1 / 52

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt. Efter workshop 2005. Sammanfattning. Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården Bland personer över 80 år har upp till tio procent symtomgivande hjärtsvikt. Sammanfattning.

christoffer
Download Presentation

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Efter workshop 2005

  2. Sammanfattning • Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården • Bland personer över 80 år har upp till tio procent symtomgivande hjärtsvikt

  3. Sammanfattning • Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. • De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och genomgången hjärtinfarkt.

  4. Sammanfattning • Ultraljudsundersökning av hjärtat är den viktigaste metoden för att avgöra om en patient har hjärtsvikt • En ny metod är att mäta halten i blodet av så kallade natriuretiska peptider

  5. Sammanfattning • Det är viktigt att andra samtidiga sjukdomar identifieras och behandlas, eftersom de ibland kan påverka hjärtsvikten

  6. Sammanfattning • Behandlingen av hjärtsvikt bygger dels på läkemedelsbehandling, dels på råd om fysisk träning och livsföringMålsättningen är att förbättra patientens livskvalitet, men även att uppnå ökad livslängd

  7. Sammanfattning • Basbehandlingen vid hjärtsvikt är betablockerare och ACE-hämmare, men även angiotensin-II-blockerare (ARB) och aldestoronantagonister användsIbland kan symtomlindrande läkemedel behövas, t.ex. diuretika (urindrivande)

  8. Sammanfattning • Läkemedelsbehandling kan ibland behöva kompletteras med medicinteknisk behandling, t.ex. pacemaker

  9. Sammanfattning • Diagnostiken är ofta bristfällig och det är vanligt med underbehandling, framförallt med ACE-hämmare och betablockerareDenna behandling bör prioriteras högt även hos äldre patienter

  10. Inledning • Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt och blodet kan inte pumpas runt tillräckligt i kroppen • Vanliga symtom: • trötthet, andfåddhet, bensvullnad • Mål med behandling • Förbättra livskvalitet genom att minska symtom och funktionsnedsättning • Uppnå ökad livslängd

  11. Inledning, forts • Behandlingen baseras på tre principer • Strukturerat omhändertagande genom hela vårdkedjan • Behandling med läkemedel • Andra åtgärder såsom fysisk träning, psykosocialt stöd mm • Även viktigt att identifiera andra samtidiga sjukdomar, eftersom de kan påverka hjärtsvikten

  12. Hjärtsvikt – vanligt hos äldre • Ett av de vanligaste allvarliga tillstånden • 2-3 % av Sveriges befolkning har hjärtsvikt • Vanligare ju äldre man blir • mer än 10 % av personer över 80 år har symtomgivande hjärtsvikt • Vanligare hos män än hos kvinnor

  13. Ett allvarligt tillstånd • Hög dödlighet • förr 5-10 % årlig död vid lindrig hjärtsvikt och 40-50 % bland de sjukaste • Tidig och korrekt diagnos samt modern behandling ökar överlevnaden och förbättrar livskvalitet

  14. Orsaker • Hjärtsvikt kan utvecklas långsamt (t.ex. vid högt blodtryck), eller snabbt (t.ex. efter hjärtinfarkt) • Viktigt utreda vad som ligger bakom hjärtsvikten, så att man kan behandla dessa underliggande tillstånd

  15. Orsaker, forts • Högt blodtryck och hjärtinfarkt orsakar tillsammans ca 75 % av all hjärtsvikt • Andra orsaker • Hjärtmuskelsjukdomar • Fel på hjärtklaffarna • Oregelbunden hjärtrytm (arytmi) • Diabetes • Sköldkörtelsjukdom

  16. Orsaker, forts • Ytterligare faktorer som kan utlösa eller förvärra hjärtsvikt • Bristfällig följsamhet till behandlingen • Blodbrist • Infektion • Alkohol • Lungsjukdomar såsom KOL • Blodpropp i lungan • Behandling med vissa läkemedel, bl.a. NSAID

  17. Vad händer i kroppen? • Ett försvagat hjärta kan inte pumpa ut lika mycket blod i kroppen som normalt, vilket sätter igång en rad reflexer i hjärt-kärlsystemet • De olika mekanismer som aktiveras leder bl.a. till: • salt- och vätskeansamling • förstoring och/eller utvidgning av hjärtmuskeln • ökat motstånd i blodkärlen • påverkan på blodflödet i kranskärl och muskelceller Hjärtsvikten försämras ytterligare

  18. Symtom och tecken på hjärtsvikt • Diagnosen hjärtsvikt kräver både symtom och kliniska fynd • Inget enskilt symtom eller fynd är utslagsgivande • De symtom som diagnosen oftast grundar sig på är andfåddhet och trötthet

  19. Symtom • Andfåddhet • Trötthet • Nattlig hosta • Nattlig andnöd • Nattliga urinträngningar • Aptitlöshet och illamående • Nedstämdhet och andra psykiska problem • Smärtor • Koncentrationssvårigheter

  20. Kliniska fynd • Rassel över lungorna • Svullnader, framför allt i benen • Ökad hjärtrytm • Blodstockning i halsvenen • Förstorad lever • Snabb andning • Tredje eller fjärde hjärtton • Blåaktig hud, läppar och slemhinnor • Vätska i lungsäcken • Vätska i bukhålan

  21. Svårighetsgrader • Hjärtsvikt kan delas in i fyra olika klasser beroende på svårighetsgrad • Indelningen görs enligt det amerikanska hjärtsällskapet New York Heart Association (NYHA)

  22. Svårighetsgrader, forts

  23. Att ställa diagnos • För diagnosen hjärtsvikt måste minst 1 + 2 av nedanstående kriterier vara uppfyllda • Symtom på hjärtsvikt (i vila eller under arbete) • Objektiva tecken på nedsatt hjärtfunktion (i vila) • Minskade symtom efter hjärtsviktsbehandling

  24. Att ställa diagnos, forts • Olika typer av hjärtsvikt • orsakad av att hjärtats sammandragning är påverkad = systolisk funktionsnedsättning • orsakad av att återfyllnaden av hjärtat är påverkad = diastolisk funktionsnedsättning • Det finns flera objektiva mätmetoder för att bedöma hjärtats systoliska och diastoliska funktion, bl.a. ekokardiografi och mätning av natruiretiska peptider (se kommande bilder)

  25. Ekokardiografi • Registrering av hjärtväggens och klaffarnas läge och rörelser m.h.a. ultraljudseko • Mest använda metoden • Möjliggör beräkning av ejektionsfraktionen (EF), dvs. andelen blod, av det blod som finns i vänster kammar, som drivs ut ur kammaren vid varje hjärtslag • Hjärtsviktsdiagnos ställs vid EF mindre än 50 % samtidigt med typiska symtom

  26. Natriuretiska peptider • Natriuretiska peptider – ämnen som utsöndras från hjärtmuskeln • Mätning av koncentrationen natriuretiska peptider i blodet – ny metod • Låga koncentrationer = liten sannolikhet för hjärtsvikt

  27. Primärvård eller specialistvård? • De flesta hjärtsviktspatienter kan skötas i primärvården • Ibland kan specialistvård behövas • Unga patienter • Osäker diagnos • Ej förbättring trots behandling • Andra komplicerande sjukdomar

  28. Hjärtsviktsmottagning • Särskild mottagning för patienter med symtomgivande hjärtsvikt • Fördelar • bättre motiverade patienter • mer välinformerade patienter • förbättrad behandling och ökad livskvalitet • minskat behov av sjukhusvård  minskad kostnad för samhället

  29. Behandling • Fysisk träning och livsstilsråd • Läkemedelsbehandling • Medicinteknisk behandling

  30. Fysisk aktivitet • Råd om regelbunden fysisk aktivitet och deltagande i anpassad träning • bör erbjudas patienter med lätt till måttlig hjärtsvikt (NYHA II-III) • Sjukgymnast bör hjälpa till att upprätta individbaserat träningsprogram

  31. Vaccinationer • Årlig vaccination mot influensa rekommenderas till alla hjärtpatienter • Vaccination mot pneumokocker bör erbjudas

  32. Kost • Ingen särskild hjärtsviktskost rekommenderas • Näringstillskott till utmärglade och kraftlösa • Små portioner kan vara fördelaktigt • Kost som leder till förstoppning bör undvikas

  33. Salt- och vätskeintag • Regelbunden viktkontroll för att upptäcka eventuell vätskeansamling i kroppen • Värdet av lågt saltintag är inte utrett, men överdrivet vatten- och saltintag bör undvikas

  34. Rökning och alkohol • Stora mängder alkohol kan utlösa eller förvärra hjärtsviktMåttligt intag (1-2 glas vin/dag) är sannolikt inte skadligt • Rökstopp!

  35. Sexuell aktivitetResor • Individuellt anpassad rådgivning gällande sexuell aktivitet • Ändrade matvanor, t.ex. vid utlandsresor, kan ge diarré, som i sin tur kan rubba vätskebalansen i kroppen • Viktigt att beakta särskilt vid behandling med ACE-hämmare eller ARB

  36. Läkemedel vid hjärtsvikt • Flera olika typer av läkemedel kan dämpa de skadliga reflexerna som uppkommer då hjärtats pumpförmåga är nedsatt • Ofta kombineras flera olika läkemedel • Dosen ökas under kontrollerade former tills man uppnått måldos • Livslång behandling • Ingen skillnad i behandlingseffekt mellan män och kvinnor

  37. Läkemedelsgrupper • Betablockerare • ACE-hämmare • Angiotensin-II-blockerare (ARB) • Aldosteronantagonister

  38. Betablockerare • Verkar direkt på hjärtmuskeln genom att blockera så kallade betareceptorer och därmed dämpa det sympatiska nervsystemets ökade aktivitet vid hjärtsvikt • Hjärtslagens styrka och hastighet sänks  minskad belastning av hjärtat • Bisoprolol, karvedilol och metoprolol har dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

  39. ACE-hämmare • Verkar på blodkärlen genom att hämma enzymet ACE  minskad mängd angiotensin II (som verkar kärlsammandragande) • Blodkärlen vidgar sig  minskad belastning av hjärtat • Kaptopril, enalapril, lisinopril, ramipril och trandolapril har dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad

  40. Angiotensin-II-blockerare (ARB) • Verkar på blodkärlen genom att blockera effekten av molekylen angiotensin II (som verkar kärlsammandragande) • Blodkärlen vidgar sig  minskad belastning av hjärtat • Kandesartan och valsartan har väl dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

  41. Aldosteronantagonister • Kaliumsparande diuretika, milt urindrivande • Verkar genom att minska vätskeansamlingar i olika vävnader  minskad blodvolym, vidgande blodkärl  minskad belastning av hjärtat • Eplerenon och spironolakton har väl dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

  42. Kronisk lätt hjärtsvikt (NYHA II) • Standardbehandling = ACE-hämmare + betablockerare • Vid vätskeansamling ges även loopdiuretika (snabbverkande urindrivande medel) • Minskas och avslutas när svullnad gått ner • Vid intolerans mot ACE-hämmare kan angiotensin-II-blockerare ges

  43. Kronisk måttlig till svår hjärtsvikt (NYHA III-IV) • Standardbehandling = ACE-hämmare + betablockerare • Vid vätskeansamling ges även loopdiuretika (snabbverkande urindrivande medel) • Minskas och avslutas när svullnad gått ner • Vid intolerans mot ACE-hämmare kan angiotensin-II-blockerare (ARB) ges

  44. Kronisk måttlig till svår hjärtsvikt (NYHA III-IV), forts • Vid otillräcklig effekt av ACE-hämmare och betablockerare läggs aldosteronantagonisten spironolakton eller ARB till • Om effekten fortfarande är otillräcklig läggs det alternativ som inte valdes i första hand också till behandlingen

  45. Kronisk måttlig till svår hjärtsvikt (NYHA III-IV), forts • Spironolakton kan ibland ge hormonella biverkningar, t.ex. oregelbunden menstruation eller förstorade bröstkörtlar hos män – i dessa fall kan eplerenon istället ges • Vid kombination med eplerenon bör kaliumvärden pga. risk för förhöjda kaliumvärden och kreatenin (ger mått på njurfunktion) följas

  46. Kronisk måttlig till svår hjärtsvikt (NYHA III-IV), forts • Om hjärtsvikten fortfarande kvarstår kan behandling med pacemaker eller hjärttransplantation ibland vara aktuellt, • Annars annan symtomlindrande läkemedelsbehandling (digoxin, diuretika, nitrater)

  47. Hjärtsvikt efter hjärtinfarkt • Standardbehandling = ACE-hämmare • Vid vätskeansamling även diuretika • minskas och avslutas när svullnad gått ner • Vid intolerans mot ACE-hämmare kan angiotensin-II-blockerare (ARB) ges • I vissa fall ges även betablockerare och ibland eplerenon

  48. Medicinteknisk behandling • Elektronisk apparat som stärker hjärtat – som komplement till läkemedelsbehandling • CRT = ny typ av pacemaker • Implanterbar defibrillator (ICD) – inopereras för att häva svåra störningar av hjärtrytmen • Hjärttransplantation – en sista utväg

  49. Behandling av förmaksflimmer • Förmaksflimmer (oregelbundna sammandragningar hos hjärtat) kan utlösa och förvärra hjärtsvikt • Förstahandsval vid hög hjärtfrekvens = betablockerare, kan kompletteras med digoxin • Digoxin förstahandsval i akuta situationer • Bedömning av hjärtspecialist rekommenderas • om standardbehandlingen ovan inte hjälper • vid besvär av andra typer av hjärtarytmier i samband med hjärtsvikt

  50. Blodförtunnande läkemedel • Läkemedel som påverkar blodets levringsförmåga används för att hindra uppkomsten av blodproppar • Antikoagulantia, t.ex. warfarin, minskar aktiviteten av vissa blodlevringsfaktorer • Patienter med hjärtsvikt och samtidigt förmaksflimmer bör behandlas med antikoagulantia

More Related