1 / 37

Bus Rapid Transit - ett alternativ i kollektivtrafiken?

Bus Rapid Transit - ett alternativ i kollektivtrafiken?. BRT-buss i Leeds, Streetcar , Storbritannien Foto: Volvo . Vad är BRT?  Fordonen. Streetcar i Leeds, Storbritannien Foto: Volvo. Ledbussar eller dubbelledbussar Många breda dörrar på båda sidor  Högre kapacitet

brita
Download Presentation

Bus Rapid Transit - ett alternativ i kollektivtrafiken?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Bus Rapid Transit - ett alternativ i kollektivtrafiken? BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo

  2. Vad är BRT?  Fordonen Streetcari Leeds, Storbritannien Foto: Volvo Ledbussar eller dubbelledbussar Många breda dörrar på båda sidor  Högre kapacitet Genomtänkt design och tydlig profilering  Högre attraktivitet

  3. BRT som system  Stationer istället för hållplatser Insteg i nivå med bussgolvet Foto: Volvo • Stationer istället för hållplatser  Högre kapacitet  Ny identitet och högre attraktivitet • Insteg i nivå med bussgolvet  Hög kapacitet  God tillgänglighet

  4. Vad är BRT?  Busskörfält och bussgator Bussgata för BRT, Sydafrika Foto: Scania BRT-bussen har en egen bussgata eller eget busskörfält Bussen prioriteras i trafiksignalerna Raka linjesträckningar  Högre medelhastighet och kortare restider för resenärerna

  5. Vad är BRT?  Biljettförsäljning Biljettmaskin Metrobus, Mexiko Foto: Volvo Biljetten köps och kontrolleras på stationen, ungefär som i tunnelbanan i Stockholm  Ombordstigning genom alla dörrar  Resenärerna får en snabbare resa

  6. Vad är BRT?  Trafikering BRT-trafik i Bogota, Colombia Foto: Volvo • Eget körfält och signalprioritering • Stationer istället för hållplatser • Kapacitetsstarka fordon • Biljetter köps och kontrolleras på stationen • Aktiv användning av ITS Tät och snabb trafikering utan hopklumpning ute på linjen  Högre medelhastighet – minst 20-35 km/h

  7. BRT  Ett helt system Streetcar i Leeds, Storbritannien Foto: Volvo • Bus Rapid Transit – är ett helt system, det går inte att plocka delar och tro att man kan få fördelarna av helheten • Högre medelhastighet • Hög turtäthet • Liten hopklumpning ute på linjen • Ökad attraktivitet

  8. BRT  I andra länder Byt bild: Foto: Gasbuss för BRT-trafik i Nantes, Frankrike Foto: Mercedes-Benz • 50-tal städer i USA och Kanada • 5 städer i Australien och Nya Zeeland • 20-tal städer i Storbritannien, Holland, Frankrike och övriga Europa • 15-tal städer i Latinamerika • 20-tal städer i Asien • Ett par städer i Afrika

  9. Jämförelse  Kapitalkostnader buss, BRT, Spårväg Investeringskostnader för buss, BRT och spårväg i Mkr per km bana/linje • Traditionell busstrafik billigast • Spårväg (lågkostnadsalternativ) 60 % dyrare än BRT • Spårväg (Stockholm) 8 gånger så dyrt som BRT

  10. Jämförelse Kapacitet • Dubbelledbussar i BRT-trafik ger nästan lika hög kapacitet som spårvagnar.

  11. Spårväg Syd i Stockholm Karta över alternativa sträckningar Spårväg Syd. Karta: SL Tvärspårväg Syd innebär att spårväg byggs från Huddinge sjukhus/ Flemingsbergs station via Masmo till Skärholmen och området vid Kungens Kurva vidare till Älvsjö via Fruängen SL utreder en ny spårvägs- eller bussförbindelse Ingen buss trafikerar hela sträckan i dag Sträckan är 17,5 km Medelhastigheten i dag 21 km/h (en tänkt kombinerad linje av dagens buss 172 och 173) Restiden längs på den fiktiva linjen är ca 50 minuter

  12. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Syd i Stockholm  Totalkostnader per år • Spårväg är 6 gånger dyrare per år än BRT, trots nybyggnation av bussgata • Kostnaderna för BRT är överskattade eftersom • befintliga körfält troligen kan användas åtminstone på delar av sträckan • driftskostnaden för vägen (5 Mkr/år) har räknats in i BRT:s och busstrafikens kostnader • Med BRT eller spårväg skulle restiden minska med 8 minuter jämfört med buss

  13. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg syd i Stockholm  Hur mycket trafik för pengarna? • Om kostnaden för att bygga och driva Spårväg syd istället skulle användas till • BRT skulle pengarna räcka till ett sex gånger så stort linjenät • Traditionell busstrafik skulle spårvägspengarna räcka till ett nästan 16 gånger så stort nät

  14. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg syd i Stockholm  Karta spårvägs- och BRT-linjer Spårväg BRT Om spårvägspengarna istället användes för BRT skulle, utöver sträckan Huddinge sjukhus/Flemingsbergs station till Älvsjö, dessutom t.ex. följande BRT-linjer kunna byggas: • Älvsjö station - Farsta Strand (c:a 8 km) • Fruängen – Fridhemsplan (c:a 10 km) • Älvsjö station – Gullmarsplan – Nacka (Ektorp) (c:a 15 km) • Dessutom kan över 55 km BRT-linje byggas på andra områden i Stockholm.

  15. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg syd i Stockholm Hur många fler sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg? Det belopp som spårväg skulle kosta kan man få 15 gånger fler sittplatser med BRT jämfört med spårväg

  16. Spårväg istället för stombuss 16 i Göteborg I dagsläget trafikerar stombusslinje 16 sträckan Högsbohöjden via Brunnsparken och Lindholmen till Eketrägatan WSP har analyserat en delsträcka med en förändrad linjesträckning som startar vid Centralstationen och går via Hjalmar Brantingsplatsen och Lindholmen till Eriksberg. Sträcka: 8,8 km (delsträckan Centralstationen till Eriksberg) Medelhastighet i dag: 20 km/h Restid i dag: 26 minuter

  17. Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg  Totalkostnader per år Spårväg är 3 gånger dyrare än BRT och nästan 4 gånger dyrare än buss Kostnaderna för BRT och buss är överskattade eftersom driftskostnaden för vägen har räknats in i BRT:s och busstrafikens kostnader. Dessa betalas av väghållaren (kommunen).

  18. Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg Hur mycket trafik för pengarna? För samma som spårvägslinjen skulle kosta kan man bygga ett linjenät för BRT som är tre gånger så stort

  19. Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg  Karta spårvägs- och BRT-linjer Spårväg BRT Om spårvägspengarna skulle användas för BRT så skulle de även, utöver sträckan Centralstationen – Eriksberg, räcka till följande linjenät: • Eketrägatan – Brunnsparken (5 km) • Bjurslätt – Svingeln – Korsvägen – Järntorget – Majorna (14 km) • Drottningtorget – Heden (1 km) • Vågmästareplatsen – Swedenborgsplatsen (1 km) • Lilla Bommen – Olskroksmotet (2 km) • Järntorget – Olskroksmotet (2 km) • Dessutom finns 2 km BRT-linje tillgodo för användning på annan plats.

  20. Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg Hur många fler sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg BRT och buss skulle kunna ge mer än tre gånger högre sittplatskapacitet jämfört med spårväg

  21. Energi- och utsläppskalkyl Jämförelse av fyra infrastrukturprojekt från ett ursprungsläge utan spårväg/BRT. Effekten av olika bränslen i bussarna har studerats. • Ingen projektering genomförd = överslagsberäkningar med schablonvärden • Förutsättningar och antaganden avgör kalkylens resultat • Exempelvis: utsläppsvärdering av elanvändning - Grön el - Svensk elmix - Nordisk elmix - Europeisk elmix - Marginalel

  22. Energi- och utsläppskalkyl Energianvändningen i följande faser har studerats: • Byggskede • Drift • Underhåll • Fordonstillverkning • Fordonsservice • Framdrift • Antaganden om el- respektive fossilbränsleanvändning för respektive fas. • Uppskattning av energiåtgången för att skapa en BRT-lösning.

  23. Jämförelse av energikalkyl för två av projekten Varför varierar resultatet mellan de olika projekten?

  24. Varför varierar resultatet mellan de studerade projekten? Längd på sträckan(längre sträcka till nackdel för spårväg i kalkylen) Turtäthet(högre turtäthet till fördel för spårväg i kalkylen) Antaganden kring bussarnas/spårvagnens energianvändning är avgörande

  25. Jämförelser av utsläppskalkyler för två av projekten Värderingsmetoden för elanvändningen avgör kalkylen!

  26. Slutsatser energi och miljö Det går inte att generellt säga att spårväg är energieffektivare och mer utsläppssnålt än en BRT-lösning. I vissa fall äter den energikrävande framställnings- och anläggningsprocessen för spårväg upp effekten av den mer energisnåla framdriften. Energi- och utsläppskalkylerna visar olika resultat och resultaten varierar stort med förutsättningar och antaganden. För att kunna göra uttalanden om energi- och miljöeffekter av ett specifikt infrastrukturprojekt behövs en omfattande utredning med projektspecifika indata.

  27. Tack! • Tack för er uppmärksamhet och välkommen med frågor!

  28. Spårväg istället för stombusslinje 4 i Stockholm Linjedragning för stombusslinje 4 Karta: Thomas Höjemo • Stombusslinje 4 trafikerar Gullmarsplan – Radiohuset i Stockholm • Passerar bl.a. Skanstull, Hornstull, Fridhemsplan, Odenplan och Östra station • Sträckan är 12 km • Medelhastigheten i dag är 13,6 km/h • Restiden längs hela linjen är i dag 53 minuter

  29. Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm  Totalkostnader per år Spårväg i särklass dyrast Spårväg är nästan 230 Mkr dyrare per år än BRT I bussens och BRT:s kostnader är driftskostnaden (3,6 Mkr/år) för vägen inräknad. Denna kostnad betalas av väghållaren Restiden skulle minska med 24 minuter med BRT eller spårvagn jämfört med i dag

  30. Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm  Hur mycket trafik för pengarna? • Om kostnaden för spårväg i stället skulle användas till • BRT-trafik skulle pengarna räcka till ett linjenät på totalt 55 km, dvs. 4,5 gånger längre linjelängd jämfört med en spårväg. • Busstrafik skulle spårvägspengarna räcka till ett 5 gånger så stort linjenät .

  31. Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm  Karta spårvägs- och BRT-linjer Spårväg BRT Istället för 12 km spårväg räcker spårvägspengarna till ett BRT-nät på 55 km På kartan är bara 42 km utritat, vilket innebär att 11 km BRT-linje dessutom kan byggas utanför kartområdet

  32. Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm  Hur många fler sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg Genom att satsa på BRT istället för spårväg kan man få 5 gånger fler sittplatser

  33. Spårväg Helsingborg Helsingborgs stad och Höganäs kommun har utrett spårväg mellan Helsingborg och Höganäs och spårväg i Helsingborg Sträcka: 5,4 km (Knutpunkten – Dalhem) Medelhastighet: 18 km/h Restid i dag: 18 minuter

  34. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg  Totalkostnader per år BRT:s årskostnad är mindre än en tredjedel av spårvägens Kostnaderna för BRT och buss är något överskattade eftersom driftskostnaden för gatan har räknats in i BRT:s och busstrafikens kostnader. Dessa kostnader betalas av väghållaren. Med BRT eller spårväg skulle restiden minskas med 5 minuter jämfört med buss

  35. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg  Hur mycket trafik för pengarna? • För samma som en spårvägslinje mellan Knutpunkten och Dalhem skulle kosta kan man bygga ett linjenät för BRT som är mer än tre gånger så stort.

  36. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg  Karta spårvägs- och BRT-linjer BRT Spårväg Om spårvägspengarna istället användes för BRT skulle man utöver den 5 km långa sträckan mellan Knutpunkten och Dalhem kunna bygga nästan 13 km BRT-bana på annan plats i staden

  37. Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg  Hur många fler sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg Fyra gånger fler sittplatser med BRT för samma kostnad som spårväg Tre gånger fler sittplatser med buss för spårvägskostnaderna

More Related