Religionsundervisningen

1. Religionsundervisningen - i en mångkulturell skola

2. Fakta omreligionsundervisningen i Finland • I skolorna i Finland får eleverna ”undervisning i sin egen religion”. Elever som inte hör till något religiöst samfund får undervisning i livsåskådningskunskap. • När religionsfrihetslagen reviderades 2003 slopades begreppet konfessionell religionsundervisning. • Vanligast är undervisning i evangelisk-luthersk och ortodox tro. För den grundläggande utbildningen finns läroplaner också för elva andra religioner (bl.a. judendom, islam, buddism och katolicism) • I den nya religionsfrihetslagen betonas en positiv religionsfrihet och rätten till egen religion

4. Elever och personal • 608 elever • 57 lärare • 12 skolgångsbiträden • psykolog, kurator, hälsovårdare, 2 skolsekreterare • vaktmästare, fastighetsskötare • husmor, kökspersonal, lokalvårdare • I personalen har endast kökspersonalen, fastighetsskötaren och städpersonalen en mångkulturell bakgrund

5. Religion och livsåskådning • Charlotta Buchert, ortodox religion • MuhamedElsayed, islam • Marko Pitkänen, katolsk religion • NuritSteinbock-Vatka, judendom • Henrika Wendelin, livsåskådning

6. Mångkulturellaelever • 13 st i åk 1 – 6 och 14 st i åk 7 – 9 • 27 tillsammans • 7 st från de nordiskaländerna • 11 st frånNordeuropa • 4 st frånSydeuropa • 3 st frånAsien • 2 st från USA

7. Olikaspråk i hemmen… • svenska • finska • albanska • danska • engelska • holländska • franska • thai

8. Åk 1 - 6 • 15 livsåskådning • 6 ortodoxreligion • 4 islam • 3 judendom • 2 katolskreligion • 1 krishna • 31 st eleversammanlagt

9. Åk 7 - 9 • 8 livsåskådning • 4 ortodoxreligion • 1 islam • 13 st eleversammanlagt • I åk 1 – 9 har 44 eleversammanlagt en annan religionändenevangelisklutherskamenmånga av demläserevangelisklutherskreligion

10. Våraelevermedmångkulturellbakgrunddeltaroftast i denevangelisk-lutherskareligionsundervisningen (endast 2 av 27 gör det inte) • Vi har 27 mångkulturellabarn • Vi har 44 eleversomdeltar i annan ändenevangelisklutherskareligionsundervisningen • Tillbådagruppernahörendast 2 elever

11. Harriet Zilliacus Elevidentitet och integration i smågruppsundervisningen i religion och livsåskådning – En kvalitativ studie den grundläggande undervisningen, klasserna 1-6

12. Religiös mångfald utgör en central del i den mångkulturella skolan, och undervisningen i åskådningsämnena framstår som betydelsefulla delar i utvecklingen av en mångkulturell skola. • Det finländska systemet av smågruppsundervisning i religion och livsåskådning avser att stöda elevens identitetsutveckling genom att bevara elevens kulturella bakgrund och sträva till jämlikhet i fråga om religion.

13. Undervisningsgrupperna är vanligen åldersintegrerade och inkluderar elever med både invandrar- och finländsk bakgrund • Det finns risk att de differentierade grupperna ökar skillnader och skapar gränser mellan ”vi” och ”de” i skolan

14. Stämmerinteöverensmedbilden i vårskola • De flestamed annan religionändenevangelisklutherskaharinte en mångkulturellbakgrund • Endast 2 av elevernamed en mångkulturellbakgrunddeltar i en annan religionändenevangelisklutherska

15. Vilkenbetydelsehardetta för religionsundervisningen i skolan?

16. Framtiden… • Det mångkulturella samhället tvingar också skolorna att tänka om. • Religionsundervisningens timresurs föreslogs minska från elva till åtta årsveckotimmar. I stället föreslogs ett nytt ämne som är gemensamt för alla religioner: etik.

17. Minatankaromframtiden • Undervisningen i religionbordedranytta av denmångfaldsomfinns i dagensskola • Dåman i åk 8 läseromandrareligionersåbordeeleverläsaintegreratmedvarandra • Samarbetemellanlärarnaborde vara bättre

18. Hursernipå det? • Vilkaförväntningarharnipådennyaläroplanen? • Vadärbrameddagensreligionsundervisning? • Vadfinns det för eventuellaproblem? • Annat?

19. Jag tänkte först låta den kritiska insändaren om religionsundervisningen (Hbl 3.10 av Amanda Ölander) och bifallen (13.10 av SU och Gunnel Marus) gå förbi okommenterade, men eftersom samma fråga dyker upp då och då skriver jag.Alla som skriver insändare om skolan skulle gärna få ha belägg för sina påståenden. Ölander, SU och Marus får det att låta som om religionsundervisningen i våra skolor enbart fokuserar på den religion eleven bekänner sig till. Det stämmer inte. Andra religioner behandlas också. Låt mig belysa det genom det jag känner bäst till, nämligen den ortodoxa religionsundervisningen.I åk 1 och 2 läser man bland annat om vad det konkret innebär att vara ortodox. Boken handlar om en familj där mamman är ortodox och pappan lutheran. Två kapitel ägnas åt lutherska kyrkan. I åk 3-4 lär man sig om innehållet i GT och NT.I åk 5 läser man om judarnas historia och den judiska bibelns tillkomst. Dessutom lär man sig på vilket sätt kristendomen utvecklats ur judendomen. Man lär sig också att islam uppstått efter kristendomen, att de tre religionerna är monoteistiska, har samma stamfader och har uppstått i samma del av världen. Judiska och muslimska högtider, seder och gudstjänster behandlas också. Dessutom går man igenom lutherska och katolska kyrkan och övriga kristna riktningar. På åk 6 repeteras Bibeln och kyrkans traditioner.Jag vågar påstå att en ortodox elev som gått ut lågstadiet har lärt sig mer om både kristendom, judendom och islam än gemene vuxen i dagens Finland känner till!I åk 7 läser man kristen kyrkohistoria. På åk 8 läser man om forntida religioner, judendom, islam, hinduism, buddhism, taoism, konfucianism och shintoism. Varje världsreligion presenteras ingående och man får veta hur anhängarna utövar den. Under åk 9 behandlas kyrkans lära och etik.Många verkar anse att man borde slopa religionsundervisningen i sin nuvarande form och slå ihop allting till ett enda ämne – religionskunskap. Då förbiser man att barn inte kan greppa alla religioner på en gång. Det är lättare att bilda sig en uppfattning om man utgår från en viss synvinkel, som man känner bäst, och sedan kan relatera allt annat till denna.Dessutom är det en viktig identitetsskapande faktor att läsa om sin egen religion med andra som tillhör samma samfund. För elever vars religion är i minoritet i Finland är det av största vikt (Koikkalainen 2010, Förbundet för mänskliga rättigheter).Det finländska systemet att läsa religion i skolan beaktar detta. Den som inte tillhör något religiöst samfund får undervisning i livsåskådningskunskap.I bästa fall samarbetar religionslärarna i en och samma skola så att de besöker varandras lektioner och berättar om sina egna traditioner. Också de som läser livsåskådningskunskap får lära sig om olika religioner och kan med fördel delta i sådana lektioner. Flera skolor har redan firat ett så kallat ”mångkulturellt festår” och bekantat sig med varandras traditioner på ett konkret sätt.Om man har en stark identitet och begriper sin egen kultur och religion är det lättare att uppskatta andras. Dessutom är man inte rädd att föra dialog med människor som tänker annorlunda. Man respekterar dem.Charlotta Buchert,Klasslärare, timlärarei ortodox religionEsbo