Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Download
1 / 37

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition - PowerPoint PPT Presentation


  • 135 Views
  • Uploaded on

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition. UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson. Kraftigt fall i BNP-tillväxt *. * Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition. Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition' - carney


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition

UD:s chefsmöte

27 augusti

Statssekreterare Per Jansson


Kraftigt fall i bnp tillv xt
Kraftigt fall i BNP-tillväxt*

* Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition


Stora finanspolitiska stimulanser 2008 2010 procent av bnp k lla oecd
Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010Procent av BNP. Källa: OECD



Tecken p stabilisering men os kerheten r stor
Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor

  • Förskjutning i riskbilden – mer balanserad

    • Tydliga tecken på stabilisering och minskad pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden

    • Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt

  • Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka

    • Låg tillväxt

    • Fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet

    • Lågt resursutnyttjande


Normalisering p de finansiella marknaderna

TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda

Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna

Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken

* Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk

Normalisering på de finansiella marknaderna


Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåerKällor: Swedbank/Silf och KI

Konsumentförtroende (CCI)



Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat men globalt kapacitetsutnyttjande r rekordl gt
Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt

Industriproduktionsvolym

Kapacitetsutnyttjande


Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöverSysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100


Ordning och reda i offentliga finanser r a och o
Ordning och reda i offentliga finanser är A och O framöver

  • Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt)

  • Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin

  • Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn

  • Klara långsiktig hållbarhet

    • Buffert vid nästa konjunkturnedgång

    • Åldrande befolkning


Svårförutsägbara offentliga finanser framöverTotala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008

Mdkr


Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter

Procent av BNP


Något förbättrade offentliga finanser måttets osäkerhetFinansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009

* Preliminära siffror


Vad f rklarar f rb ttringen av de offentliga finanserna
Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna? måttets osäkerhet

  • Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09

    • Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp

    • Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet

  • Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser

  • Stabilare ekonomiskt läge

    • Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp

  • Normalisering på finansmarknaderna

  • Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…


Försvagade offentliga finanser i EU måttets osäkerhetFinansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos


Kande skulds ttning i eu statsskuld som andel av bnp k lla kommissionens v rprognos
Ökande skuldsättning i EU måttets osäkerhetStatsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos


Statsskuldens utveckling 1990 2012 utfall samt prognos f r ren 2009 2012
Statsskuldens utveckling 1990-2012 måttets osäkerhetUtfall samt prognos för åren 2009-2012


Nyckeltal prognos augusti 2009 v rpropositionen april 2009 inom parentes
Nyckeltal måttets osäkerhetPrognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes

* Faktisk BNP till marknadspris

** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt

*** Procent av arbetskraften


Den ekonomiska politiken mycket har gjorts men behoven r ocks stora
Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora

  • Stort behov av krisåtgärder

    • Stora BNP-gap

    • Kraftigt fallande sysselsättning

    • Stigande arbetslöshet

  • Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras

  • Fokus på temporära satsningar …

    • Så mycket som möjligt motverka att nedgången slår igenom på arbetsmarknaden

  • … men också behov av permanenta reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt

    • Förhindra att arbetslösheten biter sig fast

    • Stärka offentliga finanser på sikt


Stigande arbetslöshet också storaArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD


N gra orsaker till att arbetsl sheten ofta fastnar p en h gre niv efter en uppg ng
Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång

  • Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet

  • Svaga drivkrafter att söka jobb

  • Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa

  • Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter)


Inriktningen p politiken i h stens budgetproposition
Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition högre nivå efter en uppgång

  • Motverka att arbetslösheten ökar

    • Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar

  • Motverka att arbetslösheten biter sig fast

    • Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning

    • Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta

  • Värna välfärdens kärna

    • Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet


Omf rdelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010
Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010 högre nivå efter en uppgång

  • Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast

  • Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa

    • Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning

  • Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser



S nkt skatt p arbete motverkar att arbetsl sheten biter sig fast
Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast

  • Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster

  • Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt

    • Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen

    • Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen

    • Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv

    • Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med utanförskap och demografi

    • Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på sysselsättningen

    • Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen


Sammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser sig fast

  • Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld

  • Förbättrade offentliga finanser ökar utrymmet för att förstärka krisåtgärderna

    • Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet

    • Motverka att arbetslösheten biter sig fast

    • Värna välfärdens kärna


Reservbilder

Reservbilder sig fast


Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen sig fastAckumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09)



Institutionella f rklaringar till att arbetsl sheten biter sig fast
Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast

  • Lönebildningen

    • Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar

  • Arbetsmarknadspolitiken

    • Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet

  • Drivkrafter

    • Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter

    • Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt

  • Arbetsrättslagstiftningen

    • En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre


Sverige har relativt flexibel arbetsr tt 2008 k lla oecd
Sverige har relativt flexibel arbetsrätt sig fast2008. Källa: OECD

  • Skydd mot individuell uppsägning

  • Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist

  • Möjligheter att visstidsanställa


Teruppr ttandet av arbetslinjen
Återupprättandet av arbetslinjen sig fast

  • Ökade drivkrafter för arbete

    • Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden

    • Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid)

    • Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet

    • Mer lönsamt att utbilda sig

  • Reformerad a-kassa

    • Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning

    • Finansiering som stöder arbetslinjen

    • Försäkringskontroll

  • Reformer till stöd för minskad ohälsa

    • Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder

    • Satsningar på rehabilitering

    • Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete


Skapa f ruts ttningar f r jobbtillv xt n r konjunkturen v nder upp t
Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt

  • Makroekonomisk stabilitet

    • Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser

  • Välutbildad arbetskraft

    • Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap

  • Stark arbetslinje

    • Lönar sig att arbeta

    • Hållbara socialförsäkringssystem

  • Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat

  • Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling


Varf r ett tillf lligt utbildningspaket
Varför ett tillfälligt utbildningspaket? vänder uppåt

  • Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar

  • Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden

    • De människor som utbildat sig får högre produktivitet och blir därmed mer anställningsbara

    • De som utbildar sig undkommer risken att fastna i arbetslöshet

    • Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte utbildar sig

  • I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska kostnaden av utbildning relativt låg

    • Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning

  • Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro


Hur b r ett tillf lligt utbildningspaket b st utformas
Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas? vänder uppåt

  • Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning

    • Komvux/Yrkesvux

    • Yrkeshögskolan

    • Universitet och Högskolor

  • Utbildningspaketet måste vara temporärt

    • Kostnaden är låg under krisens akuta skede

    • När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem

    • Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012

      Inga nya medel för utbildningsplatser 2012



ad