många områden; svårt med avseende på de råvaror man valt samt mängden kompositer


Greenhouse gas reductions saves money
Greenhouse gas reductions saves money CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • DUPONT reduced GHG 70% from 1990 levels and saved $2billion.

  • IBM reduced emissions 65% on 1990 levels and saved US$791 million.

  • BRITISH TELECOM reduced emissions 62% and saved £600 million between 1991 and 2004.

  • ALCAN UK reduced emissions 65% below 1990 levels.

  • BAYER reduced emissions 60%.

  • NORSKE CANADA reduced emissions 60% and is saving C$5 million a year.

  • BP – 10% below 1990; saved $650 million.


Vad g ra
Vad göra? CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • Lägg fast långsiktiga mål: EU:s beslut i mars -30% för 2020 och - 60-80% för 2050

  • Engagera andra länder

  • Inkludera flyget och sjöfarten + analysera kolsänkor

  • Ambitiösa nedskärningar på hemmaplan

  • Kraftfullt FoU-program för alternativ teknik

  • Stöd adaptation hos u-länderna

  • Stöd tekniksprång i u-länderna

  • Utveckla global CO2-marknad;

  • Engagera medborgarna; utsläppshandel på

    individnivå för vissa utsläpp.


Begr nsa egna utsl ppen
Begränsa egna utsläppen CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • Effektivisera energianvändningen: potentialen är minst 30% - ny aktionsplan under utarbetande inom EU

  • Stärk sparandet i byggnader

  • Ställ ökade krav på trafiken

  • Skärpta krav på all elektrisk utrustning

  • Bygg ut kraftvärmen


Ka andelen f rnybar energi
Öka andelen förnybar energi CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • Målet 20% av EU:s energibalans för år 2020 (idag c:a 8%)

  • Minst 22% av elproduktionen

  • Mål: minst 10% biobränslen år 2020

  • Olika stödsystem för vind, biomassa mm i olika länder - blandning av elcertifikat och feed-in system


Transportsektorn central
Transportsektorn central CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • Transporternas CO2-utsläpp ligger idag mer än 25% över 1990 års nivå;

  • Transporterna betalar ej sina fulla kostnader

  • Biltillverkarnas frivilliga avtal om effektivare motorer kommer ej att hålla. Därför lagstiftning på gång för att tvinga fram max 130 g CO2/km (i snitt 160 g idag) till 2012; dessutom andra åtgärder för att nå max 120 g.

  • Flygets utsläpp regleras ej idag och fördubblas vart 10:e år – måste också regleras!

  • Slutsats: Tuffare krav både på bilar, flyg och sjöfart!

  • Använd IT-revolutionen för att effektivisera transporter och logistik.

  • Underlätta och bygg ut tågtransporterna


St d utveckling av ny energi
Stöd utveckling av ny energi CO2-utsläppen ökar snabbt. Sammanlagt är transporterna, inkl flyg och shipping, c:a 30% av totala CO2.

  • Satsningen på energi-FoU långt mindre idag än 1980 - öka kraftigt!

  • Konventionell energi, dvs fossilenergi och kärnkraft, får idag 75-80% av FOU-anslagen - detta måste ändras!

  • Marknadsinträdet är det svåraste steget - här krävs en kombination av åtgärder:

  • Ta bort skadliga subsidier på energiområdet; 25 miljarder €/år i EU-länderna

  • Genomför PPP (internalisera miljökostnaderna)

  • Använd offentlig upphandling för att stimulera alternativa energiformer


Handeln med utsl ppsr tter r positiv men m ste f rb ttras
Handeln med utsläppsrätter är positiv men måste förbättras:

  • Auktionering istället för gratis tilldelning

  • Sänk taket för utsläppen stegvis

  • Inkludera så stor del av utsläppen som möjligt - möjligen med separata system för industrin och transporterna i början

  • Gör ”avoided deforestation” del av systemet ( för att skapa ett incitament för att ej avverka skogen och ge plats för biffproduktion, soyaodling mm

  • Var beredd ge specifikt stöd åt energiintensiva industrin om konkurrenskraften hotas; tex genom tullar för varor som ej omfattas av CO2-krav


St d teknikspr ng p u landssidan
Stöd tekniksprång på u-landssidan förbättras:

  • Utsläppen bara från Kina beräknas öka totala CO2-utsläppen med mer än 1% årligen, dvs 3-500 miljoner ton CO2

  • Alla vinner på att utsläppen i Kina, Indien mm blir så låga som möjligt

  • EU har tekniksamarbetsavtal med Kina och Indien - men inga särskilda medel finns avsatta

  • Vi borde betala mellanskillnaden mellan konventionell teknik och BAT samt hjälpa till med kompetensutveckling. Tänk stort här!


Adaptation stor och viktig fråga: förbättras:

Redan idag vållar väderrelaterade katastrofer enorma skador - de är ett direkt hot mot Milleniemålen att reducera fattigdomen med 50%

”Risk reduction” måste bli en viktig prioritet inom biståndet


F r att sammanfatta
För att sammanfatta förbättras:

Mycket stor omställning förestår. Vi måste få balans mellan ekonomi och ekologi. Följande måste ges prioritet:

  • Öka förståelsen hur allting hänger ihop, vilket förutsätter en revolution inom både forskning och utbildning.

  • Reformera ekonomins ramverk så att miljökostnaderna reflekteras i marknadspriserna. Då försvinner nonsenshandeln och miljövänliga alternativ gynnas.

  • Reformera nationalräkenskaperna så att inte bara kvantiteter räknas. Det viktigaste är att ge tillväxtbegreppet ett kvalitativt innehåll.


forts förbättras:

  • Stärk Global Governance

  • Sätt ambitiösa klimatmål. Minska CO2: 20-30% för 2020

  • och 60-80% för 2050.

  • Drastisk ökning av effektiviteten i energi-och

  • resursanvändningen – Faktor 4 ….. Faktor 10

  • Mer forskning kring alternativ till dagens teknik.

  • ’ Stöd u-länderna investera i bästa möjliga teknik,

  • Förbättra informationen till individen så att vi kan göra ärliga

  • val.

  • Politiken ofta sent ute - Näringslivet måste ta sitt ansvar!


ad