F rel sning 1

1. F�rel�sning 1 Begreppshistoria � begreppsanalys Kulturbegreppet Clifford Geertz, tjock beskrivning

2. Begrepp??? �Ett f�rest�llnings- eller id�komplex som manifesterar sig i, men inte kan reduceras till, en viss term.�

3. teorin om minsta gemensamma n�mnaren: Alla f�reteelser som faller under ett begrepp har n�gonting som f�renar dem, n�gonting som g�r dem till begreppet. PROBLEM: Sv�rt att bryta ner begreppet i sina best�ndsdelar Begreppen f�ruts�tts vara eviga och of�r�nderliga: en stol �r alltid en stol, definieras alltid p� samma s�tt.

4. Begreppshistoria: n�gra utg�ngspunkter Begrepp �r spr�kliga fenomen (och d�rmed knutna till oss m�nniskor) Ett begrepp m�ste definieras och f�rst�s utifr�n dess anv�ndning och funktion i olika sammanhang Ett begrepp kan ha olika betydelse och funktion i olika sammanhang Begrepp �r dynamiska, �ppna f�r f�r�ndringar Skillnad mellan term och begrepp!

5. Ludwig wittgenstein Spr�kspel: begrepp m�ste f�rst�s utifr�n hur de anv�nds och fungerar i ett visst socialt sammanhang. Familjelikhet: ��ett omfattande n�t av relationer�, associativa likheter

6. Problem och fallgropar� Termen kan betyda annat �n begreppet Begrepp kan existera utan att term finns Risk f�r anakronistiska tolkningar

7. Flera temporala niv�er Gammal anv�ndning och f�rst�else f�r begreppen p�verkar hur vi f�rst�r och anv�nder begreppen idag, samtidigt som vi genom att anv�nda begreppen ocks� kan f�r�ndra dem ? I begreppen �m�ts� det f�rflutna, nutiden och framtiden

8. Begreppshistoria: hur g�ra? Utg� fr�n begreppet � sp�ra det bak�t Utg� fr�n termen � f�lj den fram�t (etymologisk genomg�ng) Vilka andra termer och begrepp har begreppet relaterats till vid olika tider och sammanhang? (synkron respektive diakron j�mf�relse) Begrepp och motbegrepp

9. kulturbegreppet

10. N�gra teman� Etymologisk bakgrund � termen �kultur� Olika kulturbegrepp � historia, inneb�rd och funktion: Ett socialt kulturbegrepp Kultur och folk � Herder Ett estetiskt kulturbegrepp Kultur och konst Kultur som perfektion � Matthew Arnold Ett antropologiskt kulturbegrepp � E.B. Tylor Kultur som �a whole way of life� (R. Williams)

11. Kulturbegreppet: tv� idealtyper� Sn�vt V�rderande Kultur = konst, perfektion, kvalitet, m�nniskans bildning och f�rfining Form Universellt, �objektivt� Brett Beskrivande Kultur = levnadss�tt, sedv�njor, traditioner, institutioner, v�rderingar, etc. Process Partikulj�rt, specifikt Estetiskt/traditionellt kulturbegrepp Antropologiskt/sociologiskt kulturbegrepp

12. �som ofta glider in i varandra: Ex. arbetarkultur � kultur om och f�r arbetare (arbetarlitteratur, arbetarteater etc.) eller de levnadss�tt och sedv�njor som f�renar arbetarna som grupp (och som d�rmed skiljer dem fr�n andra grupper)? Ofta b�de-och!

13. Med andra ord� Kultur kan, p� en och samma g�ng, vara: Totalitet Sammanh�ngande Enhetligt F�renande (inom gruppen) ? identitet! (genom likheten inom gruppen) Differentiellt S�rskiljande Utpr�glat Separerande (mellan olika grupper) ? identitet! (genom olikheterna gentemot andra grupper)

14. Kulturbegreppets etymologiska ursprung� Cultura: bruka, dyrka, dekorera, bearbeta Colere: koloni, kolonisering Cultus: kult

15. Kultur betyder odling� Odling av jord (agrikultur, jordbruk) Odling av m�nniskan, m�nniskans sj�lsegenskaper, andliga daning etc.

16. Kultur: b�de process och resultat!!! Att kultivera, kultiveringsprocessen En kultiverad m�nniska Kultur blir en kvalitet, en egenskap man kan besitta! Process Resultat

17. Betydelseglidningar� Individuellt Socialt ?1600 1600?

18. �som m�jliggjorde vissa uppdelningar och �tskillnader: Sofistikerade kulturfolk � barbariska naturfolk Uppdelningen i st�nder � uppdelningen i kultiverade och okultiverade ? Kultur en social mark�r

19. Kulturbegreppet och konstbegreppet 1700-tal Uppkomsten av det moderna konstbegreppet �de sk�na konsterna�

20. Kulturbegreppet: funktion i vissa tider och sammanhang Socialt kulturbegrepp � alla folk har kultur Utvecklings- och processbegrepp ? Hierarkiskt kulturbegrepp � vissa folk och kulturer har kommit l�ngre �n andra (legitimerade kolonialismen!) Egenskapsbegrepp Inom det europeiska samh�llet: social mark�r. Uppdelningen i st�nder ersatt av uppdelningen mellan kultiverade och okultiverade.

21. JOHANN GOTTFRIED HERDER (1744-1803) Det moderna kulturbegreppets grundare Alla folk har kultur � och alla kulturer �r lika mycket v�rda! Dvs. avst�ndstagande fr�n hierarkiskt kulturbegrepp Volksgeist, folksj�l Spr�ket centralt Insamling av folkvisor, folksagor etc. Kulturbegreppet kopplas till begreppet folk

22. Herders kulturbegrepp: Alla aspekter av folks liv, b�de andliga och materiella: spr�k, religion, konst, sedv�njor, vetenskap, mm. Holistiskt kulturbegrepp

23. Konstbegreppet� Ars � techn� Konst = f�rdighet Konst = alla f�rdigheter en m�nniska kan besitta Kokkonst, l�kekonst, skomakarkonst� Uppkomsten av ett modernt konstbegrepp �de sk�na konsterna� Konst = en s�rskild upps�ttning verksamheter: skulptur, m�leri, musik� ? 1700 1700?

24. Kultur = konst? 1700-talet: kulturbegreppet och konstbegreppet sm�lter samman Orsaker Det moderna konstbegreppet Sociala omst�ndigheter

25. MATTHEW ARNOLD (1822-1888) Culture and anarchy, 1869 Kultur � perfektion Det b�sta som t�nkts och sagts i v�rlden Kultur = enhetligt, existerar i ental: there�s only one culture�

26. Det moderna antropologiska kulturbegreppet E.B. Tylor, Primitive Culture (1871) Kultur = den komplexa helhet av kunskap, tro, konst, moral, lag, sedv�njor och alla andra f�rm�gor och vanor som m�nniskan f�rv�rvat i egenskap av samh�llsmedlem. �tskillnad kultur � natur� �men f�rutom naturen �r allting kultur???

27. De b�da kulturbegreppen: problem Avgr�nsningen � �r �kultur� bara vissa konstn�rliga uttryck, och i s� fall vilka? Glider mot det antropologiska kulturbegreppet V�rdeladdningen � kvalitet Starkt kopplat till v�sterl�ndsk kontext Avgr�nsningen � vad �r inte kultur? V�rdeladdningen � �r maffiaverksamhet och d�dsstraff kultur? Lutar �t exotism/orientalism � kultur handlar om det andra, det fr�mmande Det estetiska, sn�va kulturbegreppet Det antropologiska, breda kulturbegreppet

28. CLIFFORD GEERTZ, 1926 - 2006 �Tjock beskrivning�

29. Geertz: syften och utg�ngspunkter Sk�ra ner det antropologiska kulturbegreppet f�r att g�ra det analytiskt anv�ndbart ? Ge kulturbegreppet fortsatt relevans som studieobjekt och f�r vetenskapliga analyser

30. Geertz kultursyn & kulturbegrepp �tskillnad mellan de kulturella och sociala aspekterna av ett samh�lle� �samtidigt som dessa h�nger ihop! Dialektiskt f�rh�llande, �msesidig p�verkan. Kultur = v�var av betydelse som m�nniskan sj�lv har spunnit. Kultur reproduceras och omformas genom m�nskligt agerande samtidigt som kulturen styr �ver det h�r agerandet!

31. Geertz kultursyn & kulturbegrepp Semiotiskt kulturbegrepp � tolkande kulturbegrepp Betecknar processer och h�ndelsef�rlopp Tecken och symboler �r betydelseb�rande Symbol: en skrift, en gest, en handling osv.

32. Om tolkning� Samband mellan: Det som tolkas Det tolkades kontext (sammanhang) Grunden f�r tolkningen (f�rf�rst�else) I varje beskrivning ligger en tolkning! Problematisera fakta � ex. statistiken

33. Tjock beskrivning Tolkning och beskrivning sammanfaller Tjock beskrivning = tolkande beskrivning �ppen f�r olika tolkningsm�jligheter Ex. blinkningen: parodisk, flirtig, ironisk, konspirerande�

34. En tjock beskrivning� �tar h�nsyn till alla m�jligheter som en gest eller symbol kan inneb�ra, och f�rst�r ocks� det symbolsystem som symbolen ing�r i! ? ex. en tjock beskrivning av m�nskligt beteende beskriver och f�rklarar inte bara sj�lva beteendet utan ocks� beteendets kontext, s� att beteendet blir meningsfullt f�r en utomst�ende.

35. symboler och symbolsystem Blinkningen �r en symbol� �som m�ste s�ttas i relation till ett symbolsystem. Olika symboler kan f�r�ndras och tolkas olika beroende p� sammanhanget� �och b�de symboler och symbolsystem f�r�ndras hela tiden. Utan sammanhang f�rlorar symbolen betydelse.

36. Symboler� ��r allt som m�nniskan kommunicerar med och genom � en h�ndelse, ett f�rem�l, en handling, ett begrepp, en relation, osv. �m�ste uttrycka en f�rest�llning, dvs. en tanke, k�nsla eller avsikt ��r kulturens byggstenar: vi t�nker, k�nner och agerar genom symbolerna �f�r�ndras hela tiden i det dagliga umg�nget mellan m�nniskor (jfr. Wittgensteins spr�kspel).

37. Symboler, symbolsystem, tolkning Tolkningshermeneutik � delen f�rklarar helheten, helheten f�rklarar delen Helheten: mer �n summan av de enskilda delarna V�r tolkning binder ihop delarna till denna helhet! (och fyller helheten med mening, betydelse) Handlingen viktigare �n det sagda � vad �r det man g�r i och med att man s�ger n�got?

38. Problem och kritik I Kulturen �r offentlig, dvs. symbolerna �r �ppna f�r alla ? dubbelhet: Kanske m�ste man ing� i ett kulturellt system f�r att kunna uppfatta symbolerna? Kanske �r det sv�rt att uppfatta och tolka de symboler som �r en del av ens dagliga liv? Risk f�r relativism?

39. Problem och kritik II Geertz f�ruts�tter enhet inom de olika symbolsystemen och konsensus kring de betydelseb�rande symbolerna? Geertz kulturbegrepp s�ger ingenting om hur man ska analysera historisk f�r�ndring: hur uppst�r och f�r�ndras symboler, och vilka konsekvenser har detta? Geertz tar inte h�nsyn till de m�nskliga akt�rerna och deras roll i de meningsskapande processerna?