Stadstillv xt f r ett h llbart samh lle fr n industristad till kunskapsstad en h llbar utveckling
Download
1 / 33

Stefan Anderberg 2008-09-25 - PowerPoint PPT Presentation


  • 137 Views
  • Uploaded on

Stadstillväxt för ett hållbart samhälle Från Industristad till Kunskapsstad – en hållbar utveckling. Stefan Anderberg 2008-09-25. Snart 3,5 miljarder människor, halva jordens befolkning bor i ”städer”. Varför är städer inte hållbara?. Vad är bra? Vad är dåligt? Kan städer vara hållbara?.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Stefan Anderberg 2008-09-25' - barto


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Stadstillv xt f r ett h llbart samh lle fr n industristad till kunskapsstad en h llbar utveckling

Stadstillväxt för ett hållbart samhälle Från Industristad till Kunskapsstad – en hållbar utveckling

Stefan Anderberg

2008-09-25



Varf r r st der inte h llbara
Varför är städer inte hållbara? i ”städer”

Vad är bra? Vad är dåligt? Kan städer vara hållbara?


H llbarhetsproblem
Hållbarhetsproblem? i ”städer”

  • Sociala problem – Fattigdom, missbruk, segregering

  • Etniska problem – Spänningar mellan olika grupper

  • Economisk sårbarhet (Uppgång-Nedgång)

  • Ekologiska problem

  • Föroreningar

  • Resurser

  • Mark/utrymme


Ekologiska problem
Ekologiska problem i ”städer”

  • Produktion

  • Konsumtion

  • Rörlighet

  • Rum

  • Rumsliga länkningar (Fotavtryck)


Stadens metabolism
Stadens metabolism i ”städer”


Den europeiska stadens utveckling
Den europeiska stadens utveckling i ”städer”

  • Flera kriser (hygienisk, social, ekologisk)

  • Växande resursflöden, men minskat lokalt ”läckage”

  • Längre försörjningslänkar

  • Koncentration av lokala resursflöden

  • Transporterna: Ökande bilism, minskad betydelse för kollektiva transporter


L sningar
Lösningar i ”städer”

  • Hygieniska krisen (1800-talet): Infrastruktur, samhällsorganisation, hälsovård, parker

  • Sociala krisen (1900-1975): Förbättrade och större bostäder, sanering, stadsexpansion, ljus och luft och grönt!


F roreningskrisen
Föroreningskrisen i ”städer”

  • Mitten av 1900-talet

  • Miljöreglering

  • Förbättrad infrastruktur: vattenrening, avfallshantering

  • Utflyttning - Stadsexpansion

  • Energiförändringar - Fjärrvärme



St derna har blivit renare
Städerna har blivit renare i ”städer”

I Köpenhamn

SO2-koncentrationer

från >100 μg/m3

till < 3 μg/m3 sedan 1960-talet

Luftkvalitetsskillnaden mellan

stad och landsbygd försvinner.

Men mikropartiklar nytt orosmoln !


Renare milj i manchester luftf roreningar douglas et al
Renare miljö i Manchester i ”städer”Luftföroreningar(Douglas et al)


From thousands of chimneys to single ones
From thousands of chimneys to single ones i ”städer”

Similar developments in connection with waste and water (and in Malmö)


Den moderna stadens milj kris
Den moderna stadens miljökris i ”städer”

  • Ineffektiv resursanvändning

  • Kritiserbar infrastruktur

  • Icke hållbart från ett globalt perspektiv

    (Bidrar till klimatförändringsproblematiken)

  • Icke hållbara transporter

  • Ökande trafikproblem


Den h llbara staden
Den hållbara staden i ”städer”

  • Ett framväxande fält av visioner, program och aktiviteter

  • Starkt ”påhejat” av EU

  • Etablerat på många håll i Europa: Alltfler exempel på strategier och projekt med anknytning till hållbar stadsutveckling

  • Särskilt ambitiöst i större städer i Norden, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.


Den h llbara staden teman och visioner
Den hållbara staden – teman och visioner i ”städer”

  • Sluta kretsloppen

  • Livskvalitet

  • Grönstruktur – Tillgänglighet till rekreationsområden

  • Hållbar tillgänglighet

  • (Grön) teknologisk utveckling

  • Deltagandeprocesser – delaktighet - samråd

  • Globalt ansvar

  • Grön marknadsföring

  • Stadens form – Funktionell integration - Stationsnärhet


H llbara staden aktiviteter
Hållbara staden - aktiviteter i ”städer”

  • Planer

  • Avfallsinitiativ

  • Revitaliseringsprojekt

  • Nybyggnation

  • Energi

  • Miljö- och hälsovänliga byggmaterial

  • Utbyggnad av kollektivtransport

  • Cykelkampanjer

  • Internationellt samarbete - Exponering


Nybyggnation p gammal industrimark
Nybyggnation i ”städer”(på gammal industrimark)

Västra hamnen, Malmö

100% försörjande med energi (mål)

Byggmaterial, grönt, vatten, avfallshantering, buss+cykel, informationskampanjer, variation.


Revitalisering renovering
Revitalisering/renovering i ”städer”

Hedebygade, Vesterbro,

Köpenhamn

Sunt, ljust, energieffektiv

renovering av hyreshus


Kampanjer alternative transport
Kampanjer –alternative transport i ”städer”

  • Bike cabs

  • Public bikes


Den nya kontexten f r stadsutvecklingen
Den nya kontexten för stadsutvecklingen i ”städer”

  • Industristadens kris och transformering: Revitalisering!

  • Globalisering, storstadskonkurrens

  • Stadsstyrets förnyelse:

    Minskad självtillräcklighet, ekonomisk effektivitet -> samarbete stat-näringsliv

    Ökad kompetens – internationell orientering

    Förändrade utvecklingsstrategier ->attraktivt boende

    Deltagande

  • Profilering, ”ny image”, att synas är viktigt!

  • Urban ekologi/Den hållbara staden (kombinera god miljö/hälsa/trygghet/ekonomisk utveckling)

  • ”Ekologisk modernisering” av staden eftersträvas


EXEMPEL REGIONAL (STADS-)UTVECKLING: i ”städer”

Sustainable urban/regional management

  • MECIBS (Medium-sized cities around the Baltic)WP3 Social and environmental restructruring

  • Integrating SD into planning(Vertical-horizontal integration, Ecosystem thinking)

  • Revitalization projects

  • Green image branding


Nakskov i ”städer”– Grønne erhvervsstrategi, social mobilisering og progressive energiprojekter i en udkantsregion


J terbog economic social and environmental transition in the periphery of the berlin city region
Jüterbog i ”städer”– Economic, social and environmental transition in the periphery of the Berlin city region


K penhamn det extrema examplet p green city branding
Köpenhamn – det extrema examplet på ”green city branding”

  • År 2015 ska Köpenhamn vara världens miljömetropol och har visat att miljöhänsyn skapar utvecklingsdynamik. Dessutom ska Köpenhamn vara:

  • Världens bästa cykelstad!

  • Centrum för den globala klimatpolitiken!

  • En grön och blå huvudstad!

  • En ren och hälsosam storstad!


Men malm sk rdar st rre framg ngar p den globala milj scenen

Men branding”Malmö skördar större framgångar påden globala miljöscenen!


F reg ngsexempel gr na st der i v rlden enligt grist 2007
Föregångsexempel: branding”Gröna städer i världen (enligt Grist 2007)

  • Reykjavik

  • Portland

  • Curitiba

  • Malmö

  • Vancouver

  • Köpenhamn

  • London

  • San Francisco

  • Bahía de Caráquez, Ecuador

  • Sydney


Internettr ffar google september 9 2007
Internetträffar branding”(Google, September 9, 2007)

  • Sustainable city

  • + Malmö 20 300

  • + Copenhagen 17 300

  • + Lund 14 300

  • Sustainable

  • + Copenhagen 1 760 000

  • + Lund 819 000

  • + Malmö 249 000

  • + Kristianstad 80 800

  • + Helsingborg 54 900

  • + Landskrona 20 100

  • + Öresund 18 700


M nga fr gor
MÅNGA FRÅGOR!! branding”

  • Resultat?

  • Motiv?

  • Strategi?

  • Målsättningar?

  • Utvärdering?

  • Deltagande?




Vad g rs
Vad görs? branding”

  • Utveckling av kollektivtrafik

  • Cykelvägar

  • Kampanjer

  • Renässans för gamla principer (stationsnärhet – kompakt stadsutveckling)

  • I kombination med nyare (funktionell integration)

  • Parkeringsbegränsningar

  • Miljözonering – Minskad framkomlighet – Biltullar


ad