Praktisk
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 29

Praktisk föreningsekonomi PowerPoint PPT Presentation


  • 127 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Praktisk föreningsekonomi. Gillar du ekonomi?. Varför ”praktisk föreningsekonomi”?. …? Fler behöver ”erövra” ämnet. Inte en bok om bokföring…… utan om praktisk ekonomi. Två ”läsare” Kassör och övrig styrelse. Så de kan börja arbeta inom styrelsen och utåt på ett annat sätt

Download Presentation

Praktisk föreningsekonomi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Praktisk f reningsekonomi

Praktisk

föreningsekonomi


Gillar du ekonomi

Gillar du ekonomi?


Varf r praktisk f reningsekonomi

Varför ”praktisk föreningsekonomi”?

  • …?

  • Fler behöver ”erövra” ämnet.

  • Inte en bok om bokföring…… utan om praktisk ekonomi.

  • Två ”läsare”

    • Kassör och övrig styrelse. Så de kan börja arbeta inom styrelsen och utåt på ett annat sätt

    • ”Alla” i föreningen, så de kan lära sig mer om ekonomi.

  • ”Bjuda in” fler till att fundera kring hur vi får in pengar och vad det används till.

  • ”Enkelt” skriven – för att inte avskräcka

    • men mycket ”svår” att tillämpa.


En utmaning

En utmaning ...

  • Öka intäkterna (minska kostnaderna) genom…

  • …ökat engagemang från ideella… bl a genom…

  • ...mer och bättre information…och

  • ...mer medvetna och systematiska modeller


Nskat resultat

Önskat resultat?

  • Fler börjar ”gilla ekonomi”

  • Fler idéer i föreningen om hur man kan spara pengar och öka inkomsterna

  • Fler som förstår varför det kostar som det gör

  • Fler som aktivt engagerar sig i intäktsarbete

  • En mer ”avslappnad” styrelse – pga mer delat ansvar.

  • Mindre ”gruff” kring intäktsarbete


S rskilt anv ndbar n r

Särskilt användbar när…?

  • Svag ekonomi

  • Vilja till satsning finns, men pengar saknas

  • Det ”gruffas” i föreningen kring alla lotter som ska säljas…

  • Det ryktas om ”inofficiella lagkassor”.

  • Vissa lag/individer bidrar inte i intäktsarbetet

  • ”Bad blood” mellan individer, föräldrar…

  • Svårt att rekrytera till styrelsen (god ordning på ekonomin underlättar)


Praktisk f reningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi

  • Vad går pengarna till?

    • Om kostnadsmedvetenhet

  • Varifrån kommer pengarna?

    • Om bidrag, avgifter, sponsring, lotterier, kiosk, m m

  • Modeller för att arbeta med intäkter

  • Lagkassor och intäktsfördelning

  • Uppföljning av föreningens ekonomi

  • Några ord till kassören

    • Om rapporter, uppföljningar och förändringsarbete


1 vart g r pengarna

1. Vart går pengarna?

  • Antagande: Människor hjälper till att dra in pengar om de vet vad de används till.

  • Vad kostar en aktiv?

    • Er egen kunskap?

    • Vet föreningarna detta?


Kostnad f r fotbollspelare

Kostnad för fotbollspelare


Centralt att kompetens f r kostnadsf rdelning finns

Centralt?Att kompetens för kostnadsfördelning finns.

Om det inte finns…?


Kostnader

Kostnader…

  • Lite om budgetarbete

  • Hur man kan spara pengar..


Koll p l get

Koll på läget ...

  • Vi vet vad en aktiv kostar.

  • Alla medlemmar får information om vilka kostnader föreningen har för sina aktiva.

  • I budgetarbetet gör vi alltid en översyn av våra kostnader och diskuterar vilka vi kan sänka.

  • Vi vet vilka vi kan fråga om gåvor och tjänster.

  • Vi har ordnat inköpsrabatter.


2 varifr n kommer pengarna

2. Varifrån kommer pengarna?

  • Bidrag

  • Medlems- & träningsavgifter

  • Sponsring

  • Lotterier

  • Kiosk

  • Medlemsfester

  • Övriga intäktskällor


Lotterier

Lotterier

  • Eget eller andras?

  • Lotterikorg

  • Organisera lottförsäljningen

    • Dela upp. Utbilda.

    • Följ försäljningsutvecklingen

  • Säljargument


S ljmanus

Säljmanus

  • ”Jag kommer från föreningen Bättre IF. Jag undrar om du vill ta chansen att vinna 10 000 kronor direkt på skrapet? Det kostar dig då 25 kronor varav 10 kronor går till ungdomsverksamheten i Bättre IF. Jag spelar själv fotboll i flickor 10 och vi behöver pengar till nya fotbollar. Vinstchansen är en på fyra. Du får två lotter för 50 kronor.”


S ljmanus1

Säljmanus

  • Vad är ”grejen” i föregående manus?

  • Föreningens namn

  • Fokus på nyttan för köparen

  • Sedan priset, som direkt följs av hur mycket som går till välgörande ändamål.

  • Sedan specificering av det välgörande ändamålet. (laget och vad pengarna ska användas till)

  • Vinstchansen anges (stor skillnad mellan lotterier)

  • Framlyftande av att man kan köpa 2…

    • …vilket gör att en del tycker det blir för mycket och alltså ”…det får räcka med en”…


Kiosk

Kiosk

  • Hur ska vi organisera kiosken?

  • Vem ska sköta försäljningen?

  • Vad säljer vi?

  • Hur köper vi in?

  • Hur sätter vi rätt pris?


Kioskfunderingar

Kioskfunderingar

  • Hur skulle vi kunna utveckla kioskverksamheten?

  • På vilka sätt kan vi göra själva försäljningsytan bättre i vår kiosk?

  • Vet vi vad vi tjänar på olika varor i kiosken?

  • Hur ser vårt bassortiment ut i dag? Hur skulle det kunna förändras?


Vrigt

Övrigt

  • Medlemsfester

  • Cuper

  • Marknader

  • Projektbidrag

  • Idrottsskola

  • Lärgrupper

  • ..


Koll p l get1

Koll på läget ...

  • Vi vet hur mycket intäkter vi får in genom avgifter, bidrag, kiosk, osv.

  • Vi har en bra modell för de lotter vi säljer. De som säljer är

  • utbildade.

  • Vi har en sponsringspolicy som är förankrad bland medlemmarna. Våra metoder för att bearbeta och följa upp sponsorer fungerar bra.

  • De fester vi anordnar ger bra överskott.

  • Vi har en bra organisation för vår kioskverksamhet. Det är så bra ”snurr” som det kan bli i kiosken.

  • Vi undersöker och testar kontinuerligt nya intäktsmöjligheter.


3 modeller f r att arbeta med int kter

3. Modeller för att arbeta med intäkter

  • Enkel avgiftsmodell

    • Ta ut avgift som täcker allt.

  • Toppstyrd betingmodell

    • Bestäm vilka jobb som ska utföras, lotter som ska säljas

  • Decentraliserad betingmodell

    • Den aktive eller respektive lag bestämmer själva hur de ska dra in de pengar som behövs.


Toppstyrd modell

Fördelar?

Lika för alla

Spar tid

Snabbar beslutsprocess

Springer inte på samma…sponsorer

Bättre samverkan

Kontroll (skatter…)

Nackdelar?

Toppstyrd modell


Decentraliserad modell

Fördelar

Ökat engagemang

Fler idéer

Fler kontakter

Avslappnad styrelse

Nackdelar

Decentraliserad modell


Koll p l get2

Koll på läget ...

  • Vi är medvetna om vilken modell vi har för att arbeta med intäkter.

  • Medlemmarna stödjer den modell vi använder.

  • Vår modell stimulerar en ökad föreningskänsla samtidigt som den ger tillräcklig motivation för enskilda medlemmar.


4 om lagkassor och int ktsf rdelning

4. Om lagkassor och intäktsfördelning

  • Officiella och ”inofficiella” lagkassor

  • Modeller

    • Allt går alltid till den gemensamma kassan.

    • En större del går alltid till den gemensamma kassan.

    • Fördelningen varierar beroende på vem som ordnat intäkten.


Koll p l get3

Koll på läget ...

  • Vi har i vår förening bra koll på och en tydlig policy kring eventuella lagkassor.

  • Vi har hittat en bra balans där medlemmarna bidrar till såväl den allmänna kassan som lagkassan.


5 uppf ljning av ekonomi

5. Uppföljning av ekonomi

  • Resultatuppföljning

    • Går vi ihop?

  • Balansuppföljning

    • Har vi pengar att betala de närmaste räkningarna?

  • Det viktiga:

    • Hur ser prognosen för helåret ut?

    • (se tabeller i boken)

  • Balanserat styrkort.


6 n gra ord om kass rens uppgift

6. Några ord om kassörens uppgift

  • Att främja medvetenhet och förståelse om ekonomi hos alla medlemmar.

  • Att i dialog med styrelsepersoner, sektionsansvariga, projektledare, etc., ta fram relevanta rapporter och hjälpa till med uppföljningar som leder till att nödvändiga åtgärder vidtas.

  • Att driva utvecklingen av modeller för att arbeta med intäkter och modeller för intäktsfördelningar. Det är attarbeta med förändring.


  • Login