Multiresistenta bakterier mrb
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 32

Multiresistenta bakterier (MRB) PowerPoint PPT Presentation


  • 309 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Multiresistenta bakterier (MRB). Information till observatörer 19 oktober 2011

Download Presentation

Multiresistenta bakterier (MRB)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Multiresistenta bakterier mrb

Multiresistenta bakterier (MRB)

Information till observatörer 19 oktober 2011

Kia Karlman Hygienöverläkare Norrbottens läns landsting


Indirekt kontaktsmitta

Indirekt kontaktsmitta

Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag) som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning, blod.


Droppsmitta

Droppsmitta

Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter (”armlängds avstånd”) innan de faller ner

Droppsmitta ska inte förväxlas med luftburen smitta!


Luftkontaktsmitta

Luftkontaktsmitta

Luftburna bakteriebärande partiklar som sedimenterat på ytor och föremål kan ge upphov till indirekt kontaktsmitta


Livsmedelsburen smitta

Livsmedelsburen smitta

Livsmedel (vatten) som kontaminerats med smittämnen (bakterier, virus eller parasiter )

Insektsburen smitta

Inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige

Ex: malaria, harpest


Mag tarm smitta

Mag-tarm smitta

Tarmsmitta – innebär att smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen indirekt, t.ex. via händer eller livsmedel


Blodburen smitta

Blodburen smitta

Smittämnet överförs till blodet via blod eller slemhinna

Direkt sker detta via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter

Indirekt genom stick/skärskador, injektioner och kontaminerade handskar, men även via kontaminerade invasiva läkemedel


Antibiotika

Antibiotika

  • Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner

  • Förutsättning för modern sjukvård : Avancerad kirurgi Cancerbehandling Transplantationer Neonatalvård

Cars, 2006


Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

  • Det syns inte vilka patienter som är bärare

  • Bästa skyddet är basala hygienrutiner som alltid tillämpas


Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner


Handdesinfektion

Handdesinfektion


Gula stafylokocker staphylococcus aureus

En del av normalfloran

hos friska

- var tredje person bär

dem i näsan

- var tionde person bär dem på huden

Gula stafylokocker- staphylococcus aureus


Staphyloccocus aureus orsakar v ra vanligaste infektioner

Sårinfektion

Böld/abcess

Led- och

skelettinfektion

Staphyloccocus aureus orsakar våra vanligaste infektioner


Methicillinresistenta staphyloccocus aureus mrsa

Methicillinresistenta Staphyloccocus aureus (MRSA)

  • MRSA är motståndskraftiga mot alla penicilliner, även s.k. stafylokock-penicilliner

  • Många MRSA är resistenta också mot ett flertal andra antibiotika


Meticillin resistenta staphylococcus aureus mrsa

Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus = MRSA

  • Kontrollodling av patient som läggs in på avd: vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt till annan MRSA patient

  • Odling från: näsöppning, svalg, perineum sår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage

  • I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten i enpatientrum

  • Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas

  • Allmänfarlig sjukdom enligt SmL


V rdrelaterad mrsa

Äldre patienter

Operationssår,

trycksår, bensår

Urinkateter

Infarter

Multisjuka

Antibiotika-

behandlade

Vårdrelaterad MRSA


F r fest ej f r v rd

För fest - ej för vård


V rd av patient med mrsa i

Vård av patient med MRSA I

  • Enpatientrum med egen toalett och dusch

  • Basala hygienrutiner alltid (handdesinfektion, handskar, engångsplastförkläde)

  • Tvätt och avfall : påsen tillsluts på rummet, läggs i tvätt/avfallssäcken

  • Besök: kontakt med anhöriga , besökande får inte vistas i kök, dagrum eller andra gemensamma lokaler

  • Patient och besökare information om handhygien


V rd av patient med mrsa ii

Vård av patient med MRSA II

  • Riskfaktorer för smittspridning : sår ,eksem

  • Helst engångsmaterial

  • Patientbundna hjälpmedel (BT, termometer mm)

  • Personal med hudlesioner får inte vårda pat

  • Måltid på vårdrum – handdesinfektion

  • Vid utskrivning till annan enhet : information

  • Vid återinläggning : kontrollodling + enpatientrum


V rd av patient med mrsa iii

Vård av patient med MRSA III

  • Daglig städning : Informera lokalvårdaren. Ytor förorenade med smittsamt material och kroppsvätskor avtorkas med ytdesinfektion = punktdesinfektion av vårdpersonalen – i övrigt städning med allrengöringsmedel. Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning

  • Utstädning av rum: Noggrann utstädning med 1% Virkon . Oanvänt engångsmaterial kastas


V rdtagare

Vårdtagare

Även en vårdtagare med MRSA

har rätt till en vård med

värdighet…


Samh llsf rv rvad mrsa

SamhällsförvärvadMRSA

  • Unga, friska personer utan riskfaktorer

  • Bölder och finnar

  • Stammarna fäster lätt på huden

  • Sprids med hud-hudkontakt,

    handdukar etc.

  • Ex. i omklädningsrum, gym, brottare


Mrsa och personal

MRSA och personal

  • Kontrollodling av nyanställd eller personal som återgår i tjänst efter att ha arbetat eller behandlats på sjukhus utomlands inom senaste sex mån- detta gäller även vikarier och studerande

  • Vid smittspårning

  • Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår, eksem, paronykier)

  • Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas på arbetsgivarens bekostnad


Multiresistenta bakterier finns

Multiresistenta bakterier finns


Gastroenterit

Gastroenterit

  • SoS FS 2007:19 Först handtvätt, sedan torka händerna noga, därefter handdesinfektion


Esbl bildande bakterier

ESBL bildande bakterier

  • Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiella som producerar Extended Spektrum Beta Lactamases (ESBL)

  • Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika

  • Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhället och på sjukhus

  • Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utan symtom

  • Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner

  • Information om handhygien


Vancomycinresistenta enterokocker vre

Vancomycinresistenta enterokocker =VRE

  • Enterokocker ingår i tarmfloran

  • Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekal-oralt via kontaminerade händer, föremål eller utrustning

  • Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit

  • Störst risk för svårt sjuka och immunsupprimerade patienter på IVA, neonatal, transplantation, hematolog och dialysavd

  • Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK, dränage eller nedsatt immunitet


V rd av patient med esbl vre i

Vård av patient med ESBL / VRE I

  • Basala hygienrutiner tillämpas strikt

  • Spridning sker genom kontaktsmitta /faekal-oral

  • Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeces- eller urininkontinens, dränage, stomi, kateter, sår

  • Vårdas på enpatientrum med egen toalett

  • Diarre´fri patient / täckta sår och utan läckage får vara i gemensamma utrymmen på avdelningen

  • Patient serveras i matsal - handdesinfektion


V rd av patient med esbl vre ii

Vård av patient med ESBL / VRE II

  • Personal som vårdar patienter med diarre´ ska inte hantera livsmedel

  • Tvätt och avfall : förslut påse på rummet ,lägg i säck, kraftigt nedsmutsad tvätt m faeces = smittförande tvätt

  • Punktdesinfektion

  • Helst engångsmaterial - annars patientbundet

  • Besökare får ej vistas i kök eller gemensamma utrymmen- information om handhygien


V rd av patient med esbl vre iii

Vård av patient med ESBL/ VRE III

  • Daglig städning : Informera lokalvårdare. Desinfektera tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Golv med rengöringsmedel

  • Slutstädning: Alla ytor med 1% Virkon

  • Kontakta vårdhygien inför ev. operation

  • Patient som delat rum med MRB positiv patient bör inte vårdas i samma rum som patient som inte exponerats

  • Dokumentation i journalen


Multiresistenta bakterier mrb

Tack för er uppmärksamhet !


  • Login