Tre studier

1. Produktivitetsjämförelser mellan sjukhus i Västra GötalandsregionenStaffan Björck, analysenhetenHälso- och sjukvårdsavdelningenRegionkansliet

2. Tre studier • produktivitetsutvecklingen sjukhusgrupper • Jämförelse av NU/SkaS • jämförelse inom Sahlgrenska universitetssjukhuset

3. Sjukhusensproduktivitetsutveckling underperioden 1998-2001 Studie över sjukhusen i Västra Götalandsregionen

4. Strömstads sjukhus Dalslands sjukhus Sjukhuset i Mariestad NU-SJUKVÅRDEN Sjukhuset i Lidköping Uddevalla sjukhus Lysekils sjukhus Norra Älvsborgs Länssjukhus - NÄL SKARABORGS SJUKHUS Kärnsjukhuset i Skövde Sjukhuset i Falköping Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus SU/Östra SU/Sahlgrenska SU/Mölndal Lundby sjukhus Borås lasarett Frölunda specialist- sjukhus SAHLGRENSKA UNIVERSITETS- SJUKHUSET Skene lasarett SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS

5. Utveckling 1998-2001 av: • kostnader • personal • Prestationer • Produktivitet = kostnad per prestation

6. KOSTNADER • Enklaste variabeln

7. Kostnader, metod • Nettokostnad • Exklusive köpt och såld vård • Hänsyn till organisatoriska förändringar • Fast pris (Landstingsförbundets vägda index)

9. PERSONAL • Något svårare än kostnader

11. Förändring i % Samtliga sjukhus 98/01 99/01 Totalt årsarbetare 6,2 4,3 Frånvarande årsarbetare 8,9 Närvarande årsarbetare 2,6

12. PRESTATIONER • Svår variabel!

13. Läkarbesök -2,0% 1998-2001 • N=1,27 milj besök • Korrigeringar för jämförbarhet -41% till + 17% • Inläggningsbesök? • Jourcentral? • Primärvård? • Dialys? • AK-mottagning? • Gräns öppen sluten vård?

14. Övriga besök +7,4% • N=1,03 milj besök • Korrigeringar för jämförbarhet -18% till + 5% • Vad ingår? • Hur tolkas förändring? • Förbättrad registrering?

15. Prestationen slutenvård, • Vårdtillfället otillräckligt som beskrivning • olika definitioner • speglar inte svårighetsgrad • poliklinisering. Svåraste fallen kvar • Metod • Sjukhusvårdtillfälle • DRG-poäng huvudprestation • justerad gräns öppen/sluten vård

16. SJUKHUSVÅRDTILLFÄLLET

17. Före Medicin Kirurgi Geriatrik Efter bearbetning (Medicin, kirurgi)Geriatrik

18. SVERIGE 2000, Efter konstruktion av "sjukhusvårdtillfällen” andel med mer än en omflyttning under vården. Sjukhus med >15 000 vtf 14 12 10 8 procent 6 4 2 0 1 5 7 3 9 11 13 19 25 27 31 33 15 17 21 23 29

19. Konsekvenser för vårdtidsberäkning av typ av vårdtillfälleExempel, vårdtid stroke (DRG 14) vid ett VG sjukhus 2001

20. Sjukhusvårdtillfället • mått på sjukhusets prestationer • jämförbarhet mellan sjukhus • jämförbarhet över tid • klinikvårdtillfället • oundgänglig byggsten

21. Öppen/sluten vård

22. Vårdtillfällen med 0 vårddagar och en åtgärd

23. DRGcase-mix

24. DRG • System för överskådlig verksamhetsbeskrivning • Alla DRG har en vikt beroende på resursförbrukning

25. Utveckling av DRG-summa

26. DRG glidning, m.m. överväganden

27. källa: www.sos.se/epc/cpk/

28. Förändrat registreringsmönster spelar sannolikt en mindre roll för ändring av case-mix under den aktuella uppföljningsperioden

29. RESULTATSammanvägda prestationer DRG-poäng = huvudprestation 19,9 besök motsvarar en DRG - poäng 0,37 psykiatriska vårdtillfällen = 1 DRG

30. Sammanvägd prestation med korrektion av övriga prestationer enligt DRG casemixförändring som för slutenvården

31. resultat

32. Kostnad per prestation

33. Huvudslutsatser • Försämrad produktivitet pga ökade kostnader • Teknisk utveckling • Produktivitetsförsämringen orsakas främst av satsningar på personal vilket dock rimligen inneburit en förbättring av arbetsmiljö • Väsentliga skillnader mellan sjukhusen • uppdrag för följdprojekt

34. Huvudsakliga problemområden • Psykiatriska prestationer • ytterfall • bristfälliga beskrivning av öppenvård • kvalitetsförändringar

35. Kostnad per sammanvägd prestation. Sjukhus, VGR

38. Halland Jämtland Jönköping Stockholm Riket Västra Götaland Gävleborg Skåne Kalmar Sörmland Värmland Östergötland Blekinge Kronoberg Dalarna Västernorrland Örebro Norrbotten Västmanland Västerbotten 0 10 000 20 000 50 000 30 000 40 000 Kostnad per producerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård 2003. Landstingsförbundet. I beräkningen har även all specialiserad öppenvård vid, och utanför sjukhus, omvandlats till DRG-poäng

39. Kostnadsjämförelse 2002 mellan sjukhus i det nationella KPP-samarbetet. Index kostnad är kostnad per DRG-poäng för sjukhusens slutenvård efter det att vårdtillfällen med extrema kostnader tagits bort. Genomsnitt = 100

40. Nettokostnadsutveckling 1998-2003, fast pris Karolinska sjukh Danderyds sjukh Södersjukh. Södertälje sjukh. Huddinge sjukh Norrtälje sjukh Frölunda sjukh SU Kungälvs sjh NU-sjukvården SÄS SkaS 0 5 10 15 20 25 30 35

41. Produktivitetsjämförelse av NUsjukvården och Skaraborgs sjukhus

42. HuvudslutsatserNU/SkaS • NU-sjukvården redovisar 5,6 % högre kostnad per DRG-poäng än SkaS, vilket innebär att produktiviteten mätt på detta sätt är högre på SkaS

43. HuvudslutsatserNU/SkaS • hyreskostnader och kostnader för administration skiljer men dessutom finns det betydelsefulla skillnader mellan olika medicinska verksamhetsområden

45. Produktivitet inom SU • Produktivitetsbedömning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, förstudie • Uppdrag från regionstyrelsen

46. Produktivitetsstudie, några vägval • Jämförelse bassjukvårdsområde ”sjukhusen inom sjukhuset”. • Analys av KPP som jämförelseverktyg • strokevård som exemplifiering

47. KPP • Kostnad per patient (eller egentligen vårdkontakt). • Består av kostnader för varje vårdkontakt • grundkostnad • särredovisade kostnader • redovisas för sjukhusvårdtillfällen

48. Kostnad för ett strokevårdtillfälle, SU 2002