1 / 39

BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén

Förskolan - hur ser det ut på förskolorna och vad kan vi göra för att minska risken för smittspridning?. BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén. Innehåll. Bakgrund - Hur ser det ut på förskolan Enkätstudie till personal och föräldrar Hygienrutiner

candra
Download Presentation

BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Förskolan- hur ser det ut på förskolorna och vad kan vi göra för att minska risken för smittspridning? BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén

  2. Innehåll • Bakgrund - Hur ser det ut på förskolan • Enkätstudie till personal och föräldrar • Hygienrutiner • BVC strama - föräldrautbildning

  3. Varför är det angeläget att minska risken för smittspridning på förskolan? • Sjukfrånvaro och sjuknärvaro • Friskare befolkning medför minskad antibiotikaförskrivning och medföljande resistensutveckling • Omhändertagande av barn med sjukdomar som faller in under smittskyddslagen – allmänfarlig sjukdom • Barn med nedsatt immunförsvar • Ekonomi – privat och samhällsekonomisk Viktigt med förebyggande arbete!

  4. Förskolan - arbetsplatsen 85 % av alla 1-5 åringar År 2011: 472 000 barn och 98 500 vuxna

  5. Infektioner är ”normalt”- immunförsvaret tränas ”Mitt barn är jämt sjukt” • 90% av luftvägsinfektionerna är orsakade av virus • Förskolebarn har fler infektioner än ”hemmabarn 8-10 ggr/år • 4-6 förkylningar per år hos äldre förskolebarn • 3-5 förkylningar per år hos vuxna i kontakt med små barn (småbarnsföräldrar, förskolepersonal, mor-/farföräldrar) • Under förkylningssäsongen oktober-april är det vanligt och helt normalt med två förkylningar per månad. • 20-30% av luftvägsinfektionerna förklaras av förskolevistelsen i sig. Ref: Smitta i förskolan, Soc

  6. Riskfaktorer • Barnets ålder • Timmar per vecka • Barngruppernas storlek och struktur • Lokalernas utformning • Utevistelse • Inomhusmiljö (städ, ventilation, sov- och lekytor) • Hygienrutiner • ”Världsmedborgare”

  7. 700 miljoner flygresenärer varje år Förskolan är inte en isolerad enhet

  8. Föräldrar/barn Personal Har ditt barn rest utanför Sverige de senaste 12 månaderna? Har du rest utanför Sverige de senaste 12 månaderna? 41 barn har gjort 57 resor till 14 olika länder: 1.Finland (13) 2.Turkiet (10) 3.Norge (9) 4.Spanien (7) 78 personal har gjort 102 resor till 27 olika länder 1.Finland (20) 2.Norge (14) 3.Turkiet (11) 4.Grekland (10)

  9. Magsjuka Förkylningar Utbrott av streptokocker Utbrott av ringorm Utbrott av springmask MRSA i sår VRE i tarm ESBL i urin PNSP Barn med HIV Personal med salmonella Infektionskänsligt barn med sondmat Förfrågningar till smittskyddet och arbete kring allmänfarlig sjukdom hos barn i förskolor 2011 Smittskyddslagen Allmänfarlig sjukdom

  10. Det bör finnas en god kunskap om hur man minskar risken för smittspridning inom förskolan - oavsett smittämne och smittväg

  11. Smittkedjan Barn <24 mån Har hand-till-mun kontakt ca 80 ggr/tim

  12. År 2004 gjordes en nationell studie i Sverige om hygienrutiner i förskolan som visade att endast 20 % av personalen hade deltagit i utbildning om infektioner under de senaste två åren. Studien pekar på att regelbunden kontakt med sjukvården skulle göra det möjligt att kontinuerligt förmedla kunskap till personalen om smitta och smittspridning. Denna kunskap kunde sedan föras vidare till föräldrarna vid t.ex. föräldramöten men även i riktade föräldrautbildningar (Hedin et al 2010) Det nationellt tillsynsprojekt som genomfördes 2009 initierat av Socialstyrelsen, visade även det på att många förskolor brister i egenkontroll enligt miljöbalken och sällan utbildar personalen i frågor som rör hygien och hur man förebygger smitta. Hygien och kunskap om smittvägar och hur de kan brytas ingår tyvärr inte som obligatorisk del av barnskötar- och förskollärarutbildningar. (Socialstyrelsen 2008)

  13. Sammanfattning av enkätundersökning på förskolan riktat till personal och föräldrar år 2012 • Dåligt med utbildning till personalen både i grundutbildningen och från arbetsgivare. Ändå tycker de flesta att de har goda kunskaper • Personalen vill veta mer om smittämnen, smittvägar, rutiner vid infektionsutbrott och när barnen ska vara hemma. Få vill veta mer om blöjbyten och handhygien • 60 % av personalen känner en oro för att bli smittad på arbetsplatsen och ca 50% av föräldrarna är oroliga för att barnet ska bli smittad. • Föräldrar tycker det är viktigt att personalen har utbildning i ämnet och ca 60 % tycker att de själva behöver mer kunskap • Kunskapsnivån om risken för smitta skiljer mycket lite mellan personal och föräldrar. • Sjukdomspanoramat hos personal och barn ser nästan exakt lika ut. Förkylning, magsjuka och ögoninfektioner dominerar i båda grupperna. • Både personal och barn reser mycket utanför Sverige. 60 % av personalen och ca 40 % av barnen har rest utanför Sverige de senaste 12 månaderna.

  14. Kommentarer från personalen ”Svårt att få föräldrar att inse att deras barn behöver vara hemma, om de inte har feber. Det verkar vara en grund för sjukdom”. ”Skulle vara bra med utbildning inom detta område för all personal i förskolan. Viktigt!” ”Tycker inte att vi får stöd från sjukvården om att barn bör vara hemma, de har ju redan smittat är väl kommentarer som kommer”. ”Upplever att föräldrar "chansar" och kommer med halvsjuka barn till förskolan och säger att vi skall ringa om barnet blir sämre”. ”Behöver få aktuella rön med argument som håller för diskussion... Behöver repetition!” ”Storstädning saknas”. ”Det är viktigt att vi som arbetar med barn känner till hygienregler vid förskola. Det är lika viktigt för föräldrar att känna till hygienregler hemma och på förskolan.” ”Bort med textilhandduken”

  15. Kommentarer från föräldrarna ”Råden om smitta i förskola kanske ska "stramas åt" Det känns som långt ifrån alla bryr sig för det handlar ju om så många andra också, jag kanske drar hem en smitta och smittar far o morföräldrar som blir väldigt sjuka” ”Man vet ju egentligen inte om personalens hygien. Jag lämnar barnet där och hämtar. Jag ser ju inte om dom är noga att tvätta händer osv. Men hoppas såklart.” ”ta bort handdukarna och ersätt dem med papper! Samma sak med vattenflaskorna - helt onödigt: byt ut till plastmuggar.” ”Lagom är bäst. Hört om barn som hade nästan såriga händer efter att ha använt för mycket handsprit på förskolan i samband med svininfluensan”. ”Personalen måste våga säga till mer om att barnen som är sjuka inte bör komma till förskolan!” ”Jag tror att föräldrar behöver information om barnets bästa. Och att barnets bästa bör prioriteras framför jobb tex.” ”förbjud syskon till sjuka barn att komma till förskolan och smitta ner resten av barngruppen”.

  16. Hygienråd till förskolan Sammanställning av råd till förskolepersonal www.nll.se/smittskydd

  17. Råd till förskolepersonal • Allmänna hygienråd • Blodspill • Rutin för blöjbyte • Råd vid infektionsutbrott • Städråd för förskolan • Råd vid livsmedelshantering • Förskolans föräldrainformation

  18. Föräldrainformation Diarré Huvudlöss Svinkoppor – Impetigo Streptokockinfektion Vattkoppor Ögoninflammation

  19. Blöjbytesplatsen Vid blöjbyte: • använd handskar • avtorkningsbar dyna • engångsunderlägg • engångstvättlappar • tvätta händerna efter blöjbytet

  20. Antal bakterier/virus som ger sjukdom Calicivirus (vinterkräksjukan) 10-100 virus (en ml avföring eller kräkning innehåller flera miljoner virus) Rotavirus (magsjuka) färre än 10 virus Salmonella 1 000 000 bakterier Campylobacter 500 bakterier Överlevnad på ytor upp till 7 dygn upp till 60 dagar ca ett dygn ca 6 dygn Tarmsmitta

  21. Streptokocker Diarré Vinterkräksjukan Svinkoppor Löss Springmask Resistenta bakterier Utbrott? Registrering av närvaro/sjukfrånvaro

  22. Vid infektionsutbrott (mer infektioner än normalt) skärp hygienkraven! - Vistas utomhus så mycket som möjligt- Noggrann handtvätt - Mat hanteras och serveras av personal- Pappershanddukar och flytande tvål till barn och personal- Vid smittsamma tarminfektioner utförs handdesinfektion som tillägg till handtvätt- Blöjor läggs i soppåsar som knyts ihop och kastas direkt efter varje blöjbyte- ”Daglig” rengöring av de leksaker ni väljer att ha framme. - Minska kontakten mellan de olika grupperna inom förskolan.

  23. BlodspillHandskar används när blodspill torkas bort, vid näsblod och vid såromläggning Blodfläckade ytor torkas av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, 45+ med tensidSamma rutiner användas vid både känd och okänd smitta, med hänsyn till barnets integritet och att det kan förekomma okända smittbärare

  24. Städning SOSFS 1996:33Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdarI städschemat anges:- Vem som är ansvarig - Städningens omfattning och tidsintervall - Hur man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet - Rutiner för storstädning - Regelbunden uppföljning Miljöanpassade och kemikaliesnåla produkter väljs.Särskilda rutiner upprättas för att minska spridning av smitta vid utbrott eller långdragna infektioner. Städningen bör omfatta ytor som ofta vidrörs av händer  Städning bör utföras när verksamhet inte pågår i lokalerna. Städning av toalettutrymme dagligen. Städschemat skall finnas tillgängligt för personal, vikarier, föräldrar, tillsynsmyndigheter m fl.

  25. Tvättråd - Stoppade möbler, gardiner, mattor och tavlor bör tvättas och rengöras ett par gånger per år.- Utklädningskläder och leksaker bör tvättas eller rengöras vid behov, men minst vid ett flertal tillfällen varje halvår. - Kuddöverdrag tvättas varje vecka - Madrassöverdrag och filtar bör vara personliga och tvättas minst en ggr i månaden - Tvätta i minst 60 grader och torktumla efter, bakterier torkar ut och dör av värmen

  26. ”Att smitta lätt sprids mellan personer i grupper med mycket tät kontakt är känt och forskning som är gjord i ämnet styrker detta. Det påverkar inte enbart förskolebarnet och personalens hälsa utan även deras närmsta familj och spridningen av infektioner i övriga samhället”. (Forsell, Håkansson, Månsson 2002) • Utbildning till personalen • Hygienronder • Föräldrautbildning - egenvård

  27. TACK !

More Related