1 / 24

Den nyttiga forskningen — markrening med växter som exempel

Den nyttiga forskningen — markrening med växter som exempel. Maria Greger Botaniska institutionen, Stockholms universitet. Gasverkstomt Husarviken Stockholm. Klor alkali Bohus Eka Göteborg. Kreosot (PAH) Pb. Dioxin/Dibensofuran Hg. Markreningen ska vara. Snabb. Billig. Enkel.

catalina-amora
Download Presentation

Den nyttiga forskningen — markrening med växter som exempel

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Den nyttiga forskningen — markrening med växter som exempel Maria Greger Botaniska institutionen, Stockholms universitet

  2. Gasverkstomt Husarviken Stockholm Klor alkali Bohus Eka Göteborg Kreosot (PAH) Pb Dioxin/Dibensofuran Hg

  3. Markreningen ska vara Snabb Billig Enkel Miljövänlig Accepterad

  4. KOSTNAD Hög HALT Hög Låg Låg Kort Lång TID

  5. Fältförsök Halter före och efter

  6. Varför behöver vi forskning om marksanering? Vad händer när man renar mark?

  7. Biotillgänglighet Biotillgänglighet

  8. Påverkar Jordbundet Fritt

  9. Toxicitet Toxicitet

  10. Metabolitbildning Speciering

  11. Markrening med växter Markstruktur Lång tid Låg-medium kontaminerat Billigt Blandföroreningar

  12. Gasformigt transpireras ev. En mindre del hamnar i skotten • Fytoextraktion • Högt upptag, • Hög transport till skottet • Ingen ”transpiration” Jordbundet Fritt Oorganiska ämnen Växten ska fungera som pump Mycket stannar i rötterna

  13. Salix Olika kloner olika bra för olika ändamål Hög biomassaproduktion Ackumulerare Upptag Uteslutare Mark konc.

  14. Blad Stammar till förbränning Aska Energi Avskild metall

  15. Minskning av kadmium i jord 90 dagars odling i krukor Cd start HNO3 Biotillgängligt mg/kg % % 2,3 18,6 29,5 5,6 15,7 25,6

  16. Tabell 1. Metallhalt (mg/kg) i jord före och efter (maximal effekt anges) odling av Salix. År Cd Ni Pb Cu Zn 1997 1.10 32 49 2.6 97 2000 0.75 16 19 1.3 75 Minskning av tungmetaller i jord Fältförsök i Fliseryd, 3 års odling ca 50 ton/ha.

  17. Alla oorganiska element högackumuleras inte Upptag är ej = behov

  18. Tillsatser => ökar biotillgängligheten

  19. Rotzonsnedbrytning • Enzymutsöndring • Enzymatisk aktivitet • alt • Bakteriestimulering Enzymer Enzymer Metaboliter el Koldioxid + vatten Metaboliter el Koldioxid + vatten Organiska substanser Enzymer från växten eller bakterier bryter ner substanser i jorden

  20. Omhändertagande i växt • Upptag • Enzymbildning • Enzymatisk aktivitet Cellvägg Cytoplasma X Vakuol Organiska substanser Omhändertagande av substansen i växten X X

  21. Tabell 1. Fytodegradering av PAH i kreosotkontaminerad jord efter 2 månaders behandling. Anges som % av start. Substans Salix Klöver Jord utan växt % % % Naftalen 16 20 10 Bifenyl 31 29 7 2,6-Dimetylnaftalen 33 38 27 Acenaftalen 29 34 11 Benzo (g,h,i)perylen 14 12 12

  22. Alla substanser bryts inte ner Upptag och nedbrytning är ej = behov

  23. Tolerans och rening Inget samband

  24. Tiden Optimering Metaboliter Val av växt Flaskhalsar

More Related