POLISEN - UNDERSÖKER

3. POLISEN - UNDERSÖKER

4. När det föreligger misstanke om brott inledes en förundersökning. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Åklagaren träder in som förundersökningsledare för polisen när brottet är att betraktas som allvarligare. Innan man är dömd kan man begäras häktad av utredningsskäl (dvs man är ej funnen skyldig, även om man är häktad)

6. ÅKLAGAREN - BEVISAR Åklagaren skall avgöra om ett brott blivit begånget och om det finns tillräcklig bevisning mot den misstänkte. Om så är fallet är åklagaren skyldig att väcka åtal. Åklagaren tvingas att lägga ner förundersökningen, om det inte finns tillräcklig bevisning .

8. DOMSTOLEN - DÖMER 1. Allmänna domstolar Tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. De avgör brottmål och tvistemål. Åklagaren (alt målsäganden) har bevisbördan inför domare och ev. nämndemän. Tingsrätternas avgöranden kan överklagas till hovrätt. Hovrättens dom kan endast under vissa förutsättningar överklagas till högsta domstolen. Högsta domstolens domar blir oftast prejudikat, dvs. förebilder för hur likartade mål bör avgöras. I Högsta domstolen dömer bara jurister.

9. Åklagare Målsägande Försvarare Tilltalad Vittnesbås ÅSKÅDARE ÅSKÅDARE ÅSKÅDARE DOMARE NOTARIE NÄMNDEMÄN

10. DOMSTOLEN - DÖMER 2. Förvaltningsdomstolar Länsrätten, kammarrätten och Regeringsrätten. Deras uppgift är att döma mellan den enskilde och det allmänna, t.ex. stat och kommun. (Exempelvis återkallande av körkort, skattemål, tvångsvård, eller rätt till ekonomiskt bistånd.) Länsrätternas avgöranden överklagas till kammarrätt och kan i sin tur överklagas till Regeringsrätten. 3. Specialdomstolar Ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, där särskild sakkunskap krävs.

12. KRIMINALVÅRDEN - OMHÄNDERTAR Kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar är: Frivård, häkte och anstalt. En grundtanke i svensk kriminalpolitik är att undvika att låsa in människor. Inlåsning underlättar inte ett kommande liv i samhället.

13. KRIMINALVÅRDEN - OMHÄNDERTAR Fakta: Den totala kostnaden för Kriminalvården är 4,3 miljarder per år (2002). Dygnskostnaden i snitt för en klient i frivården är 150 kronor. Dygnskostnaden på häkte är 1 809 kronor. Dygnskostnaden för en klient i anstalt är max 4 000 kronor. 2002 avvek 135 från öppna anstalter och 44 som avvek från en slutna anstalter. var siffran nere i respektive personer.

14. KRIMINALVÅRDEN - OMHÄNDERTAR Det mesta av frivårdens arbete handlar om att övervaka, både de klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och de som döms till övervakning. Målet är att se till att den övervakade inte återfaller i kriminalitet, att underlätta anpassningen till ett normalt liv i samhället.

15. KRIMINALVÅRDEN - OMHÄNDERTAR Man kan dela upp en människas tid i häkte i två faser. Den första sträcker sig från gripandet och fram tills dom faller. Den andra, för dem som blir dömda till fängelse, handlar om att vänta på en anstaltsplats. På häkten kan det också finnas människor som ska utvisas ur landet (utan att för den skull ha begått ett brott).

16. KRIMINALVÅRDEN - OMHÄNDERTAR Inlåsning underlättar inte ett kommande liv i samhället. Gör man sig skyldig till vissa brott är det dock rättsväsendets skyldighet att skydda samhället från att personen begår fler brott. Anstalt (fängelse) är samhällets sätt att skydda sig från sådana personer, men också att hjälpa dem till ett normalt liv.