1 / 68

Ska bed mas

Skriftliga omd

brendon
Download Presentation

Ska bed mas

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    2. Skriftliga omdömen En grundläggande förutsättning i ett mål- och resultatstyrt system är att berörda parter är väl förtrogna med de mål som ställts upp för verksamheten. Utan goda målkunskaper är risken uppenbar att man famlar i blindo. Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet

    3. Skriftliga omdömen Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är däremot inte nationellt formaliserad och standardiserad. Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska planeringen. … Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lärande.

    4. Skriftliga omdömen Enligt Skolverkets allmänna råd om IUP med skriftliga omdömen ska en lokal pedagogisk planering innehålla följande delar:

    5. Lärande Enligt Ference Marton kan lärande definieras som att det sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon uppfattar något. När man lär sig är det alltså inte i första hand fråga om en kvantitativ förändring – att man kan mer än innan, utan att man förstår ett fenomen på ett nytt sätt.

    6. Kvalitativ kunskap Synen på kunskap och inlärning förändrades under 1970- talet. Den gick i riktning mot att individens kunskapsutveckling sågs som en process där elevens förändrade sätt att uppfatta omvärlden betonades. Inlärning leder enligt en sådan teoribildning till kvalitativa förändringar i tänkandet vilket kan ses som uttryck för kognitiv och personlig utveckling. (sid 17)

    7. Kvalitativ kunskap Inlärning har av tradition till övervägande del studerats som enbart ett kvantitativt fenomen; frågorna har oftast gällt under vilka betingelser man lär sig mest och hur mängden av det som har lärts är relaterad till mängden av övning (repetitioner) och dess fördelning i tiden. När det gäller kognitiv utveckling, har man dock lättare insett att den inte i första hand innebär en kvantitativ tillväxt av kunskap (dvs. mer och mer av samma sak), utan att det snarast rör sig om kvalitativa förändringar i sättet att uppfatta omvärlden. (Inlärning och omvärldsuppfattning. Sid 161)

    8. Kvalitativ kunskap Denna syn på lärande innebär att andra kvaliteter än faktainlärande lyfts fram. Att se och förstå sammanhang och principer blir viktiga aspekter av kunnandet. … Även kvaliteter som handlande, initiativtagande, social kompetens och ansvarstagande för de egna studierna värderas numera högre än memorerandet av fakta. Denna kvalitativa kunskapssyn är en del av den teoretiska grunden för det 1994 införda mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. (sid 18)

    9. Mål i skolan Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. (sid 25)

    10. Mål i skolan I grundskolans kursplaner finns också avsnittet Bedömningens inriktning, som sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska grundas på. Bedömningens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas. Det kan gälla t.ex. förmågan att bearbeta information, förmågan att följa matematiska resonemang eller förmågan att förstå talad engelska. (sid 15)

    15. I bedömningen måste följande variabler hållas isär: kvantiteter – kvaliteter formativ – summativ bedömning bedömning

    16. Bedömningsforskning Formativ bedömning är ingen metod för bedömning utan ett syftet med bedömningen. Nya begrepp har skapats: Summativ bedömning Formativ bedömning Pedagogisk bedömning Analytisk bedömning

    18. Syftet med bedömning 3. Pedagogisk bedömning. Idag är inte det primära syftet med bedömning att värdera för att sätta betyg. Bedömning ses primärt som ett pedagogiskt verktyg för att öka elevens lärande. Huvudsyftet är alltså inte att skapa ett betygsunderlag eller sätta betyg. Ur det perspektivet hör planering, undervisning, elevens arbete och bedömning samman.

    21. Bedömning för lärande Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning Black&William

    22. Metoder för bedömning Kvalitativ kunskap har tre dimensioner.

    23. Kvalitativ bedömning Ett vanligt misstag är att bedömningen handlar OM eleven använder en kunskapskvalitet. Kunskapskvaliteten anses då vara en konstant, eleven kan eller inte kan. Logiken kräver då att progressionen i kvalitet definieras av att eleven på högre nivåer använder fler kunskapskvaliteter. Denna typ av bedömning är en maskerad kvantitativ bedömning.

    25. Kvalitativ bedömning Vad som ska bedömas är den intellektuella, kommunikativa eller praktiskt/estetiska nivå som eleven använder kunskapskvaliteterna på.

    26. Kvalitativ bedömning Nivåerna ska vara beskrivande. Det innebär att de beskriver unika och typiska kännetecken för kompetens på olika nivåer. Nivåerna ska beskrivas med parallella termer. Beskrivningarna skall vara sådana att elever förstår att värderingen grundar sig på samma kriterium; man får inte uttalat eller underförstått föra in nya bedömningsgrunder vid övergången från en nivå till en annan. Professor Lars Lindström

    27. Kunskap på högre kognitiva nivåer – kvalitativ kunskap – är inte möjlig att mäta genom prov Alla bedömningar av kunskapskvaliteter – förmågor – bygger på jämförelser. Elevens prestation jämförs med ett antal kriterier – bedömningsaspekter – som beskriver olika kvalitativa nivåer. Kvalitativ bedömning

    28. Kvalitativ bedömning En grundläggande tanke är att lärare alltid har kunnat bedöma kvalitativ kunskap, men att denna bedömarförmåga varit intuitiv. Vi lärare känner igen god kvalitet när vi ser det, men vi har mycket svårt att i förväg beskriva det. .

    29. Eftersom den formativa bedömningens primära syfte är att stimulera ett ökat lärande hos eleven måste denne involveras aktivt. Det råder en total enighet bland bedömningsforskare att: den viktigaste och för lärandet mest effektiva formen av bedömning är elevens självvärdering.

    30. Elevens självvärdering När elever genom självvärdering utvecklar metakognition ökar alla elevers lärande. Svagpresterande elever ökar sitt lärande signifikant mer än högpresterande. Gapet mellan låg- och högpresterande elever minskar.

    32. Vägen till bedömningsmatriser Hur skapas bedömningsmatriser? Bedömningsmatriser hör ihop med den kvalitativa synen på kunskap. Med bedömningsmatriser bedömer vi förmåga. Mål – undervisning – elevens arbete – bedömning Måste bilda en sammanhängande kedja.

    33. Vägen till bedömningsmatriser Målen – måste vara kvalitativa Undervisningen – måste vara mot utveckling av förmåga, d v s vara riktad mot kvalitativa kunskaper Elevens arbete – måste uttrycka kvalitativa kunskaper Bedömningen – måste vara kvalitativ

    34. Vägen till bedömningsmatriser Finns inte en planering med tydliga och konkreta mål kan man inte heller göra en tydlig bedömning. Vägen till bedömningsmatriser börjar med att tolka och konkretisera de nationella målen till tydliga undervisningsmål.

    35. Analytisk bedömning En bedömning med hjälp av en bedömningsmatris är en analytisk bedömning En kunnande kan ses som en legomodell. I en matris analyseras kunnandet – plockas legomodellen isär. Ett antal bedömningsaspekter måste definieras

    36. Exempel på bedömning Ur betygskriteriet för VG i geografi Eleven arbetar med specialkartor över natur och samhällen, jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om människors levnadsvillkor i olika områden. Bedömningens inriktning i kursplanen för engelska sägs. Bedömningen skall även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

    37. Exempel på bedömning Ska den kvalitativa förmågan att göra jämförelser bedömas på olika sätt i geografiundervisningen än i undervisningen i engelska? eller Ska samma förmåga bedömas på samma sätt oavsett ämne?

    38. Exempel på bedömning Första delen av en analys av kunskapskvaliteten att göra jämförelser är att besvara frågan om VAD man gör – vilka steg man tar – när man gör jämförelser. Denna fråga skulle kunna beskvaras på följande sätt.

    39. Exempel på bedömning När en kvalitativ bedömning görs är det två frågor som måste besvaras: 1. VAD ska eleven göra? 2. HUR gör eleven det på olika kvalitetsnivåer?

    40. Exempel på bedömning För att kunna göra en beskrivning av en företeelse måste eleven arbeta med olika källor för att sammanställa information till en sammanhängande beskrivning av den avsedda företeelsen. Vi kan då titta efter: VAD: Vilken svårighetsgrad elevens källor har. HUR: Är det för elevens ålder förenklade och lättlästa texter eller är det autentiska och icke skolanpassade texter, t ex tidningar, facklitteratur eller uppslagsböcker?

    41. Exempel på bedömning VAD: Hur eleven väljer ut information. HUR: Har eleven svårt att skilja mellan stort och smått – viktigt och oviktigt eller kan eleven urskilja det som är centralt och utelämna det som har perifer betydelse för sammanhanget?

    42. Exempel på bedömning VAD: Hur eleven sammanfogar information från olika källor. HUR: Kan eleven bara använda en ända källa eller hämtar och sammanställer eleven information från flera källor genom att ett sammanhang hämtas från en källa och ett annat sammanhang från en annan källa eller kan eleven väva samman information från olika källor?

    43. Exempel på bedömning VAD: Hur elevens egen förståelse för sammanhanget – företeelsen – framträder. HUR: Skriver eleven av källorna eller omformuleras källtexterna genom att ett ord här och där byts ut eller framgår elevens förståelse av sammanhanget genom att eleven i sin text frigjort sig från både källornas formuleringar och struktur?

    44. Exempel på bedömning VAD: Hur jämförelserna är gjorda. HUR: Staplar eleven information som belyser skillnader och/eller likheter utan att föra ett jämförande resonemang och därmed överlåter till läsaren att göra jämförelserna eller för eleven ett brett resonemang som belyser skillnaderna och likheterna ur flera olika perspektiv?

    45. Analytisk bedömning En redovisning där eleven ska bearbeta en problemställning och dra egna slutsatser eller förklara företeelser och fenomen kan byggas upp av följande huvudaspekter: (dessa svarar på VAD-frågan) Förmåga att sammanfatta och ge en helhetsbild 2. Arbeta med källor 3. Dra slutsatser eller skapa förklaringar 4. Muntligt eller skriftligt kommunicera sina resultat

    47. Analytisk bedömning En huvudaspekt kan delas in i underaspekter. T ex aspekten arbeta med källor kan delas in i: Välja ut källor: Självständighet och kunskaps om olik typer av källor Typ av källor: Läsförståelse – källors svårighetsgrad Tolka källor: Förmåga att välja ut relevanta fakta ur källorna Visad förståelse: Bristande läsförståelsen kan visa sig i forma avskrifter eller omformuleringar av källorna Värdera och Källförteckning och resonemang om källors redovisa källor: trovärdighet

    54. Mål i skolan Kursplanerna är, som behandlats tidigare i texten, utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Målen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett sätt att förhålla sig till detta stoff… (sid 23)

    55. Mål i skolan Det är alltid de nationellt fastställda målen och kriterierna som utgör grunden för bedömningen av eleven. Det är läraren som ansvarar för att de val av stoff och metoder som lärare och elever gör tillsammans leder mot uppställda mål och ger eleverna möjlighet att uppfylla de nationellt fastställda kriterierna. (sid 25)

    56. Betygssättning 38. Ibland kan man inte få MVG i nian för att man bara haft VG i åttan, t.ex. om man missat något arbetsområde. Skall det vara så? (Elev år 9). SVAR: Nej, så skall det inte vara. Mål att uppnå och betygskriterier är inte knutna till specifika arbetsområden. De anger vilka kunskapskvaliteter eleven skall visa. Det konkreta kunskapsstoffet och arbetsmetoderna bestäms lokalt. Betygen skall i princip ange kvaliteten i elevens kunskaper vid den tidpunkt då betyget sätts. Det är viktigt att det är möjligt för eleven att utvecklas under skoltiden. Det är därför inte rimligt att ”missar” från tidigare år omöjliggör för en elev att få t.ex. MVG som slutbetyg.

    57. Betygssättning 40. En del av kriterierna för betyg klaras ju på något sätt av under år 7 och 8. Hur gör man med slutbetyget i nian om eleverna inte visat tillräckliga kunskaper tidigare? (Lärare). SVAR: Mål och kriterier kan inte på det sättet ses som fristående. Kursmålen anger inte kunskapsstoff och arbetsmetoder utan ett kunnande som kan tillämpas på olika kunskapsområden. En elev bör således ha möjligheter att visa det kunnande som inte uppvisades år 7 eller 8 i år 9. Kriterierna i sin tur anger kännetecken på måluppfyllelse av olika kvalitet. Inte heller beträffande kriterierna är det så att de ”klaras av” under år 7 eller 8 utan det är kvaliteter i kunnandet som kan visas inom olika kunskapsområden och därmed också i år 9. De nationella målen och kriterierna är således inte knutna till vissa år, vissa kunskapsområden eller vissa arbetsmetoder.

    58. Betygssättning Av olika skäl har inte alla elever genomfört alla kunskapsområden under högstadietiden. Många elever har därför under VT i årskurs 9 ”rester” d v s arbetsområden som de måste tenta av och visa resultat ifrån. Finns inte dessa resultat anser sig läraren inte kunna sätta betyg i ämnet. 39. Kan man ha ”rester” från sjuan, alltså områden inom t.ex. fysik, som man inte klarat av och därför inte blir godkänd i nian? (Elev år 9). SVAR: Nej, i så fall har skolan missat att ge den hjälp som behövs för att eleven skall kunna klara målen. ”Rester” skall inte sparas från år 7 till år 9. Målen är inte heller så formulerade att de anger att vissa mål skall uppfyllas år 7.

More Related