Avhandlingens titel

2. Avhandlingens titel Vuxna med förvärvad traumatisk hjärn-skada, omställnings-processer och konse-kvenser i vardagslivet En studie av femton personers upplevelser och erfarenheter av att leva med förvärvad traumatisk hjärns-kada.

3. Studiens syfte Syftet med studien är att öka kunskapen om, samt att belysa den omställnings-process och de konsekvenser som vuxna personer med traumatisk hjärnskada erfar och upplever i vardagslivet och i stödet efter en förvärvad traumatisk hjärnskada.

4. Studiens frågeställningar • Hur upplever personer med traumatisk hjärnskada den omställningsprocess som uppstått till följd av traumat? • Vilken betydelse tillskriver personer med traumatisk hjärnskada stödet som de erhållit efter förvärvad hjärnskada? • Vad kännetecknar de erfarenheter som personer med traumatisk hjärnskada gjort beträffande konsekvenser som uppstått i vardagslivet?

5. Teori och metod • Kvalitativ och deskriptiv studie • Hermeneutisk ansats – tolkning, förståelse, förförståelse och förklaring • Djupintervjuer med hjärnskadade • Innehållsanalys – en induktiv slutledning • Koppling till teorier om socialt erkännande (Honneth 2000, Fraser 2003, Taylor, 1994) – en abduktiv slutledning

6. Frågeguide – sex huvudområden • Traumatisk hjärnskada • Familj och nätverk • Arbetsliv och sysselsättning • Livsomställning • Samhällsstöd • Vardagsliv

7. Informanter • Totalt 15 personer: 10 män, 5 kvinnor • Kontakt med öppenvårdsteamet (ÖVT) • Vid skadetillfället 19-53 år (m 36), vid intervjutillfället 28-56 år (m 40,5). • Tid efter skadan 6 mån.–17 år (Md 4 år) • Olika typ av skador och varierande grad av skada – lätt, måttlig och svår

8. Omställningsprocessen • Omsorgens betydelse – en fråga om informellt och formellt stöd • Handlingens betydelse – en fråga om aktivitet versus inaktivitet • Självständighet – en fråga om beroende versus oberoende • Social interaktion – en fråga om möte och bemötande • Förändringens tema – en fråga om process versus stagnation • Emotioner – en pendling mellan hopp versus hopplöshet

9. Betydelsefulla stödinsatser • Den informella omsorgen var ovärderlig som stöd, motivation och drivkraft • Personerna var till en början nöjda med samhällsstödet men senare krävdes mer av egen aktivitet för att få del av dem • Saknade en samordning av stödinsatserna, särskilt i ett senare skede • Varierande intresse för stödorganisationer • Professionella aktörernas specialistkunskaper • Hjälp till bearbetning och insikt

10. Rapporterade konsekvenser

11. Upplevda konsekvenser • Dolda funktionsnedsättningar – besvärande • Tidsfaktorn – minne/planering och utförande • Svårigheter att återgå till arbete – yrkesliv • Små skador – kan ge stora sociala följder • Förbättrade/fördjupade relationer • Ökad självkännedom • Lugnare livsföring

12. Socialt erkännande Socialt erkännande är en kritisk samhällsteori där strävan efter erkännande utgör ledmotiven i en moralisk konflikt och kamp för (missgyn-nade) minoritets grupper Individer och olika minoritetsgrupper har sökt erkännande för sin existens och sin särart på olika nivåer i samhället

13. Axel Honneth (1995; 2003) Charles Taylor (1994) Nansy Fraser (2002; 2003) Individdimension – Självförtroende Intim sfär – Dialog med andra Rättsdimension – Självaktning Offentlig sfär – Samhällspolitik Omfördelning – Rättvis fördelning Värdedimension – Självkänsla Erkännande – Social status Matris över erkännandeteorier

14. Socialt erkännande • Individdimension – erkännande på individnivå i nära (primär-) relationer • Rättsdimension – erkännande i laglig sammanhang, medborgerliga rättigheter • Värdedimension – erkännande i en samhällsgemenskap, samhällsnormer, solidaritet (Honneth, 1995; 2003)

15. I … hon [min frun] har ju framför allt varit mig behjälplig på alla sätt alltså! T Ja I Inte [enbart] när det gäller min fysiska rehabilitering, hon har ju varit min livskamrat i ordets alla bemärkelser … Primärrelationen

16. Rättsdimensionen Det har varit mycket strid i starten för att komma och få någon vård och hjälp över huvud taget /…/ Och där [i kontakten med Öppenvårdsteamet] behövde jag inte ens ta strid för det själv, utan det var i princip den gången som jag inte behövde öppna munnen för att få mina rättigheter, höll jag på att säga

17. Värdedimensionen Redan efter sex månader sa läkaren till mig – att det kanske vore lika bra och sjukpensionera dig! /…/ Jag tycker om folk som skojar och skämtar men det tyckte jag var ett dåligt, om det nu var ett skämt …och då tänkte jag att det var då fan! – Jag var 40 år och tyckte att där skulle inte mitt liv sluta Jag har ju en försäkrings-kille på försäkringskassan, en tjänsteman, som jag har kontakt med /…/ Han har varit väldigt intresserad också, han vet ju mycket om hjärnskador och så … så han är intresserad, så det är jättebra tycker jag

18. Konklusioner • Den informella omsorgen var ovärderlig som stöd • De professionella aktörernas specialistkunskaper är betydelsefulla • Det behövs en samverkan och samordning kring den hjärnskadade • De skadade var till en början nöjda med samhälls-stödet men senar krävdes mer av egen planering för att få del av stödet • Omställningsprocessen kan vara långvarig – livslång • Lindriga skador kan ge betydande sociala effekter • Konsekvenser såväl positiva som negativa • Helhetssyn utifrån ett erkännandeperspektiv

19. Thomas Strandberg Med dr, lektor Örebro universitet Hälsoakademin, Institutet för handikapp-vetenskap (IHV) 701 82 Örebro thomas.strandberg@hi.oru.se www.ihv.se Kontaktadress