Per Ericsson
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 61

Per Ericsson Görvälnverket PowerPoint PPT Presentation


  • 106 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Per Ericsson Görvälnverket. Distributionsområde. Norrvatten. Görväln. Lovö. Vattenverk. Norsborg. Stockholm Vatten. Stockholms län. 26 kommuner Tättbefolkad Mälaren dominerande vattentäkt (95%) Otillräcklig reservvatten- kapacitet Många berörda VA-aktörer

Download Presentation

Per Ericsson Görvälnverket

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Per Ericsson Görvälnverket


Distributionsområde

Norrvatten

Görväln

Lovö

Vattenverk

Norsborg

Stockholm Vatten


Stockholms län

  • 26 kommuner

  • Tättbefolkad

  • Mälaren dominerande vattentäkt (95%)

  • Otillräcklig reservvatten-kapacitet

  • Många berörda VA-aktörer

  • VAS – rådet (samrådsorganisation)


AGENDA

  • Vattenkedjan - sårbarhet

  • Lagstiftning – styrka / svagheter?

  • Klimathot

  • Water Safty Plans (WSP)

  • Vad har Norrvatten gjort?

  • Hur gå vidare?


STYRKA / SVAGHETER I SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING

  • Generellt bra dricksvatten i Sverige – bra vattentäkter

  • Förhållandevis enkel reningsteknik (klarar inte större kemiska och mikrobiella förorenings-utsläpp)

  • Sårbart för föroreningar /klimatpåfrestningar

  • Bristande kunskap hos VA-huvudmän och tillsynsmyndigheter


”VATTENKEDJAN” - FÖRORENINGSKÄNSLIG

  • Avloppsvatten

  • Enskilda avlopp

  • Dagvatten

  • Betesmark

  • Båttrafik

  • Bristande reningsteknik

  • Trycklösa ledningsnät

Tillrinnings- område

Vattentäkt

Vattenverk

Lednings-nät

Konsument


Vattentäkter påverkas av mängden nederbörd i tillrinningsområdet och…

Jordarter

Jordbruk

Skogsbruk

Jordarter

Jordbruk

Skogsbruk

Dagvatten

Dagvatten

Avlopp

Avlopp

Enskilda avlopp

Enskilda avlopp


Lagstiftning

Vattenkedjan

Tillrinningsområde – vattentäkt – vattenverk-

ledningsnät – konsument

Vattendirektivet (vattentäkt)

  • saknar bl.a. mikrobiologiska krav

    Dricksvattendirektivet (VA-verk – konsument)

  • Fritt från hälsofarliga mikroorganismer och kemiska ämnen

  • Krav på tillräckliga mikrobiologiska barriärer (inga råd hur dessa skall beräknas – vad är tillräckligt?)


Dricksvattendirektivet fortsättning

  • Fokus på laboratorieanalyser

  • Gränsvärdeslistor – kemi / mikrobiologi

  • Fokuserat på bakterier av analysskäl - ej parasiter och virus

  • ”Tjänligt ur mikrobiologisk synpunkt” utgör ingen garanti för frånvaro av virus m.m.

  • Stickprover

  • Lång analystid


LAGSTIFTNINGEN ÄR OTILLRÄCKLIG!

Vad är en acceptabel risk?

WHO: max 1 /10.000 konsumenter/år är en acceptabel risk

Lagstiftning saknas - livsmedelsverket har startat en utredning

Målsättningen ska givetvis vara att ingen ska riskera att bli sjuk – detta mål är dock i praktiken omöjligt att nå

Distributionsnätet är svårast att skydda upp – övriga delar går att klara med olika åtgärder.


Förorenade råvatten

  • Svenska ytvattenverk i regel ej byggda för detta

  • Kemiska föroreningar – i stort inget skydd - aktivt kolfiltrering fungerar inte p.g.a. hög humushalt i rå- och dricksvatten.

  • Desinfektion med oxidationsmedel t.ex. klor, fungerar dåligt p.g.a. humusstörningar – klor har ingen effekt på parasiter.


Mikrobiologisk belastning i kraftiga regn

  • Bräddningar från avloppsledningar och avloppsverk.

  • Avsköljning betesmark

  • Dagvatten

  • Gödselhantering

En gödselhög i ett skyddsområde


LÖSNING- WATER SAFTY PLANS

  • Risk-sårbarhetsanalyser av hela vattenkedjan kopplad till åtgärder - krav från WHO

  • Dricksvattnet skall inte ens i extremfall kunna bli förorenat

  • Laboratoriekontrollen blir ett sorts kvitto på väl fungerande WSP

  • Verktyg – Mikrobiologisk riskanalys (MRA)

  • Beräknar barriärhöjder för bakterier, protozoer och virus

  • Krävs kunskap om befintliga och potentiella föroreningskällor samt brister i reningsprocesser

  • Brister framgår tydligt – åtgärder täkt/vattenverk

  • Finns att gratis ladda ned från Svensk Vattens hemsida sedan 2009

  • Få kör denna analys


WSP-”VERKTYG”

  • God kunskap om ”vattenkedjan”

    a) potentiella föroreningskällor,

    b) hydrodynamiska kunskaper om strömmar i vattentäkten

    c)svagheter i reningsprocesser

    d)svagheter i ledningsnät

  • Ta ”höjd för klimateffekter”

  • Mikrobiologisk datasimulering (MRA – bakterier, virus + parasiter) – beräkning av sämsta tänkbara råvattenkvalitet kopplat till vattenverkets reningseffekt

  • Vid behov simulering av åtgärdsbehov – täkt / barriärverkan vid vattenverk (MRA)


Klimat och sårbarhetsutredningen

  • Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema

  • väderhändelser och successiva klimat-förändringar – kort, medellång, lång sikt

    • uppskatta kostnader för skador

    • föreslååtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa - anpassning

    • redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter

    • VA-producenter, SMHI, SMI, SGU m.fl.

Klimat och Sårbarhetsutredningen


Påverkar klimatförändringen VA-försörjningen i Sverige?


JA!

  • Extremväder – akut föroreningrisk

  • Långsiktigt försämrad råvattenkvalitet

  • Risk för störningar i distributionsnät

  • Torka – grundvattenbrist/kvalitet

  • Störningarna kan dock minimeras


Klimatpåverkan

  • Ökad nederbörd höst, vinter, och vår

  • Varmare vintrar

  • Sommaren förlängs -varmare ytvatten

  • Ökad risk för torka

  • Nya oönskade mikroorganismer

  • Algblomningar –toxiner m.m.


Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning

påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden.

Ändrad biologi,

algblomning, mm


Extrem nederbörd …….

  • Översvämmad industrimark – miljögifter

  • Dagvatten – kemiska och mikrobiologiska föroreningar

  • Bräddning av orenat avloppsvatten

  • Översvämmad betesmark (mikroorganismer)


September 2001 – Intensiva regn i Sundsvall

Bergsåker/Sundsvall

Foto Räddningstjänsten Sundsvall/Timrå


Ska inte en vattentäkt tåla lite vatten, sa en politiker

Översvämning i brunnsområde.

Bakterier i dricksvattnet och risk för miljögifter, Småland 2004


Skador på ledningar i mark.

Foto:Niklas Modig, Sundsvalls Tidning

Sundsvall/Njurunda 2001


Störningar i elförsörjning.

Arvika 2000


Tillrinningsområde / Mälaren klimatpåverkan FoU-behov

  • Markanvändning

  • NOM - bildning / nedbrytning / utlakning

  • Närsaltläckage

  • Ekologiska förändringar

  • Nya arter mikroorganismer

  • Extremväder – avlopp / dagvatten / förorenad mark m.m.

  • WSP – klimatanpassade verktyg


NORRVATTENFoU –utredningar

  • Hydrologisk datasimuleringsmodell för östra Mälaren – studera hur föroreningar sprids och späds ut fram till råvattenintag - 1994

  • Klimat- och sårbarhetsutredningen

  • VAS-Råds utredningar – 7 st / täkt till konsument sedan 2005

  • Medverkat i framtagning av MRA -verktyg

  • Kemisk WSP – Stockholm Vatten / Livsmedelsverket

  • Mikrobiologisk WSP

  • FoU i samarbete med universitet och högskolor – bl.a. – virus, humus och reningsteknik för humus

  • Examensarbeten

  • Utveckling av on-line instrument


Rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS-rådet)

  • Ett forum för strategiska vatten- och avloppsfrågor (2005)

  • VA-organisationer, kommuner, Länsstyrelse, Regionplanekontoret (RTK) och Kommunal förbundet Stockholms län (KSL)

  • Styrka – brett samarbete mellan olika berörda aktörer


VAS-Råds rapporterdricksvatten

  • Rapport 3 - Skydd av dricksvattentäkter inom Stockholms län

  • Rapport 4 – Dagvattenpåverkan i östra Mälaren

  • Rapport 6 – Dricksvattenförekomster i Stockholms län (potentiella reservvattentäkter)

  • Rapport 7 - Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen

  • Rapport 8 – Mälarens värde


Fortsättning

  • Rapport 9 – Rutiner vid nödvattenför-sörjning

  • Rapport 10 – Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning

    Finns att ladda ned på www.vasradet.se


NORRVATTENWSP KEMISKA FÖRORENINGAR

Dieselolja / bensin

Kraftiga luktstörningar mycket låga halter- 1-5 mikrogram/liter (1 del på 100.000.000 delar vatten)

Ca 1 liter olja/bensin kan teoretiskt förstöra 100.000 m3 vatten

Stort intagsdjup, 22 m, i kombination med skiktat vatten sommartid medför ett visst skydd.


SJÖFART - FARLEDER


Tankbåtarbensin/diesel (700.000m3),ammoniak 180.000 ton, styckegods 40.000 ton m.m.


Fritidsbåtar, färjor, dagvatten


Olja / bensinPulverkol1. Intag2. Mikrosil3. Pumpar4. Aluminiumsulfat5. Flockning6. Sedimentering7. Snabbfilter8. Pumpar9. Kolfilter10. UV-ljus11. Klorering12.Lågreservoar13.Pumpar14. Vattentorn


WSP - MIKROBIOLOGI

  • Källinventering av föroreningskällor

  • MRA och ODP analys

  • Virus utgör största hotet

  • Fritidsbåtar, dagvatten, bräddavlopp och enskilda avlopp utgör störst risk

  • De närmaste avloppsutsläppen ansluts till kommunalt avlopp.


MikrobiologiFällning + UV1. Intag2. Mikrosil3. Pumpar4. Aluminiumsulfat5. Flockning6. Sedimentering7. Snabbfilter8. Pumpar9. Kolfilter10. UV-ljus11. Klorering12.Lågreservoar13.Pumpar14. Vattentorn


HUMANPATOGENA VIRUS NORVID

  • Görvälngruppen -Norrvatten, Stockholm Vatten, Göteborg Vatten och Sydvatten

  • Linköpings Universitet

  • Analysmetodik framtagen

  • Öka kunskapen om virus i vattentäkter

  • Underlag för MRA


AVLOPPSVATTEN

  • Avföring ca 1000.000.000.000 st norovirus/ gram

  • Renat avloppsvatten – upp till 1000.000 st / liter

  • Infektionsdos – 10 st norovirus

  • Görvälnverket ca 99.9999 % avskiljning avskiljningsgrad av norovirus

  • MRA – mål max 1/10.000 sjuka – mindre än 1 virus/liter råvatten.


MikrobiologiFällning + UV1. Intag2. Mikrosil3. Pumpar4. Aluminiumsulfat5. Flockning6. Sedimentering7. Snabbfilter8. Pumpar9. Kolfilter10. UV-ljus11. Klorering12.Lågreservoar13.Pumpar14. Vattentorn


VATTENSKYDDSOMRÅDE NOVEMBER 2008


Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning

påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden.

Ökat / ändrat humusinnehåll i vatten

Förändringar efter 1984 (SLU)


Varför rena bort humusämnen?

Färg och grumlighet

Näring för bakterier i ledningsnät

Förhindrar/försvårar en effektiv desinfektion med oxidationsmedel (klor /ozon m.m.)

Klor + humusämnen bildar bundet kloröverskott – usel desinfektionseffekt

Klor + humus bildar canceriogena biprodukter

Klor / ozon + humus bildar bakterienäring

Blockerar aktivt kolfilter – inget kemiskt skydd


Color of Water FormasStarkaforskningsmiljöer, 2010-2014Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter

Drinking water treatment – developing strategies for an improved DOC removal

Stephan Köhler, Elin Lavonen, Per Ericsson, Johanna Ansker, Peder Blomkvist, Anders Düker och Lars Tranvik


Ledningsnät – FoU-behov

  • Ekologi –biofilmer / varmare vatten

  • Korrosion - inverkan av NOM, temperatur, biofilmer m.m.

  • Materialval - klimatanpassad

  • Desinfektion av ledningsnät

  • Utveckling online analysinstrument – upptäcka störningar

  • Extremväder –skredrisker m.m.

    Hur minska risker?


SAMMANFATTNING

  • Vattenkedjan är mycket sårbar för föroreningar

  • Bristande skydd av vattentäkt i kombination med otillräcklig rening vid vattenverken.

  • Kunskapen om sårbarheten är bristfällig

  • Klimathotet ökar sårbarheten

  • Målet 1 / 10.000 personer kräver mycket hög reningsgrad.

  • Lagstiftningen har brister

  • Verktyg finns för att minska sårbarheten

  • Reservvatten, reservel m.m.


Tidshorisont?

Kvalitetsmål? Kemi + mikrobiologi

Befolkningsökning – VA-planer – hur hantera dessa frågor?

Reservvatten?

Kemisk skydd?

Kompetensförsörjning

Vad får det kosta?

FRÅGESTÄLLNINGAR - DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING


”Vattenkedjan”

  • Se över skyddsområden – klimatanpassa skyddet

  • Hydrologisk modell för vattentäkten + påverkan av klimat (extrem + långsiktig)

  • Råvattenintag – placering

  • Reningsteknik - kort sikt /lång sikt

  • Distributionsnät – underhåll / förnyelse

  • Reservvatten


BRISTER I NUVARANDE RENINGSPROCESS

  • Partikelreduktionssteg saknas - Mikroorganismer kan adsorberas på partiklar och skyddas från desinfektion med ozon, UV och klor.

  • UV-ljus är bra på parasiter och bakterier men vissa virus tål UV-ljus.

  • Man bör ha minst två mikrobiologiska barriärer som bygger på olika principer a)fysisk avskiljning och b) avdödning / inaktivering

  • Ozon bryter ned humusämnen, liksom även fri klor, till mer lättnedbrytbara föreningar – stor risk för tillväxt av bakterier och andra mikroorganismer i ledningsnätet.

  • Det krävs ett biologiskt reningssteg efter ozonsteget för att minska halten lättnedbrytbara ämnen.

  • Ökar humushalten i framtiden i Storsjön bör man fundera på ett reduktionssteg eller ersätta ozondesinfektion med t.ex. ett membransteg.


Beräknade klimatförändringar

…omfattande,snabba, och långvariga


Nederbörd januari 1961-90 och differensen 2071-2100


Klimat- och sårbarhetsutredningenMedeltemperatur januari 1961-90 och differensen 2071-2100


Medeltemperaturen juli 1961-90 och differensen 2071-2100


Nederbörd juli 1961-70 och differens 2071-2100


Vattenbrist - torrperioder

Liten grundvattenbildning- högre halter av radon, fluor, mm- saltvatten

Höga vattentemperaturer- förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning

Brandrisk- skogsbränder - annat brinner också- släckvatten – föroreningar

2011-2040

E/B2,SMHI

HBV-RCA3,

hela året


Växtsäsongens längd förlängs successivt

Antalet dagar/år (1961-90) Ökning av dagar/år 2070


Vad visar modellerna om havets nivå?

B2 (2070 – 2100)

A2 (2070 – 2100)

OBS - Ökningen fortsätter efter 2100

Bild Rossby Centre, SMHI

Ny mätningar indikerar att de stora landisarna smälter fortare

än beräknat. Stämmer det kan havets nivå stiga snabbare.

Liten varning


Fortsättning

  • Reservvatten saknas


Ytvattenrening – huvudprinciper

  • Mikrosil: mekaniskt sila bort partiklar > 0.2 mm

  • Fällning: slå ihop små partiklar till större – avskiljbara partiklar (flockar)

  • Fällning: svepa in /binda lösta humusämnen till större avskiljbara flockar

  • Absorbera små oönskade lösta ämnen på aktivt kol

  • Mikrobiologiskt bryta ned lättnedbrytbara organiska föreningar

  • UV-desinfektion: avdöda oönskade mikroorganismer

  • pH-justering


Partiklar

  • Lerpartiklar

  • Alger

  • Bakterier, virus och parasiter

  • Organiska partiklar (rester av växtdelar m.m.)

  • Oorganiska partiklar (kollodiala lerpartiklar)


  • Login