OpenAccess.se – från publikationer till data
Download
1 / 33

Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se - PowerPoint PPT Presentation


  • 131 Views
  • Uploaded on

OpenAccess.se – från publikationer till data Presentation vid workshop vid Luleå tekniska universitet 2 april 2012. Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se' - consuela-arcelia


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

OpenAccess.se – från publikationer till dataPresentation vid workshop vid Luleå tekniska universitet 2 april 2012

Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se

Sofia Arvidsson, Svensk Nationell Datatjänst, ledamot i Arbetsgruppen för information och rådgivning inom OpenAccess.se


Open access i korthet

  • =Fri tillgång till vetenskaplig information på internet

  • I första hand det som forskare publicerar utan att få ersättning, dvs vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter etc

    • Men även böcker, forskningsdata, encyclopedier etc kan vara fritt tillgängliga

  • Fri tillgång betyder att fritt kunna läsa, ladda ned, kopiera, sprida vidare mm med full hänsyn till författarens ideella upphovsrätt


Open Access – två vägar!

Gyllene vägen

Gröna vägen

Publicera i tidskrifter med

Open Access-modell!

Publicera i ett öppet

arkiv t.ex. vid eget lärosäte!


Open access publicering
Open access-publicering

Publicera i en open access-tidskrift

Äkta OA-tidskrifter, omedelbar fri tillgång, författaren behåller rättigheterna

Hybridform – betala för OA till just din artikel

Fördröjd OA – tidskriften släpper fritt efter viss tid

Parallelpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv

Vid ditt lärosäte

I ett ämnesarkiv


Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities, 2003

Deklarationen är en avsiktsförklaring att arbeta för Open Access från organisationer inom forskarsamhället

Avser både vetenskaplig information, data, metadata och kulturarvsmaterial

”Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.”


Berlin declaration definitioner
Berlin declaration - definitioner Sciences and Humanities, 2003

The author(s) and right holder(s) of such contributions grant(s) to all users a free, irrevocable, worldwide, right of access to, and a license to copy, use, distribute, transmit and display the work publicly and to make and distribute derivative works, in any digital medium for any responsible purpose, subject to proper attribution of authorship …

A complete version of the work and all supplemental materials, including a copy of the permission as stated above, in an appropriate standard electronic format is deposited (and thus published) in at least one online repository using suitable technical standards (such as the Open Archive definitions) that is supported and maintained by an academic institution, scholarly society, government agency, or other well-established organization that seeks to enable open access, unrestricted distribution, inter operability, and long-term archiving.


10-09-02 Sciences and Humanities, 2003


Open access – framväxt av ett alternativ Sciences and Humanities, 2003

  • En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier, förläggare m fl, sedan ca 1990. Några pionjärer:

  • Jean-Claude Guédon,

  • Univ de Montréal

  • Comparative Literature

  • Peter Suber, Berkman fellow

  • Harvard, prof of Philosophy

8


Open access globalt – några trender Sciences and Humanities, 2003

  • Överväldigande politiskt stöd –

    inte minst från EU

  • Utvecklingen på fältet kommer efter

    – men OA-resurser växer snabbt

  • OA är inte bara artiklar, även

    forskningsdata, metadata,

    monografier, lärresurser


Slaget om opinionen – läget idag Sciences and Humanities, 2003

  • Ett nittiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open Access, bl a

    • European Research Council,

    • EU:s sjunde ramprogram för FoU (7 områden, 20 %)

    • National Institutes of Health (NIH) i USA

    • VR, Formas, RJ, KAW, Östersjöstiftelsen, FAS

  • European University Association och EUROHORC

  • Många universitet ställer OA-krav

  • Enkäter visar på i princip positiv inställning från forskare, men bristande kunskaper

10


Open access krav f r forskningsdata
Open access-krav för forskningsdata Sciences and Humanities, 2003

Biotechnology and Biological Sciences Research Council (BBSRC), UK

Canadian Institute of Health Research

Cancer research UK

Economic and Social research Council (ESRC), UK

European Research Council (ERC)

Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung, Österrrike

Genome Canada

Higher Education Authority, Irland

Medical Research Council, UK

Michael Smith Foundation for Health Research, Kanada

Nuffield Foundation, UK

Ontario Institute for Cancer Research, Kanada

OTKA, Ungern

Wellcome trust, UK Källa: http://www.sherpa.ac.uk/juliet/

”Data archiving is required.”


European research council om data
European Research Council om data Sciences and Humanities, 2003

” Access to unprocessed data is needed not only for independent verification of results but, more importantly, for secure preservation and fresh analysis and utilisation of the data.” …

”The ERC considers essential that primary data - which in the life sciences for

example could comprise data such as nucleotide/protein sequences,

macromolecular atomic coordinates and anonymized epidemiological data -

are deposited to the relevant databases as soon as possible, preferably

immediately after publication and in any case not later than 6 months after the

date of publication.”

ERC Scientific Council Guidelines for Open Access, 17 December 2007

http://erc.europa.eu/sites/default/files/document/file/erc_scc_guidelines_open_access.pdf


Utvecklingen på fältet Sciences and Humanities, 2003

Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 7561kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Därav 964 med Impact Factors i JCR 2010.(Ulf K.)

Tillväxt 2011 24 %,

Tillväxt av OA-tskr sedan 2000 18 % årligen, artiklar 30 % årligen (Björk i PLoS ONE

Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 32 miljoner dokument från drygt 2000 öppna arkiv. Tillväxt ca 2 milj dok/kvartal

Ca 20 - 25 % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt tillgänglig - Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt

13


Motiv för OA ur samhällelig synpunkt Sciences and Humanities, 2003

  • Resultaten från forskning som bekostas av offentliga medel ska också vara allmänt tillgänglig

    • För alla forskare inom högskolan oavsett om lärosätet har råd

    • För akademiska professioner, t ex socialarbetare

    • För expertmyndigheter och FoU-intensiva småföretag

    • För forskare i länder som inte har råd att betala licenser

    • För medborgare som vill veta mer, t ex om sin sjukdom eller om miljöfrågor

14


Motiv för OA ur forskarsynpunkt Sciences and Humanities, 2003

  • Maximal spridning och synlighet

    Öppen tillgänglighet ger också fler citeringar, se t ex

    http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2010/Open-Access-och-citeringar/

  • I samklang med grundläggande normer: Cudos or Mertonian norms: ”Communalism entails that scientific results are the common property of the entire scientific community”

  • Utnyttja webbens möjlighet att länka samman all forskning, automatiserad sökning i stora text- och datamassor

  • Snabbare spridning av forskningsresultat

15


OpenAccess.se Sciences and Humanities, 2003

  • Mål: främja maximal tillgänglighet och synlighet för arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter, genom att stödja den elektroniska publiceringen vid svenska universitet och högskolor.

  • En plattform för samarbete mellan KB, SUHF inkl. universitetsbiblioteken, Vetenskapsrådet, KK-Stiftelsen, Kungl. Vetenskapsakademien och Riksbankens Jubileumsfond

16


Openaccess se nystart 2010
OpenAccess.se nystart 2010 Sciences and Humanities, 2003

Utvecklingsprogram 2006 - 2009

Nystart efter internationell utvärdering

Tre uppgifter

Policy

Information och rådgivning

Infrastruktur och användartjänster

Tydlig strategi

Ny styrorganisation

Ny webbplats


10-09-02 Sciences and Humanities, 2003


Ny styrorganisation - styrgrupp Sciences and Humanities, 2003

Ordförande: Romulo Enmark, rektor, Försvarshögskolan

Agneta Olsson, överbibliotekarie vid Göteborgs universitetJette Guldborg Petersen, bibliotekschef, Malmö högskola Pelle Snickars, Forskningschef, Kungliga biblioteket Mats Ulfendahl, huvudsekreterare, Rådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet Britta Lövgren, forskningssekreterare, Riksbankens jubileumsfond Erik Sandewall, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Caroline Sutton, förläggare, Co-Action Publishing Stefan Östholm, verksamhetschef, KK-stiftelsen Jan Hagerlid, Avdelningen för nationell samverkan, KB (sekreterare)

19


Nationell policy för open access Sciences and Humanities, 2003

”. Open access är en fråga av så stor samhällelig vikt att det därutöver skulle behövas en nationell policy. En sådan skulle öka samordningen, kraften och tempot i utvecklingen. Många delfrågor kräver insatser från ett flertal intressenter - i första hand lärosäten, forskningsfinansiärer och forskningsbibliotek.

Policyn bör ange att ett tydligt mål inom forskningspolitiken ska vara att främja en övergång till en open access-modell. Den ska slå fast vilka mål man vill uppnå genom att stödja open access och hur dessa mål relaterar till andra mål för utvecklingen av svensk forskning och högre utbildning. Vilka åtgärder som behövs, vem som bör ha ansvaret för dessa och hur olika aktörer ska samverka för att främja en utveckling mot open access, ska också framgå. 

Ur skrivelse från styrgruppen i OpenAccess.se till Utbildningsdepartementet.

Se http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Krav-pa-nationell-policy-for-open-access/


Strategi f r openaccess se f r 2011 2013
Strategi för OpenAccess.se för 2011-2013 Sciences and Humanities, 2003

C. Infrastruktur och användartjänster

Mål: Främja utvecklingen av en infrastruktur och användartjänster för open access i Sverige med hög användarvänlighet och kvalitet

Delmål

…..

Det ska finnas etablerade modeller för att länka samman öppna publikationer med öppna forskningsdata i samarbete mellan olika berörda institutioner och myndigheter.

http://www.kb.se/openaccess/om/


Openaire och openaireplus
OpenAIRE och OpenAIREplus Sciences and Humanities, 2003

Projekt med stöd inom EU:s sjunde ramprogram för FoU

Stöd till genomförandet av EU:s krav på OA inom ramprogrammet och ERC

Skapa portal och helpdesk

Ett nätverk för öppna arkiv i alla europeiska länder, även några dataarkiv ingår

OpenAIREplus (2012-) lägger större vikt vid länkning till forskningsdata och ska samarbeta med EU-projektet EUDAT

KB med OpenAccess.se är svensk nod

Samarbete med VINNOVA och VR kring EU-forskning utvecklas


Forskningsdata inom humanistiska och konstn rliga vetenskaper open access
Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper - Open Access?

Projektet syftade till att öka tillgängligheten till forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper

Medverkande: Göteborgs universitet, Svensk nationell datatjänst, Lunds universitet, Malmö högskola, Linköpings universitet

Projekttid: November 2009 - oktober 2010, slutrapport 2011

Projektledare: Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek

500 tkr från openaccess-programmet


Frågeställningar vetenskaper - Open Access

  • Var och hur skall forskningsdata lagras?

  • Vilka delar kan publiceras som open access?

  • Hur bör koppling ske mellan öppna arkiv och Svensk nationell datatjänst?

  • Hur bör koppling ske mellan publikation och tillhörande forskningsdata?


Intervjuer med forskare vetenskaper - Open Access

Fråga 1 FORSKNINGSPROJEKT

Fråga 2 INSAMLING AV DATA

Fråga 3 LAGRINGSMEDIUM

Fråga 4 HUR PUBLICERAS RESULTATEN

Fråga 5 TILLGÄNGLIGGÖRANDE

Fråga 6 ÅTERANVÄNDNING

Fråga 7 SPRIDNING

Fråga 8 HJÄLP

Fråga 9 DELTAGANDE I PROJEKTET


Resultat intervjuer vetenskaper - Open Access

  • Positiva attityder

  • Stor medvetenhet, öppenhet

  • Varierande format & mängd

  • Brist på organisation

  • Efterbearbetning av data, behov av dokumentation

  • Upphovsrätt

  • Integritet

  • Olika åtgärder för olika data och olika åtkomstmöjligheter


Möjliga tekniska lösningar för lagring och tillgängliggörande

  • Data lagras i samma system som publikationen

  • Data lagras i system som är särskilt konstruerade för detta ändamål och sammanlänkas med publikationer med unika och persistenta ID

  • Data hanteras i en nätverksbaserad plattform, t ex DataVerse


Vision tillgängliggörande

  • Lagring, bevaring och plan för tillgängliggörande av forskningsdata finns med redan i forskningsprojektets start

  • Inblandade parter (lärosätenas arkiv, biblioteken, SND, andra relevanta aktörer) tillhandahåller stöd och teknisk infrastruktur för beskrivning, bearbetning, lagring och tillgängliggörande

  • System, rutiner, riktlinjer och standarder för insamling, beskrivning och lagring av forskningsdata, samt sammanlänkning med publikation finns


J mf relse f rdel oa till publikationer
Jämförelse – fördel OA till publikationer tillgängliggörande

• Finns starka ekonomiska motiv att bryta upp monopolpriser som engagerar biblioteken och universiteten

• OA ger mer citeringar och därmed meritfördelar för forskare, OA ökar synligheten för lärosätenas forskning

• Mycket starkt officiellt stöd: Berlindeklarationen, EU, krav från finansiärer och

universitet

• Synligt forskarstöd: PloS Open letter mm

• Enkel infrastruktur med Open Archives Initiative, välkända internationella tjänster som DOAJ


J mf relse nackdel oa till publikationer
Jämförelse – nackdel OA till publikationer tillgängliggörande

Nackdel OA till publikationer

Motstånd från vissa förlag som baserar sin affärsmodell på ägande av rättigheter

Meriteringssystem byggda på citering missgynnar OA-tidskrifter för att de är nya

Den ekonomiska övergången mellan modeller är politiskt svår

– Analyser visar att en OA-modell totalt sett blir billigare

– Kostnader ska tas ut vid produktion i ställer för vid tillgång

– Övergången ger vinnare och förlorare


J mf relse nackdel oa till data
Jämförelse – nackdel OA till data tillgängliggörande

Oklarheter om juridiska aspekter. Särskilda begränsningar i tillgång t ex beroende av integritetsskäl

Svagare stöd från normer inom forskarsamhället att publicera data

Ingen tydlig merit att lägga ut data

Det officiella stödet för OA till data är svagare idag

Mycket mer komplext material som kräver en mängd varierande program att ta del av

Saknas så vitt vi vet tydliga OA-policies för data vid svenska lärosäten


J mf relse f rdel oa till data
Jämförelse – fördel OA till data tillgängliggörande

Förlagen kräver som regel inte exklusiv rätt till data, många uppmuntrar att lägga ut

Inget etablerat meriteringssystem som bromsar

Ingen etablerad ekonomisk modell som bromsar

Inga aktiva motståndare

Finns ett växande officiellt stöd för OA till data


Tack för uppmärksamheten! tillgängliggörande

Webbplats: www.openaccess.se

E-post: [email protected], [email protected]

33


ad