Per Ericsson
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 61

Per Ericsson Görvälnverket PowerPoint PPT Presentation


  • 96 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Per Ericsson Görvälnverket. Distributionsområde. Norrvatten. Görväln. Lovö. Vattenverk. Norsborg. Stockholm Vatten. Stockholms län. 26 kommuner Tättbefolkad Mälaren dominerande vattentäkt (95%) Otillräcklig reservvatten- kapacitet Många berörda VA-aktörer

Download Presentation

Per Ericsson Görvälnverket

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Per ericsson g rv lnverket

Per Ericsson Görvälnverket


Distributionsomr de

Distributionsområde

Norrvatten

Görväln

Lovö

Vattenverk

Norsborg

Stockholm Vatten


Stockholms l n

Stockholms län

  • 26 kommuner

  • Tättbefolkad

  • Mälaren dominerande vattentäkt (95%)

  • Otillräcklig reservvatten-kapacitet

  • Många berörda VA-aktörer

  • VAS – rådet (samrådsorganisation)


Agenda

AGENDA

  • Vattenkedjan - sårbarhet

  • Lagstiftning – styrka / svagheter?

  • Klimathot

  • Water Safty Plans (WSP)

  • Vad har Norrvatten gjort?

  • Hur gå vidare?


Styrka svagheter i svensk dricksvattenf rs rjning

STYRKA / SVAGHETER I SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING

  • Generellt bra dricksvatten i Sverige – bra vattentäkter

  • Förhållandevis enkel reningsteknik (klarar inte större kemiska och mikrobiella förorenings-utsläpp)

  • Sårbart för föroreningar /klimatpåfrestningar

  • Bristande kunskap hos VA-huvudmän och tillsynsmyndigheter


Vattenkedjan f roreningsk nslig

”VATTENKEDJAN” - FÖRORENINGSKÄNSLIG

  • Avloppsvatten

  • Enskilda avlopp

  • Dagvatten

  • Betesmark

  • Båttrafik

  • Bristande reningsteknik

  • Trycklösa ledningsnät

Tillrinnings- område

Vattentäkt

Vattenverk

Lednings-nät

Konsument


Vattent kter p verkas av m ngden nederb rd i tillrinningsomr det och

Vattentäkter påverkas av mängden nederbörd i tillrinningsområdet och…

Jordarter

Jordbruk

Skogsbruk

Jordarter

Jordbruk

Skogsbruk

Dagvatten

Dagvatten

Avlopp

Avlopp

Enskilda avlopp

Enskilda avlopp


Lagstiftning

Lagstiftning

Vattenkedjan

Tillrinningsområde – vattentäkt – vattenverk-

ledningsnät – konsument

Vattendirektivet (vattentäkt)

  • saknar bl.a. mikrobiologiska krav

    Dricksvattendirektivet (VA-verk – konsument)

  • Fritt från hälsofarliga mikroorganismer och kemiska ämnen

  • Krav på tillräckliga mikrobiologiska barriärer (inga råd hur dessa skall beräknas – vad är tillräckligt?)


Dricksvattendirektivet forts ttning

Dricksvattendirektivet fortsättning

  • Fokus på laboratorieanalyser

  • Gränsvärdeslistor – kemi / mikrobiologi

  • Fokuserat på bakterier av analysskäl - ej parasiter och virus

  • ”Tjänligt ur mikrobiologisk synpunkt” utgör ingen garanti för frånvaro av virus m.m.

  • Stickprover

  • Lång analystid


Lagstiftningen r otillr cklig

LAGSTIFTNINGEN ÄR OTILLRÄCKLIG!

Vad är en acceptabel risk?

WHO: max 1 /10.000 konsumenter/år är en acceptabel risk

Lagstiftning saknas - livsmedelsverket har startat en utredning

Målsättningen ska givetvis vara att ingen ska riskera att bli sjuk – detta mål är dock i praktiken omöjligt att nå

Distributionsnätet är svårast att skydda upp – övriga delar går att klara med olika åtgärder.


F rorenade r vatten

Förorenade råvatten

  • Svenska ytvattenverk i regel ej byggda för detta

  • Kemiska föroreningar – i stort inget skydd - aktivt kolfiltrering fungerar inte p.g.a. hög humushalt i rå- och dricksvatten.

  • Desinfektion med oxidationsmedel t.ex. klor, fungerar dåligt p.g.a. humusstörningar – klor har ingen effekt på parasiter.


Per ericsson g rv lnverket

Mikrobiologisk belastning i kraftiga regn

  • Bräddningar från avloppsledningar och avloppsverk.

  • Avsköljning betesmark

  • Dagvatten

  • Gödselhantering

En gödselhög i ett skyddsområde


L sning water safty plans

LÖSNING- WATER SAFTY PLANS

  • Risk-sårbarhetsanalyser av hela vattenkedjan kopplad till åtgärder - krav från WHO

  • Dricksvattnet skall inte ens i extremfall kunna bli förorenat

  • Laboratoriekontrollen blir ett sorts kvitto på väl fungerande WSP

  • Verktyg – Mikrobiologisk riskanalys (MRA)

  • Beräknar barriärhöjder för bakterier, protozoer och virus

  • Krävs kunskap om befintliga och potentiella föroreningskällor samt brister i reningsprocesser

  • Brister framgår tydligt – åtgärder täkt/vattenverk

  • Finns att gratis ladda ned från Svensk Vattens hemsida sedan 2009

  • Få kör denna analys


Wsp verktyg

WSP-”VERKTYG”

  • God kunskap om ”vattenkedjan”

    a) potentiella föroreningskällor,

    b) hydrodynamiska kunskaper om strömmar i vattentäkten

    c)svagheter i reningsprocesser

    d)svagheter i ledningsnät

  • Ta ”höjd för klimateffekter”

  • Mikrobiologisk datasimulering (MRA – bakterier, virus + parasiter) – beräkning av sämsta tänkbara råvattenkvalitet kopplat till vattenverkets reningseffekt

  • Vid behov simulering av åtgärdsbehov – täkt / barriärverkan vid vattenverk (MRA)


Per ericsson g rv lnverket

Klimat och sårbarhetsutredningen

  • Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema

  • väderhändelser och successiva klimat-förändringar – kort, medellång, lång sikt

    • uppskatta kostnader för skador

    • föreslååtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa - anpassning

    • redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter

    • VA-producenter, SMHI, SMI, SGU m.fl.

Klimat och Sårbarhetsutredningen


P verkar klimatf r ndringen va f rs rjningen i sverige

Påverkar klimatförändringen VA-försörjningen i Sverige?


Per ericsson g rv lnverket

JA!

  • Extremväder – akut föroreningrisk

  • Långsiktigt försämrad råvattenkvalitet

  • Risk för störningar i distributionsnät

  • Torka – grundvattenbrist/kvalitet

  • Störningarna kan dock minimeras


Klimatp verkan

Klimatpåverkan

  • Ökad nederbörd höst, vinter, och vår

  • Varmare vintrar

  • Sommaren förlängs -varmare ytvatten

  • Ökad risk för torka

  • Nya oönskade mikroorganismer

  • Algblomningar –toxiner m.m.


Per ericsson g rv lnverket

Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning

påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden.

Ändrad biologi,

algblomning, mm


Extrem nederb rd

Extrem nederbörd …….

  • Översvämmad industrimark – miljögifter

  • Dagvatten – kemiska och mikrobiologiska föroreningar

  • Bräddning av orenat avloppsvatten

  • Översvämmad betesmark (mikroorganismer)


Per ericsson g rv lnverket

September 2001 – Intensiva regn i Sundsvall

Bergsåker/Sundsvall

Foto Räddningstjänsten Sundsvall/Timrå


Per ericsson g rv lnverket

Ska inte en vattentäkt tåla lite vatten, sa en politiker

Översvämning i brunnsområde.

Bakterier i dricksvattnet och risk för miljögifter, Småland 2004


Per ericsson g rv lnverket

Skador på ledningar i mark.

Foto:Niklas Modig, Sundsvalls Tidning

Sundsvall/Njurunda 2001


Per ericsson g rv lnverket

Störningar i elförsörjning.

Arvika 2000


Tillrinningsomr de m laren klimatp verkan fou behov

Tillrinningsområde / Mälaren klimatpåverkan FoU-behov

  • Markanvändning

  • NOM - bildning / nedbrytning / utlakning

  • Närsaltläckage

  • Ekologiska förändringar

  • Nya arter mikroorganismer

  • Extremväder – avlopp / dagvatten / förorenad mark m.m.

  • WSP – klimatanpassade verktyg


Norrvatten fou utredningar

NORRVATTENFoU –utredningar

  • Hydrologisk datasimuleringsmodell för östra Mälaren – studera hur föroreningar sprids och späds ut fram till råvattenintag - 1994

  • Klimat- och sårbarhetsutredningen

  • VAS-Råds utredningar – 7 st / täkt till konsument sedan 2005

  • Medverkat i framtagning av MRA -verktyg

  • Kemisk WSP – Stockholm Vatten / Livsmedelsverket

  • Mikrobiologisk WSP

  • FoU i samarbete med universitet och högskolor – bl.a. – virus, humus och reningsteknik för humus

  • Examensarbeten

  • Utveckling av on-line instrument


R det f r vatten och avloppssamverkan i stockholms l n vas r det

Rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS-rådet)

  • Ett forum för strategiska vatten- och avloppsfrågor (2005)

  • VA-organisationer, kommuner, Länsstyrelse, Regionplanekontoret (RTK) och Kommunal förbundet Stockholms län (KSL)

  • Styrka – brett samarbete mellan olika berörda aktörer


Vas r ds rapporter dricksvatten

VAS-Råds rapporterdricksvatten

  • Rapport 3 - Skydd av dricksvattentäkter inom Stockholms län

  • Rapport 4 – Dagvattenpåverkan i östra Mälaren

  • Rapport 6 – Dricksvattenförekomster i Stockholms län (potentiella reservvattentäkter)

  • Rapport 7 - Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen

  • Rapport 8 – Mälarens värde


Forts ttning

Fortsättning

  • Rapport 9 – Rutiner vid nödvattenför-sörjning

  • Rapport 10 – Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning

    Finns att ladda ned på www.vasradet.se


Norrvatten wsp kemiska f roreningar

NORRVATTENWSP KEMISKA FÖRORENINGAR

Dieselolja / bensin

Kraftiga luktstörningar mycket låga halter- 1-5 mikrogram/liter (1 del på 100.000.000 delar vatten)

Ca 1 liter olja/bensin kan teoretiskt förstöra 100.000 m3 vatten

Stort intagsdjup, 22 m, i kombination med skiktat vatten sommartid medför ett visst skydd.


Sj fart farleder

SJÖFART - FARLEDER


Tankb tar bensin diesel 700 000m 3 ammoniak 180 000 ton styckegods 40 000 ton m m

Tankbåtarbensin/diesel (700.000m3),ammoniak 180.000 ton, styckegods 40.000 ton m.m.


Fritidsb tar f rjor dagvatten

Fritidsbåtar, färjor, dagvatten


Per ericsson g rv lnverket

Olja / bensinPulverkol1. Intag2. Mikrosil3. Pumpar4. Aluminiumsulfat5. Flockning6. Sedimentering7. Snabbfilter8. Pumpar9. Kolfilter10. UV-ljus11. Klorering12.Lågreservoar13.Pumpar14. Vattentorn


Wsp mikrobiologi

WSP - MIKROBIOLOGI

  • Källinventering av föroreningskällor

  • MRA och ODP analys

  • Virus utgör största hotet

  • Fritidsbåtar, dagvatten, bräddavlopp och enskilda avlopp utgör störst risk

  • De närmaste avloppsutsläppen ansluts till kommunalt avlopp.


Per ericsson g rv lnverket

MikrobiologiFällning + UV1. Intag2. Mikrosil3. Pumpar4. Aluminiumsulfat5. Flockning6. Sedimentering7. Snabbfilter8. Pumpar9. Kolfilter10. UV-ljus11. Klorering12.Lågreservoar13.Pumpar14. Vattentorn


Humanpatogena virus norvid

HUMANPATOGENA VIRUS NORVID

  • Görvälngruppen -Norrvatten, Stockholm Vatten, Göteborg Vatten och Sydvatten

  • Linköpings Universitet

  • Analysmetodik framtagen

  • Öka kunskapen om virus i vattentäkter

  • Underlag för MRA


Avloppsvatten

AVLOPPSVATTEN

  • Avföring ca 1000.000.000.000 st norovirus/ gram

  • Renat avloppsvatten – upp till 1000.000 st / liter

  • Infektionsdos – 10 st norovirus

  • Görvälnverket ca 99.9999 % avskiljning avskiljningsgrad av norovirus

  • MRA – mål max 1/10.000 sjuka – mindre än 1 virus/liter råvatten.


Per ericsson g rv lnverket

MikrobiologiFällning + UV1. Intag2. Mikrosil3. Pumpar4. Aluminiumsulfat5. Flockning6. Sedimentering7. Snabbfilter8. Pumpar9. Kolfilter10. UV-ljus11. Klorering12.Lågreservoar13.Pumpar14. Vattentorn


Vattenskyddsomr de november 2008

VATTENSKYDDSOMRÅDE NOVEMBER 2008


Per ericsson g rv lnverket

Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning

påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden.

Ökat / ändrat humusinnehåll i vatten

Förändringar efter 1984 (SLU)


Varf r rena bort humus mnen

Varför rena bort humusämnen?

Färg och grumlighet

Näring för bakterier i ledningsnät

Förhindrar/försvårar en effektiv desinfektion med oxidationsmedel (klor /ozon m.m.)

Klor + humusämnen bildar bundet kloröverskott – usel desinfektionseffekt

Klor + humus bildar canceriogena biprodukter

Klor / ozon + humus bildar bakterienäring

Blockerar aktivt kolfilter – inget kemiskt skydd


Per ericsson g rv lnverket

Color of Water FormasStarkaforskningsmiljöer, 2010-2014Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter

Drinking water treatment – developing strategies for an improved DOC removal

Stephan Köhler, Elin Lavonen, Per Ericsson, Johanna Ansker, Peder Blomkvist, Anders Düker och Lars Tranvik


Ledningsn t fou behov

Ledningsnät – FoU-behov

  • Ekologi –biofilmer / varmare vatten

  • Korrosion - inverkan av NOM, temperatur, biofilmer m.m.

  • Materialval - klimatanpassad

  • Desinfektion av ledningsnät

  • Utveckling online analysinstrument – upptäcka störningar

  • Extremväder –skredrisker m.m.

    Hur minska risker?


Sammanfattning

SAMMANFATTNING

  • Vattenkedjan är mycket sårbar för föroreningar

  • Bristande skydd av vattentäkt i kombination med otillräcklig rening vid vattenverken.

  • Kunskapen om sårbarheten är bristfällig

  • Klimathotet ökar sårbarheten

  • Målet 1 / 10.000 personer kräver mycket hög reningsgrad.

  • Lagstiftningen har brister

  • Verktyg finns för att minska sårbarheten

  • Reservvatten, reservel m.m.


Fr gest llningar dricksvattenf rs rjning

Tidshorisont?

Kvalitetsmål? Kemi + mikrobiologi

Befolkningsökning – VA-planer – hur hantera dessa frågor?

Reservvatten?

Kemisk skydd?

Kompetensförsörjning

Vad får det kosta?

FRÅGESTÄLLNINGAR - DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING


Vattenkedjan

”Vattenkedjan”

  • Se över skyddsområden – klimatanpassa skyddet

  • Hydrologisk modell för vattentäkten + påverkan av klimat (extrem + långsiktig)

  • Råvattenintag – placering

  • Reningsteknik - kort sikt /lång sikt

  • Distributionsnät – underhåll / förnyelse

  • Reservvatten


Brister i nuvarande reningsprocess

BRISTER I NUVARANDE RENINGSPROCESS

  • Partikelreduktionssteg saknas - Mikroorganismer kan adsorberas på partiklar och skyddas från desinfektion med ozon, UV och klor.

  • UV-ljus är bra på parasiter och bakterier men vissa virus tål UV-ljus.

  • Man bör ha minst två mikrobiologiska barriärer som bygger på olika principer a)fysisk avskiljning och b) avdödning / inaktivering

  • Ozon bryter ned humusämnen, liksom även fri klor, till mer lättnedbrytbara föreningar – stor risk för tillväxt av bakterier och andra mikroorganismer i ledningsnätet.

  • Det krävs ett biologiskt reningssteg efter ozonsteget för att minska halten lättnedbrytbara ämnen.

  • Ökar humushalten i framtiden i Storsjön bör man fundera på ett reduktionssteg eller ersätta ozondesinfektion med t.ex. ett membransteg.


Ber knade klimatf r ndringar

Beräknade klimatförändringar

…omfattande,snabba, och långvariga


Nederb rd januari 1961 90 och differensen 2071 2100

Nederbörd januari 1961-90 och differensen 2071-2100


Klimat och s rbarhetsutredningen medeltemperatur januari 1961 90 och differensen 2071 2100

Klimat- och sårbarhetsutredningenMedeltemperatur januari 1961-90 och differensen 2071-2100


Medeltemperaturen juli 1961 90 och differensen 2071 2100

Medeltemperaturen juli 1961-90 och differensen 2071-2100


Nederb rd juli 1961 70 och differens 2071 2100

Nederbörd juli 1961-70 och differens 2071-2100


Per ericsson g rv lnverket

Vattenbrist - torrperioder

Liten grundvattenbildning- högre halter av radon, fluor, mm- saltvatten

Höga vattentemperaturer- förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning

Brandrisk- skogsbränder - annat brinner också- släckvatten – föroreningar

2011-2040

E/B2,SMHI

HBV-RCA3,

hela året


Per ericsson g rv lnverket

Växtsäsongens längd förlängs successivt

Antalet dagar/år (1961-90) Ökning av dagar/år 2070


Per ericsson g rv lnverket

Vad visar modellerna om havets nivå?

B2 (2070 – 2100)

A2 (2070 – 2100)

OBS - Ökningen fortsätter efter 2100

Bild Rossby Centre, SMHI

Ny mätningar indikerar att de stora landisarna smälter fortare

än beräknat. Stämmer det kan havets nivå stiga snabbare.

Liten varning


Forts ttning1

Fortsättning

  • Reservvatten saknas


Ytvattenrening huvudprinciper

Ytvattenrening – huvudprinciper

  • Mikrosil: mekaniskt sila bort partiklar > 0.2 mm

  • Fällning: slå ihop små partiklar till större – avskiljbara partiklar (flockar)

  • Fällning: svepa in /binda lösta humusämnen till större avskiljbara flockar

  • Absorbera små oönskade lösta ämnen på aktivt kol

  • Mikrobiologiskt bryta ned lättnedbrytbara organiska föreningar

  • UV-desinfektion: avdöda oönskade mikroorganismer

  • pH-justering


Partiklar

Partiklar

  • Lerpartiklar

  • Alger

  • Bakterier, virus och parasiter

  • Organiska partiklar (rester av växtdelar m.m.)

  • Oorganiska partiklar (kollodiala lerpartiklar)


  • Login