Processoptimering av mindre vattenverk
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 22

Processoptimering av mindre vattenverk PowerPoint PPT Presentation


  • 83 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Processoptimering av mindre vattenverk. Mia Bondelind Olof Bergstedt , Andreas Lindhe , Nashita Moona , Nuno Moriera. Dagens presentation. Syfte med studien Vattenverk i denna studie Erfarenheter Exempel Utbrott i Europa och i Sverige. Syfte.

Download Presentation

Processoptimering av mindre vattenverk

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Processoptimering av mindre vattenverk

Processoptimering av mindre vattenverk

Mia Bondelind

OlofBergstedt, Andreas Lindhe, NashitaMoona, NunoMoriera


Dagens presentation

Dagens presentation

  • Syfte med studien

  • Vattenverkidennastudie

  • Erfarenheter

  • Exempel

  • Utbrotti Europa ochiSverige


Syfte

Syfte

Syftet med studien är att identifiera nyckelfaktorer och visa på hur mindre vattenverk i Sverige kan arbeta aktivt för att optimera sina processer för att uppnå god barriärverkan.


Vattenverken i denna studie

Vattenverkenidennastudie

  • Sex vattenverk deltar

  • 7-22 000 abonnenter

  • Drift och underhållskostnad: 1-70 kr/m3

  • Alla har genomfört en Haccp (Hazard Analysis and Critical Control Point) och några har genomfört en förenklad/fullständig GDP.


R vattenkvalitet och barri rverkan

Råvattenkvalitetochbarriärverkan

Risker identifierade vid vattenverken är risken för kontaminering av råvattnet.

För att säkerställa barriärverkan har man bytt ut utrustning eller utökat antalet barriärer.

  • En trolig kontaminering av råvattnet skedde vid ett av verken och en kokningsrekommendation utfärdades. För att undvika att problemet upprepas har man utökat beredningen till två barriärer och nu infiltreras allt råvatten genom konstgjord infiltration.

  • En kokningsrekommendation utfärdades vid ett vattenverk orsakat av mikrobiologisk kontaminering av råvattnet. För att säkerställa barriärverkan byttes UV-aggregatet ut.


Optimering utifr n r vattenkvalitet

Optimering utifrån råvattenkvalitet

  • Vid samtliga verk där lägsta uppmätta temperatur överstiger 2oC så har inga problem uppmärksammats. Vid ett vattenverk har en lägsta temperatur på 0,2oC uppmätts vilket ger upphov till en sämre fällning och en justering i processerna genomförs.

  • Vid ett vattenverk optimeras beredningen vid förändrat färgtalgenom byte av kol samt utökad backspolnings-frekvens.

  • Vid ett av vattenverken finns inga rutiner för att justera beredningen för förändrat färgtal eller för någon annan förändring i råvattenkvaliteten, men om värdena avviker så justerar man manuellt för detta. Man går på erfarenhet och kontrollerar om händelsen har uppstått tidigare och vilka åtgärder som sattes in vid det tidigare tillfället.


Optimering utifr n r vattenkvalitet1

Optimering utifrån råvattenkvalitet

  • Oplanerade driftsstörningar orsakat av bristande råvattenkvalitet har observerats mer sällan eller aldrig vid verken.

  • Antal råvattenprover per år: 3, 4, 4, 12, 12, 48 prover. Finns det en risk att man missar driftsstörningar orsakade av bristande råvattenkvalitet?

  • ”Arbetar vattenverket aktivt med att medvetandegöra och minska riskerna iråvattenkvaliteten, t ex genom samarbete med byggnadsavdelning och miljöavdelning i berörda kommuner?”

  • ”Genomförs utvidgad kemisk undersökning på råvattnet årligen? (Utvidgad kemisk undersökning - Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30; Avsnitt B)”


H ndelser p verket

Händelserpåverket

Avbrott eller fel i dosering av kemikalier har skett vid flera vattenverk.

  • Ett fel uppstod i en doseringspump vilket ledde till hög turbiditet. Pumpen byttes ut och händelsen journalfördes.

  • Ett fel uppstod på en nivågivare i en kemikalietank. Felet fick inga konsekvenser och nivågivaren byttes ut. Händelsen dokumenterades.

  • Fel fällnings pH uppstod. Händelsen fick inga konsekvenser utan pH-mätaren justerades och kalibrerades. En larmrapport upprättades.


Vervakning r ett s tt att s kerst lla att barri rverkan uppn s

Övervakning är ett sätt att säkerställa att barriärverkan uppnås.

  • Övervakning av filter för filtergenombrott genom turbiditetsmätning, UV intensitetsmätning eller trycket vid membranen.

  • Övervakning av pH mellan barriärerna.

  • Man genomför även en inspektionsrunda en gång per vecka för att kontrollera vattenverket.


Utnyttja tillg nglig dokumentation

Utnyttjatillgängligdokumentation

  • Svenskt vattens ’reservoarprotokoll’ användes för att ta fram en rutin för underhåll av vattentorn/reservoarer.

  • I GDP får man avdragpåbarriärverkan vid sämreövervakningavbarriären.


Exempel p ett optimeringsprojekt och erfarenheter fr n detta

Exempel på ett optimeringsprojekt och erfarenheter från detta


Bakgrund

Bakgrund

  • Gränsvärdet för färg i utgående dricksvatten (15 mg Pt/l) överskrids periodvis då ytråvattentäkten har färgtal en bit över gränsvärdet.

  • En kund har påtalat problem i sin vattenanvändning på grund av att dricksvattnet innehåller höga halter av organiskt material.

  • Ur barriärsynpunkt finns också negativa aspekter av organiskt material. Till exempel kan en UV-desinfektion bli verkningslös med avseende på virus vid nedsatt UV-transmission. Organiskt material gynnar mikrobiologisk tillväxt i distributionssystemet som kan ge lukt och överskridna gränsvärden för indikatorbakterier, men några sådana problem har inte rapporterats.


Syfte1

Syfte

För att hålla nere halterna av organiskt material i perioder med höga färgtal i ytvattnet skulle man kunna använda påfyllningar av kol vid behov.


Uppst llning

Uppställning

  • Kolonn 1: 40 cm kol och vatten upp till 1.4 m.

  • Kolonn 2: 1m kol och vatten upp till1.4 m.

  • Kolonnerna matas med vatten med en ytbelasning på 2 m/h. Detta ger ett inflöde på 0.066 l/s.

  • Varje kolonn har fyra dysor i botten för backspolning. En ventil efter vardera kolonn säkerställer att en konstant vattennivå kan upprätthållas.

  • Prov tas på inkommande vatten till kolonnen samt på utgående vatten från respektive kolonn.

  • Kolonnerna backspolas en gång per vecka och ett prov tas före backspolning och ett prov tas efter backspolning. Kolonnerna körs under 2-3 h efter backspolning innan provet tas.


Erfarenheter

Erfarenheter

  • Försöket visar att kolonnerna reducerar det organiska materialet och att reduktionsförmågan avtar med tiden.

  • Startaförsöket

    • Nivågivarebyttesut till ventilföratthållaenkontinuerlignivåikolonnenförattslippakonstantövervakning.

    • Kolet var ny(re)aktiverat och satte igen backspolningsdysorna. Det krävdes ett antal längre backspolningar för att bli av med problemet.


Erfarenheter1

Erfarenheter

  • Kontrollera värden och uteslut: BOD7, DOC och TOC uteslöts från provtagningen då dessa ofta gav värden under detektionsgränsen (<3 resp. <2).

  • Säkerställ att provet tas vid rätt tillfälle, tex tillräckligt lång tid efter backspolning.

  • Planera provtagningen utifrån behov och personaltillgång

    • Vilken säsong är av intresse?

    • Hur löser man provtagning under semestertid

    • Kan provtagning ske i samband med att andra prover skickas på analys.


N gra nyckelfaktorer

Någranyckelfaktorer

  • Intresseochtid

  • Erfarenhetochkunskap

  • Koll påråvattenochövervakningavbarriärer

  • Kontinuerligdokumentationav drift ochavvikelser

  • Ha en kontinuerlig dialog med byggnadsavdelning och miljöavdelning i berörda kommuner kring skydd av råvatten

  • StartailitenskalaochutnyttjaverktygsåsomHaccp, GDP, MRA, VASS Dricksvattenförattidentifieranödvändigaåtgärder.

  • Kan man skapadiskussionsforum? LinkedIn?


Diskussionsforum

Diskussionsforum?


Orsaker till utbrott i europa

Orsaker till utbrotti Europa

Norovirus, Cryptosporidium, Giardia, Rotavirus, Calici virus

Föroreningavgrundvatten

  • Brustenavloppsledning

  • Kraftigtregn

  • Snösmältning

    Föroreningavytvatten

  • Kraftigtregn

  • Läckandeavloppsledning

  • Avloppsvattenochstratifieringavsjö

    Nedsattbarriärverkan

  • Problem med klorering

  • Kontaminering vid underhållsarbete


Tillit och f rtroende

Tillitochförtroende

Händelserkopplat med SKL och SCB NöjdKundindexvisar:

  • Konsumentenstillit till dricksvatten-producentenochkonsumentensnöjdhetmed dricksvattenkvalitetenärlägrei de kommunerdärdessaincidenterharinträffat.

  • Antaletincidenterassocieras med lägretillit bland konsumenterna.


Processoptimering av mindre vattenverk

Tack

Jag tar gärnaemotsynpunkter,erfarenheterochförslagpåtexexjobb.

[email protected]


Referenser

Referenser

T. Lindberg och R. Lindqvist, Riskprofil, dricksvattenochmikrobiologiska risker, Rapport 28-2005

http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Distribution/Tillsyn%20och%20underh%C3%A5ll%20ur%20U9.pdf


  • Login