1 / 35

REPETITIONSUTBILDNING A-HLR till barn med prehospital inriktning. Region Skåne, KAMBER, JTN.

REPETITIONSUTBILDNING A-HLR till barn med prehospital inriktning. Region Skåne, KAMBER, JTN. Målsättning. Att öka tryggheten vid omhändertagandet av akut sjuka barn Att kunna påbörja basal hjärt-lungräddning och kunna ingå i situationer där A-HLR är nödvändigt. Bakgrund.

bina
Download Presentation

REPETITIONSUTBILDNING A-HLR till barn med prehospital inriktning. Region Skåne, KAMBER, JTN.

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. REPETITIONSUTBILDNING A-HLR till barn med prehospital inriktning. Region Skåne, KAMBER, JTN.

  2. Målsättning • Att öka tryggheten vid omhändertagandet av akut sjuka barn • Att kunna påbörja basal hjärt-lungräddning och kunna ingå i situationer där A-HLR är nödvändigt.

  3. Bakgrund • Sällsynt med hjärtstopp hos barn. • Hos vuxna är oftast orsaken till hjärtstopp cardiellt betingat. • Hos barn är oftast orsaken till hjärtstopp relaterat till syrebrist beroende på andningsproblem.

  4. De flesta hjärtstopp hos barn är orsakade av allvarlig andnings-insufficiens! Otillräcklig ventilation Syrefattig och sur miljö för hjärtat Bradycardi Asystoli

  5. Försämrad Hjärtfunktion, Lungpåverkan, Infektion, Trauma, Främmande kropp, …. AKUT ANDNINGS- ELLER CIRKULATIONSSVIKT A. FRIA LUFTVÄGAR B. ANDNINGSUNDERSTÖD MED EXTRA SYRGAS SKALL ALLTID PRIORITERAS! EFTER ATT ADEKVAT VENTILATION ÄR ETABLERAD ÄR DEN VIKTIGASTE ÅTGÄRDEN ATT UPPRÄTTHÅLLA ADEKVAT CIRKULATION! Start av ventilation medför att barns hjärtfrekvens ökar  ökad hjärtminutvolym! C.

  6. ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN

  7. Viktigt att tänka A,B,C,D,E Det vill säga: BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, FÖRE CIRKULATION, FÖRE MEDVETANDE………….

  8. SYSTEMATISK BEDÖMNINGHur hittar vi det akut sjuka barnet? A irway /cervicalspine B reathing C irculation D isability E xposure Vid avvikande fynd: Åtgärda innan du fortsätter! Vid försämring: Börja om ifrån A! ReevalueraUtvärdera och utvärdera igen! SYFTE : IDENTIFIERA LIVSHOTANDE TILLSTÅND

  9. Airway – luftvägen …med kontroll av halsryggen

  10. Airway – luftvägen

  11. AIRWAY - LUFTVÄGEN • Huvud och hals - Lätt att komprimera luftstrupen om huvudet böjs bakåt. - Neutralt läge bäst. • Näsa och svalg- Barn < 4 månader näsandas – kontrollera efter snor eller hinder. - Barn 2-4 år utvecklar ofta polyper. • Struphuvud - Ligger högre upp/längre fram än hos vuxna. Svårt att inspektera och svårt att intubera - Krikoidbrosk som gör det trångt nedanför stämbanden. • Bröstkorg och diafragma - Små barn/spädbarn beroende av diafragma i sitt andningsarbete. - Barn snabbare uttröttade i underutvecklad muskulatur pga hög ansträngd andning som tex kan bero på en infektion.

  12. Breathing – andning …med andningsunderstöd

  13. BREATHING - ANDNING • Andningsfrekvens - Små barn normalt hög andningsfrekvens. - Ytterligare ökad andningsfrekvens – kan vara tecken på ett ökat syrgasbehov. - Mkt viktigt observandum, kan vara tecken på sjukdom ffa hos spädbarn och mindre barn. • Andningsarbete - Lätt för att få indragningar - Näsvingespel - Gruntning speciellt spädbarn, barnet skapar sig ett eget positivt tryck för att undvika kollaps i alveolerna • BiljudInspiratoriska biljud  trångt i de övre delarna av luftvägen Expiratoriska biljud  trångt nedre delarna av luftvägen • Cyanos och blekhet Cyanos  sent tecken eller så får de inte cyanos pga normalt lägre Hb. ”De blir snarare grå!” • Mentalt status - Slött barn? - Oroligt barn? - Plockigt barn?

  14. Cirkulation …med blödningskontroll

  15. CIRKULATION • Hjärtfrekvens • Pulsfyllnad • Kapillär återfyllnad • Blodtryck • Hudfärg/temperatur • Mentalt status ”

  16. Hemodynamic Response to Hemorrhage % of Control Vasc Resistance 100 BloodPressure Cardiac Output 25% 50% % Plasma Loss

  17. Disability

  18. DISABILTY- det vill säga oförmåga avseende neurologisk funktion • Medvetandenivå AVPU • Kroppshållning • Hur reagerar barnet - Sträckningar? - Böjningar? • Pupiller - Pupiller lika stora och reagerar för ljus Barn kan bli hypo-glykemiska vid hypotermi och vid hypoxi!

  19. Exposure …men bevara temperaturen

  20. EXPOSURE • Kroppstemperatur - Feber? - Hypoterm?Kroppsyta jämfört med vikt disponerar till hypotermi! • Utslag • Hudfärgsskillnader övre och nedre kroppshalva

  21. Med SYSTEMATISK BEDÖMNINGhittar vi det akut sjuka barnet! Airway …med kontroll av halsryggen Breathing …med andningsunderstöd Circulation …med blödningskontroll Disability …och förhindra sekundära skador Exposure …men bevara temperaturen HOTANDE ORGANSVIKT: • Potentiell respiratorisk svikt • Potentiell cirkulations svikt • Potentiell CNS svikt

  22. HLR på barn 0-1 år Medvetslös? Öppna Luftvägar Andas? - Se - Lyssna - Känn 5 inblåsningar Cirkulation: Puls? HLR: 15:2 Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag Nej: Grått, slappt och livlöst

  23. HLR på barn 1 år-pubertet Medvetslös? Öppna Luftvägar Andas? - Se - Lyssna - Känn 5 inblåsningar Cirkulation? Puls? HLR: 15:2 Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag Nej: Grått, slappt och livlöst

  24. Främmande föremål i luftvägarna 0-1 år 1 år – pubertet

  25. A-HLR BARNSvenska rådet för hjärt-lungräddning

  26. A-HLR BARNSvenska rådet för hjärt-lungräddning Puls <60 hos medvetslöst barn, utan egen andning som ej hostar vid inblåsningar jämställs med hjärtstopp

  27. Defibrillering ● 4 J/kg , 1 chock, efterföljs med bröstkompressioner ● Barn vikt < 25 kg. Använd barnplattor (50 J). Om fortsatt defibrilleringsbar rytm efter 3 defibrilleringar  byte till vuxenplattor (150 J). ● Använd i första hand defibrillatorn i halvautomatiskt läge Heartstart, FR2, Laerdal. Ålder 1-3mån 1år 3år 5år 7år 9år Vikt(kg) 5 10 15 20 25 30

  28. Luftväg ● Barn utan luftvägshinder är oftast lätta att ventilera. Fördröj ej ventilation med intubationsförsök. AKUT PREHOSPITAL OMHÄNDERTAGANDE BEHANDLINGSRIKTLINJER KAMBER-Skåne. ● Intubera prehospitalt? A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning

  29. Läkemedel ●Läkemedel under HLR administreras i första hand via intravenös infart, i andra hand via intraosseös nål och i tredje hand via tub AKUT PREHOSPITAL OMHÄNDERTAGANDE BEHANDLINGSRIKTLINJER KAMBER-Skåne. PVK barn: Brukar fungera bra på handrygg upp till 3 månaders ålder innan de blir ”vällingtjocka”. Undvika armvecket på små barn då venerna ligger djupt och det är lätt att träffa artär. Insidan underarm & skalp också något att tänka på som möjlighet. A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning

  30. A-HLR BARNSvenska rådet för hjärt-lungräddning

  31. Glöm ej! ”Aldrig” fel att ge vätskeboulus oavsett anledning till att barnet har drabbats av hjärtstopp!!!

  32. SITUATIONSANPASSAD TRÄNING // PATIENTFALL

  33. Speciellt Vårdprogram

  34. Alla nyfödda: - Torka barnet torrt - Motverka nedkylning - Kontrollera andning, tonus och färg Neonatal HLR Vårdprogram ”Nytt liv på väg” Algoritm HLR, ABCD Apné eller otillräcklig andning. Sänkt muskeltonus. Central cyanos Ca 30 sek Fri luftväg Kroppsläge Avlägsna ev mekonium fr. luftvägarna Stimulera sensoriskt A (irway) Central cyanos trots adekvat ventilation eller egenandnng Apné eller otillräcklig andning. Överväg tillförsel Av extra O2 B (reathing) Ventilera 60 andetag/minut Hjärtfrekvens < 60/min trots >30 sek adekvat ventilation Fortsatt ventilation Thoraxkompressioner (3:1) 90/min 30 inblåsningar/min C (irkulation) Hjärtfrekvens < 60/min trots adekvat ventilation och thoraxkompressioner Fortsatt ventilation och thoraxkompressioner Tillför extra O2 Ge adrenalin (0,1 mg/ml) 0,3-1,0 ml/kg intratrachealt D (rugs)

More Related