1 / 15

Regional spridningskonferens PlugIn GR

Regional spridningskonferens PlugIn GR. Härryda Hulebäcksgymnasiet Presentation 2014-03-21. Var ligger Härryda kommun?. Skolutveckling. Våra fokusområde: Gy11, formativ bedömning, IKT och coachning Vad är ett fokusområden? Syfte med fokusområde? Varför just dessa?. Samverkande projekt.

chaeli
Download Presentation

Regional spridningskonferens PlugIn GR

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Regional spridningskonferens PlugIn GR Härryda Hulebäcksgymnasiet Presentation 2014-03-21

  2. Var ligger Härryda kommun?

  3. Skolutveckling • Våra fokusområde: Gy11, formativ bedömning, IKT och coachning • Vad är ett fokusområden? • Syfte med fokusområde? • Varför just dessa?

  4. Samverkande projekt • Vårt PlugIn-projekt armkrokar andra processer inom skolan • Översyn och revidering av EHT-rutiner • Översyn och revidering av CSN-rutiner

  5. Coachingprojektet på Hulebäck Målsättning: • Undvika elevavhopp från gymnasiet • Öka kompetensen kring ett aktivt mentorskap hos lärare • Öka elevers inflytande och delaktighet i sina studier och därmed deras motivation

  6. Genomförandeplan • En arbetsgrupp av speciallärare, lärare och rektor är tillsatt som utarbetar ett genomtänkt ”mentorsprogram” för alla åk 1-elever. • Två mentorer per klass är tjänstefördelade till nästa läsår. Mentorstiden ingår i tjänst och läggs ut på schema.

  7. 3. Mentorerna träffar sina mentorselever (10-15 elever/klass klasstorlek=20-30) i 60 minuter varje vecka. Ibland är det helklass, ibland halvklass. 4. Innehållet på mentorstiden är uppstyrt och och sker enligt rullande schema: vecka 1: klassråd/mentorstid (närvaro, studieresultat)vecka 2: enskilda mentorssamtal eller i mindre grupp. Konkret studiestöd.vecka 3: genomgång av något som berör alla i helklass…och som är kopplat till studier/lärandet

  8. Områden att lyfta på mentorstid • Närvaro • Studieresultat • Motiverande områden att arbeta med: Varför går jag på gymnasiet? Vad innebär det att studera på gymnasiet? Vad innebär det valda programmet? Studieteknik. Gruppen/klassen. Hur kan jag påverka min vardag? Sömn, matvanor, datorvanor, kompisar, föräldrar etc etc… • Aktivt strukturstöd till de elever som ligger i riskzonen. Elever med stora behov slussas vidare till specialpedagog.

  9. Viktigt • Två lärare samarbetar på mentorstiden • Lärarna får fortbildning och är också med och styr innehållet och upplägget • Tydligt uppstartfokus de tre första dagarna för eleverna. Uppföljning för lärare vecka 44 och i slutet av terminen. • Eleverna ska känna sig sedda, lyssnade på och delaktiga. • Elever i riskzonen ska upptäckas tidigt och ska få stöd snabbt utan att det drar ut på tiden.

  10. Läget just nu i mars 2014: • Har rullat på enligt plan… • Två årskullar elever med mentorer har snart passerat • Utvärderingar har lett till mindre justeringar av innehållet på mentorstiden. • Personal med flerspråkig kompetens har tillförts projektet • Extra insatser för elever i akut fara för avbrott har tillkommit • Mycket kvarstår av att ta fram kvantitativa data.. • Men vår uppfattning är att det aktiva mentorsskapet tillför ett mervärde till den grad att vi vill fortsätta med det..

  11. Läget just nu i mars 2014: • Framgångsfaktorer: • En enhetlig ledningsgrupp som samtidigt är styrgrupp för projektet • Från början en positiv inställning från lärare, en nyfikenhet.. • Vi var mogna…. • Kritisk massa passerades någon gång…. • Fokusområde • Coachningen ej en egen process, utan går hand i hand med andra fokusområden och skolutvecklingsinsatser ( EHT, CSN, formativ arbetssätt) • Medel från ESF

  12. Hur tänker vi inför nästa år? Vi kommer behålla Cochningen som ett fokusområde men formulera om det mot ett • Aktivt mentorskap:”Att utveckla ett bra mentorskap handlar om att se både individnivån och klassnivån. För att uppnå ett lyckat mentorskap behöver fokus vara på ledarskapet i klassrummet, att skapa relationer till eleverna och motivationshöjande insatser. Studieteknik och kunskapen om hur "man pluggar smart" är viktigt. Det formativa arbetssättet möjliggör också att bättre se elevens utveckling och förutsättningar.

  13. Hur tänker vi inför nästa år?forts. • Gruppdynamik och lära-känna-övningar är centrala för gruppen. • Att stärka och utveckla "studiegrupper" för lärandet är att möjliggöra det formativa arbetssättet och få fler att lyckas med studierna. • Elevinflytande i kurserna, via klassråd och programråd utgör en bra grund för klassens gemenskap.”

  14. Hur tänker vi inför nästa år?forts.. • Vi kommer försöka ge utrymme i tjänst för alla åk 1-mentorer, men gå ner i tid från 60 minuter till 45 minuter. Dessa ska schemaläggas. • Hitta fortbildningsinsatser som stödjer lärarna i deras ledarroll, studieteknik och formativt arbetssätt. • Skapa och utveckla en idébank, HuleCoach, utifrån de exempel som vi samlar in under våren. Denna Idébank kommer ligga tillgänglig för alla på vår lärplattform: HuleDu (Moodle).

More Related