Kronisk ischemisk hj rtsjukdom
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 45

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom PowerPoint PPT Presentation


  • 260 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom. Per Ladenvall Apotekarprogrammet 13-11-28. Lärandemål. Sjukdomslära Riskfaktorer Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar. Disposition. Riskfaktorer

Download Presentation

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom

Per Ladenvall

Apotekarprogrammet

13-11-28


L randem l

Lärandemål

  • Sjukdomslära

    • Riskfaktorer

      Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling

  • Farmakologi

    • Vilka läkemedelsgrupper är aktuella?

      Vanligaste/viktigaste biverkningar


Disposition

Disposition

  • Riskfaktorer

  • Definitioner

  • Epidemiologi

  • Symptom

  • Utredning

  • Farmakologisk behandling

  • Icke-farmakologisk behandling


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Varför får man kärlkramp?

Rökning

Höga Blodfetter

Diabetes

Hypertoni

Bukfetma

Psykosocial stress


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Riskfaktorer för kärlkramp

och hjärtkärlsjukdom

Rökning

Höga Blodfetter

Diabetes

Hypertoni

Bukfetma

Psykosocial stress

Regelbunden fysisk aktivitet

Frukt och grönsaker dagl

Måttligt alkoholintag

Delvis lånad fr Lipidskolan, SP&MSD, A Himmelman


Riskfaktorer kan hj lpa oss uppskatta risken f r d d

Riskfaktorer kan hjälpa oss uppskatta risken för död


Vad r kardiovaskul r sjukdom

Vad är kardiovaskulär sjukdom?

Stroke

  • Kranskärlsjukdom

    • Stabil angina, Kärlkramp

    • Akut koronart syndrom

  • Aortaaneurysm

Perifer kärlsjukdom

  • Claudicatio intermittens

    (fönstertittarsjuka)

  • Kritisk benischemi


Symptom vid k rlkramp angina pectoris

Symptom vid Kärlkramp – Angina Pectoris

  • Bröstsmärta/obehag i bröstet.

  • Utstrålning till axlar, armar, hals, underkäke, ibland även övre delen av magen

  • Duration: typiskt upp till 15 min

  • Provoceras av fysisk anstränging

  • Ofta sämre vid blåst,

    kall väderlek, efter måltid,

    stress


Hur vanligt r angina

Hur vanligt är angina?

  • Kvinnor 45-64 år 5-7%

  • Kvinnor 65-84 år 10-12%

  • Män 45-64 år 4-7%

  • Män 65-84 år 12-14%


Utredning

Utredning

Hos alla:

  • Anamnes

  • Fysikalisk undersökning inkl blodtryck

  • Vilo EKG

  • Lipidstatus, Hb, Na, K, Kreatinin, Glukos


Utredning1

Utredning

  • Utifrån riskfaktorer och initial utredning skattas sannolikheten för kranskärlsjukdom. Utifrån denna och fysisk förmåga väljs nästa steg:

  • Låg sannolikhet för angina (<15%):

    • Inget test, överväg annan orsak till bröstsmärta.

  • Låg-Måttlig sannolikhet för angina (15-85%):

    • Arbets-EKG

    • Myocardscint

    • Stress-ekokardiografi

    • (Magnetkamera (MRI) hjärta)

    • CT angiografi

  • Hög sannolikhet för angina(>85%):

    • Kranskärlsröntgen direkt


A ekg

A-EKG

  • Konfirmerar diagnosen

  • Riskvärderar patienter,

    selekterar högrisk-

    patienter till angio

  • Ger läkare och patient

    uppfattning om

    prestationsförmåga

  • Funktionellt test


Hj rtscintigrafi

Hjärtscintigrafi

- Dyrare

- Sämre tillgänglighet

+Bättre urskiljning av sjuk resp frisk

Funktionellt test


Hj rt mr

Hjärt MR

- Dyrare

- Sämre tillgänglighet

Bättre urskiljning av sjuk resp frisk än A-EKG, oklart om bättre än scint

Funktionellt test


Ct angiografi

CT angiografi

  • Anatomi, ej funktion

  • Kontrast-belastar njurar

  • Slipper sticka patienten

  • Screeningmetod

    • -vid låg misstanke om IHD

  • Kan ej behandla pat,

    • Kranskärlssjuka får göra konventionell angiografi också

    • 120st/år i Göteborg


Koronarangiografi

Koronarangiografi

  • Anatomi, ej funktion

  • Kontrast

  • Stick

    • Kan behandla pat

    • 1200st -Gbg 2011

  • Komplikationsrisk

    • Blödning 2-4%

    • Stroke <0,5%

    • Hjärtinfarkt 0,2%

    • Död


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Behandling


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Livsstilsförändring

Rökstopp

Fysisk aktivitet (FAR)

Kostomläggning


Fetma funktion av matintag och motion

Fetma funktion av matintag och motion…


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Amish: gör 104 Göteborgsvarv extra per år . . . Som vardagsmotion!

Tack till Mats Börjesson SU/Östra för lånet av bilden


Farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling

  • Prevention

    • Statin, ASA

    • ACE-hämmare?

  • Anfallskuperande

    • Nitro

  • Anfallsprofylax

    • Betablockerare, calciumblockerare, nitro, (ivabradine)


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

  • Nicorandil, ranolazine och trimetazidine finns ej i Sverige


Statiner

Statiner

  • Simvastatin (Zocord)

  • Atorvastatin (Lipitor)

  • Pravastatin (Pravachol)

  • Rosuvastatin (Crestor) mfl

    - Hämmar HMG-Coenzym A

    - Sänker LDL-kolesterol

    - Anti-inflammatoriska effekter?

    - Positiv effekt på koronarsjukdom, stroke mm


Benefits of cholesterol lowering

Benefits of Cholesterol Lowering

Meta-analysis of 38 primary and secondary intervention trials

-0.0

-0.2

-0.4

Mortality log odds ratio

-0.6

Total mortality (p=0.004)

CHD mortality (p=0.012)

-0.8

-1.0

0

4

8

12

16

20

24

28

32

36

40

44

48

52

% in cholesterol reduction

(Adapted from Gould AL, et al.,1998)


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Ju lägre desto bättre

30

4S

Statin

Placebo

25

TNT screening

4S

20

LIPID

15

Frekvens hjärt-kärlhändelser (%)

LIPID

CARE

CARE

10

HPS

HPS

TNT (atorvastatin10 mg)

5

TNT (atorvastatin 80 mg)

0

0

1,8

2,3

2,8

3,4

3,9

4,4

4,9

5,4

LDL-kolesterol (mmol/L)

REF: Efter Kastelein et al., Aterosclerosis 1999;143(suppl 1):17-21.


Acetylsalicylsyra asa trombyl

Acetylsalicylsyra (ASA, Trombyl)

  • Irreversibel inaktivering av enzymet cyklooxygenas, som medverkar vid bildningen av Tromboxan A2 i trombocyter och av prostacyklin i kärlendotel

  • Hämmande effekt på trombocytaggregationen

  • Effekt hela trombocytens livscykel 7-10 dagar

  • Hämmar även den renala prostacyklinsyntesen, av betydelse hos pat med njursvikt


Asa trombyl

ASA, Trombyl

Blodförtunnande- påverkar blodplättarna, trombocyterna

Biverkningar:

  • Vanliga (1/10 - 1/100)

    • Magbesvär

    • Ökad blödningsbenägenhet.

  • Mindre vanliga (1/100 - 1/1000)

    • Allergiska reaktioner (urticaria, rinit, astma).

  • Sällsynta (1/1000 - 1/10000)

    • Svår gastrointestinal blödning.

    • Intrakraniell blödning.

    • Njurfunktionsstörningar.


Anfallskupering

Anfallskupering

  • Kortverkande nitroglycerin –under tungan

    • Nitroglycerin Recip 0,25 eller 0,5 mg resoriblett

    • Nitrolingualspray 0,4 mg/dos

  • Medellångverkande- under överläppen

    • (Suscard 2,5 eller 5 mg- tillhandahålls fn ej)

      ALLA NITROPREPARAT ÄR KONTRAINDICERADE VID SAMTIDIGT INTAG AV VIAGRA PGA RISK FÖR LÅNGVARIGT SVÅRHÄVT BLODTRYCKSFALL MED BESTÅENDE SKADOR I HJÄRTA OCH HJÄRNA


Nitroglycerin

Nitroglycerin

  • Vidgar blodkärl, sänker blodtryck

    och avlastar hjärtat

  • Biverkningar

  • Huvudvärk (ca 25%) -oftast övergående!

  • Blodtrycksfall som kan leda till:

    • hjärtklappning

    • yrsel

    • svimning

  • Illamående


Kronisk ischemisk hj rtsjukdom

Nitropreparat

  • Kortverkande - Glyceryltrinitrat

    • Nitroglycerin Recip

    • Nitrolingualspray

  • Medellångverkande- Glyceryltrinitrat

    • Suscard 2,5 eller 5 mg-

  • Långverkande

    • Imdur - Glyceryltrinitrat

    • Ismo - Glyceryltrinitrat

    • Sorbangil - Isosorbiddinitrat

  • (Intravenöst- vid hjärtinfarkt & svår smärta)

    • Nitroglycerin - Glyceryltrinitrat


Nitrater

Nitrater

God smärtlindrande effekt

BIVERKNINGAR/ NACKDELAR

  • Huvudvärk (ca 25%)

  • Blodtrycksfall ->svimning

  • Toleransutveckling

Dilaterar vener >artärer

Metaboliseras till NO i kärlväggen

Hjärtfrekvens

Koronarflöde

Blodtryck

Syrgasmättnad

Kontraktilitet

Syrgastillförsel

Venöst återflöde

Syrgasbehov


Betablockerare

Betablockerare

  • ß1-selektiva betablockerare

    • C07AB02 Metoprolol

    • C07AB03 Atenolol

    • C07AB07 Bisoprolol

    • mfl

  • Icke-selektiva betblockerare (ß1 & ß2 rec)

    • C07AA03 Pindolol

    • C07AA05 Propranolol

    • C07AA06 Timolol

    • C07AA07 Sotalol

    • C07AA28 Karvedilol

    • mfl


  • Verkningsmekanism betablockerare

    Verkningsmekanism betablockerare

    • Hämmar sympaticus

    • ß1 rec

      • Sänker Hjärtfrekvens

      • Sänker Blodtryck

      • Sänker Syrgasbehov i myokardiet genom sänkt pumpkraft (”strypa motorn”)

    • ß2 rec

      • Kontraktion av glatt muskel i bronker, kan ge obstruktiva besvär


    Kontraindikationer betablockerare

    Kontraindikationer betablockerare

    • Akut obehandlad hjärtsvikt

      • Hörnsten i behandling av stabil hjärtsvikt

    • Låg puls, AV block

      • Behandling aktuell efter pacemaker?

    • Akut astma bronkiale

      • ß1 selektiva funkar ofta i stabil fas


    Biverkningar betablockerare

    Biverkningar betablockerare

    • Bradykardi, AV block

    • Mardrömmar, sömnstörningar

    • Erektil dysfunktion

    • Trötthet, yrsel, ”stum i benen”

    • Perifer kyla i extremiteter; mest uttalat hos oselektiva betablockerare

    • Obstruktvitet hos KOL/astma pat ; mest uttalat hos oselektiva betablockerare


    Calciumblockerare

    Calciumblockerare

    • Ensam eller i komb med nitro

      • Verapamil

      • Diltiazem

    • Dihydropyrediner (med ßblock)

      • Nifedipin

      • Felodipin

      • Amlodipin


    Verkningsmekanism calciumblockerare

    Verkningsmekanism Calciumblockerare

    • Dilatation av kranskärl minskar spasmbenägenhet

    • Dilatation av perifera kärl minskar afterload

    • Dihydropyrediner kan ge reflektorisk takykardi vid monoterapi


    Biverkningar calciumblockerare

    Biverkningar Calciumblockerare

    • (Dosberoende)

    • Flush

    • Ankelsvullnad

    • Obstipation


    Icke farmakologisk behandling

    Icke-farmakologisk behandling

    Ballongvidgning – PCI – ofta tillsammans med stent

    CABG (=ACB)

    För patienter med refraktär angina (symptom trots 3 preparat och ingen ytterligare revaskularisering möjlig)

    Neurostimulatorer SCS eller TENS (gate-control)

    EECP (enhanced external counter-pulsation)


    Koronarangiografi1

    Koronarangiografi


    Princip pci med stent

    Princip PCI med stent

    PCI = (percutaneous coronary intervention)


    Pci mot v nster kransk rl

    PCI mot vänster kranskärl


    Kransk rlsoperation cabg

    Kranskärlsoperation, CABG

    CABG=coronary artery bypass grafting

    ACB= arterial coronary bypass


    H lsom l ischemisk hj rtsjukdom

    Hälsomål ischemisk hjärtsjukdom

    • Rökfrihet

    • Fysisk aktivitet >30min fem ggr per vecka

    • Blodtryck <140/90 (Diabetiker <130/80)

    • HbA1c <52 mmol/mol

    • LDL kolesterol <1.8mmol/L

    • Kost Minskad mängd mättat fett, ökad mängd fisk, frukt, grönt, fullkorn

    • BMI <25

    • Midjemått kvinnor <88cm, män 102cm


    L stips

    Lästips

    • http://www.lakemedelsboken.se/pdf/Ischemiskhjärtsjukdom.pdf

    • (=Google: Läkemedelsboken Ischemisk hjärtsjukdom)

    • Persons Kardiologi J Person, M Stagmo 2008

    • Kardiovaskulär medicin, Dahlström mfl, 2010


  • Login