Download
1 / 70
700 likes | 824 Views
Nätverksträff 9 maj 2011. Välkomna. Dagordning. Ämnesproven 2011 – resultat, inrapportering, mm Lgr 11 – hur går implementeringen Filmtajm – Lgr 11 matematik Lgr 11 – hur går implementeringen I huvudet på en matematikutvecklare - skall det vara så noga med begrepp?
E N D
Nätverksträff 9 maj 2011 Välkomna
Dagordning • Ämnesproven 2011 – resultat, inrapportering, mm • Lgr 11 – hur går implementeringen • Filmtajm – Lgr 11 matematik • Lgr 11 – hur går implementeringen • I huvudet på en matematikutvecklare - skall det vara så noga med begrepp? • Spaning – intensivundervisning i matematik • Diamant - diagnosmaterialet • Utbildning - Föräldramöte, TEMA matematik • Matteknep • 9. Tips - SMART-Klubben • www.papunet.net • http://www.squoosh.se/
Påminnelse Nu Finns grupperna för ämnesprov ute på Dexter. Om fel lärare ligger som registrerare av ämnesprov, be dem maila Dexterbrevlådan så ändrar vi. Observera att ämnesproven registreras klassvis, ej gruppvis. Sista registreringsdag är 26 maj kl 12.00Var vänliga och vidarebefodra denna information till era berörda lärare!
Alltså……… Vi måste börja i syftestexten. Här hittar vi de kunskaper och förmågor som eleven skall utveckla. • begreppsförmåga • procedurförmåga • resonemangsförmåga • problemlösningsförmåga • förmåga att kommunicera
….vidare…. Här hittar vi vad vi skall arbeta med för att utveckla de kunskaper och förmågor som anges i syftestexten
….och sedan… Kunskapskraven utgår från förmågorna. Det är förmågorna som är utvecklade utifrån det centrala innehållet som skall bedömas
….vi konstaterar att… Det går inte att slira på syftestexten!
Lgr 11 Del ur Lgr 11: kunskapskrav matematik
Kommentarmaterial till kursplanerna Kommentarmaterialet, som riktar sig till lärare och skolledare, ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i kursplanerna. Det beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och hur kunskapskraven är konstruerade. I juni 2011 kommer Skolverket att skicka ut ett kommentarmaterial för varje ämne till arbetslaget eller skolan.
Bedömarstöd På Skolverket pågår ett kontinuerligt arbete med att ta fram material för att stärka lärares bedömarkompetens. Materialet Utveckla din bedömarkompetens finns framtaget för lärare som undervisar i de tidigare årskurserna och relaterar till de nationella målen och proven i årskurs 3. Ytterligare ett material som syftar till att stärka lärarnas bedömarkompetens inför de nationella proven i årskurs 6 kommer att finnas klart att använda hösten 2011. Materialet med bedömarträning riktar sig till alla som jobbar med bedömningsfrågor i obligatoriska skolan, till exempel lärare och arbetslag. Ett generellt bedömarstöd som riktar sig till alla skolformerockså att tas fram, och beräknas finnas på Skolverkets webbplats i augusti 2011. Slutligen tas ett bedömarstöd som riktar sig till de estetiska ämnena fram. Detta material planeras att vara färdigt 2012. Samtliga material finns eller kommer att finnas publicerade på Skolverkets webbplats.
Allmänt råd Skolverket kommer att ta fram ett allmänt råd till kursplanerna och kunskapskraven. I det allmänna rådet ges generella rekommendationer om tillämpningen av kursplanerna och kunskapskraven, det vill säga hur författningarna kan eller bör tillämpas. Det allmänna rådet riktar sig till lärare, skolledare och skolhuvudmän och bör följas, såvida skolan inte kan visa att den genom att handla på annat sätt uppfyller kraven ändå.
Informationsmaterial till föräldrar. För att föräldrar ska få information om förändringarna i läroplanerna kommer Skolverket att ta fram en broschyr som särskilt riktar sig till dem. Skolor kan ladda ner eller beställa denna till självkostnadspris från Skolverket. Broschyren kommer att finnas översatt till några olika språk. Informationsbladet beräknas finnas färdigt på i en svensk version i april, och översatt till andra språk i maj. På Skolverkets webbplats kommer det från och med maj 2011 också att finnas en powerpoint-presentation som lärare kan använda för att informera föräldrar om de nya läroplanerna.
Rätt! Vi ser en rad, led eller kö med 6 lego(Stig)gubbar
OK, det finns en och annan skillnad.differensdifferens [-en´s EL. -aŋ´s] SUBST. ~en ~er ORDLED: DIF-FER-ENS-EN• (iakttagbar) skillnad
Lego Stig Tjock kalufs Platt mage Annars ganska likt?
Jag brukar då säga…. 6 2 ….sex delat med två!
För hur många av er var detta första gången ni reflekterade över skillnaden mellan att dela och att dividera?
Nu kan man kanske tycka att det inte spelar så stor roll om man säger att ”dela” eller att ”dividera”.
Faktum att svenska skolbarn har svårt med det matematiska språket enligt internationella undersökningar
Det korrekta eller formella språket är viktigt att kunna för att det oftast ger en tydligare definition, som t.ex att dividera jämfört med att dela med. Att dividera betyder ju specifikt att något ska delas i ett antal delar och att dessa delar ska vara lika stora jämfört med att dela som betyder att något ska delas men utan att ange hur stora delarna ska vara i relation till varandra
