1 / 18

NY POLITIK I GAMLA SPÅR

NY POLITIK I GAMLA SPÅR. Regeringens politik för det civila samhället Johan Cedersjö - johan@cedersjo.se. ALLA RELATIONER ÄR SVÅRA . Organiserade intressen. Regeringen. POLITIK. Demokratiideal. Intensitets - problemet. VÄLDIGT MÅNGA, TYCKER VÄLDIGT MYCKET. . CIVILA SAM-HÄLLET.

bing
Download Presentation

NY POLITIK I GAMLA SPÅR

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. NY POLITIK I GAMLA SPÅR Regeringens politik för det civila samhället Johan Cedersjö - johan@cedersjo.se

  2. ALLA RELATIONER ÄR SVÅRA Organiserade intressen Regeringen POLITIK Demokratiideal Intensitets- problemet

  3. VÄLDIGT MÅNGA, TYCKER VÄLDIGT MYCKET. CIVILA SAM-HÄLLET MARK-NADEN STATEN Statens storlek: rollförtydling eller samarbete? Människosyn? Eget val? Resursfördelning?

  4. RIKSDAGSTRYCK

  5. KORPORATISM – PLURALISMJÄMLIKHET – MÅNGFALD

  6. Material 1975-2010, tre tidsperioder 69 propositioner Vad ska göras och varför?

  7. 1975-1989 PROP 1975/76:187 Jag vill understryka betydelsen av vidgade remissförfarandendärfolkrörelserna bereds möjlighet att delta. En annan lämplig form för kontakter med folkrörelsernaär konferenser, muntliga samråd etc. I detta sammanhang kan noteras goda erfarenheter av tillfälliga referensgrupper föravgränsadefrågor som är av sådan natur att det kan vara väsentligt att någon eller någrafolkrörelser kontinuerligt kan följa verksamheten. En annan form för kontakt som uppmärksammas av demokratiutredningen är permanenta organ församråd med vissa folkrörelser. [...] För egen del anser jag det värdefullt att samrådsorganinrättas. När det finns behov av täta kontakter, kan det också vara lämpligt att dessa organ görs permanenta som har skett i fråga om handikapp- och pensionärsråd. Enligt min mening är det angeläget att på detta sättnärmare kontakter i fast former skapas med grupper som i dag i allmänhetär svagt företrädda i de kommunala nämnderna.

  8. 1975-1989 PROP 1984/85:202 Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, därförsöker ingen skaffa sig fördelpå andras bekostnad, den starke trycker icke ned och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpadpå det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade.

  9. 1975-1989

  10. 1990-1999 PROP 1991/92:100 Verksamheten inom den offentliga sektorn måsteomprövas. Utvecklingsarbetet i stat och kommun skall i ökadutsträckning inriktas på att låta andra aktörer i samhället ta ett större ansvar. Det kan exempelvis gälla att bättre ta till vara den mängd av ideella och frivilliga insatser som görs inom folkrörelser, trossamfund och föreningar av olika slag. [...] I många fall är alternativa driftsformer med andra huvudmän – t.ex. privata eller kooperativa – en lämpligvägför att skapa ökad valfrihet och stimulera personliga initiativ på traditionellt offentliga områden. En ökad konkurrens och valfrihet minskar samhällets kostnader för den offentliga servicen samtidigt som mångfaldenökar.

  11. 1990-1999 PROP 1997/98:115 FOLKBILDNINGSPOLITIKEN De bakomliggande motiven för statens bidragsgivning ärfrämstfördelningspolitiska, nämligen att ge mest åt dem som har störst behov.

  12. 1990-1999

  13. 1990-1999 PROP 2001/02:80 Regeringen vill att varje medborgare på olika samhällsnivåer har möjlighet att medverka när de gemensamma samhälleligaangelägenheterna skall lösas. Det måste finnas en möjlighet att delta i och påverka allt från initiering av frågor, beredning, genomförande av politiska beslut, utvärderingen av den förda politiken och i vissa fall också i själva beslutsfattandet [...] Regeringen är medveten om att det inte är okomplicerat att förespråka ett stort direkt deltagande i den politiska processen. Medborgare som har direkta kanaler för inflytande, exempelvis som brukare eller föreningsaktiv, har störremöjlighet att påverkaän andra medborgare. Om de som deltar är representativa eller inte ärockså ett dilemma. Det finns en risk att redan resursstarka medborgargrupper genom direkta inflytandekanaler ges ytterligare möjligheter att utöva inflytande, kanske på bekostnad av andras inflytande. Nya kanaler för inflytande i individuell eller organisationsform kan också medföraoklarheter om vilka befogenheter och ansvar som de förtroendevalda har. Om medborgarna deltar direkt i den politiska processen kan särintressen komma att få överhandöverallmänintresset. [...] Enligt regeringens syn är det avgörande att bredare deltagande i den politiska processen är meningsfullt och innebär en reell möjlighet att påverka. Samtidigt är det viktigt att understryka att deltagande inte är liktydigt med att alltid få sin vilja igenom.

  14. 1990-1999 Motiveringar PROP 2009/10:55 PROP 2001/02:80 Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer jämlikaän de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall öka. Utveckla det civila samhälletsmöjligheter att göramänniskor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort.

  15. 2000-2010

  16. Sammanfattning

  17. DIALOG? Överenskommelsen Tar regeringen det civila samhället på allvar? Intensitetsproblemet.

  18. Tack! Johan Cedersjö johan@cedersjo.se 0706 69 64 96

More Related