Faktormarknader

1. Faktormarknader Det cirkul�ra fl�det Prisbest�mning Arbetsmarknaden Kapitalmarknaden Risk och os�kerhet

2. Faktormarknader

3. Faktormarknader

4. Faktormarknader

5. Faktormarknader

6. Faktormarknader

7. Faktormarknader

8. Faktormarknader

9. Faktormarknad vid perfekt konkurrens. Faktormarknader

10. Skift i efterfr�gan. Faktormarknader

11. Skift i efterfr�gan. Faktormarknader

12. Efterfr�gan p� produktionsfaktorer kallas f�r �Derived Demand�, eftersom efterfr�gan beror p� produktionen av andra varor. Efterfr�gan p� produktionsfaktorer kan h�rledas ur det vinstmaximerande f�retagets uppf�rande, dvs att producera d�r MR = MC Faktormarknader

13. Definition: Marginalkostnaden av en faktor, MCF, anger hur mycket produktionskostnaden �kar om insatsen av faktorn �kar med en enhet. Vid perfekt konkurrens �r MCF lika med priset p� faktorn. Marginalint�kten av en faktor, MRPF anger hur mycket int�kterna �kar om faktorn �kas med en enhet. Faktormarknader

14. Vinsten maximeras d� s� mycket av faktorn anv�nds att marginalkostnaden av faktorn, MCF, �r lika med marginalint�kten av faktorn MRPF = MCF. Detta �r ekvivalent med MR = MC, vilket vi nu skall visa Faktormarknader

15. Marginalint�kten av arbete, MRP, �r den extra int�kt som ytterligare en enhet arbete ger upphov till: MRPL = MR � MPL Faktormarknader

16. Marginalkostnaden av arbete, MCF, �r priset f�r ytterligare en enhet arbete, W. Det g�ller att MC � MPL = W (= MCF) Faktormarknader

17. Vi f�r f�ljande resultat: MRPL = MR � MPL och W = MC � MPL Eftersom MRPL = W m�ste ocks� MC=MR. Faktormarknader

18. Vinstmaximering inneb�r att f�retaget anv�nder s� mycket arbete att l�nen �r lika med MRPL: Faktormarknader

19. Efterfr�gan p� arbete ges av den avtagande delen av MRPL - kurvan. Faktormarknader

20. Faktorer som best�mmer l�get p� efterfr�gekurvan f�r arbete: Priset p� f�retagets output. Priset p� andra produktionsfaktorer. Teknologi. Faktormarknader

21. Arbetsutbud: N�r l�nen stiger finns tv� effekter: Inkomsteffekt ( individen blir rikare), viken leder till �kad efterfr�gan p� normala varor. (�r fritid en normal vara?) Substitutionseffekt p g a att w/p stiger leder till mindre fritid. (Fritid blir dyrare) Faktormarknader

22. Indifferensanalys Faktormarknader




26. Utbudskurvan f�r arbete har d�rf�r f�ljande utseende: Faktormarknader

27. Utbudet av kapital: Utbudet av finansiellt kapital utg�rs av hush�llens sparande. Priset p� kapital �r r�ntan. R�ntan �r alternativkostnaden f�r att konsumera nu i st�llet f�r i framtiden. Faktormarknader

28. Utbudet av kapital: Faktormarknader

29. Faktorers�ttningen kan delas in i: �Transfer earnings� �Economic Rent� Total ers�ttningen = Transfer earnings+ Economic Rent Faktormarknader

30. Faktorers�ttningen: Faktormarknader

31. Utbildning och erfarenhet Fackf�reningar Konkurrensutsatt arbetsmarknad Monopsoni L�neskillnader mellan k�nen Arbetsmarknaden

32. Arbetsmarknaden kan klassificeras efter de f�rdigheter, "skills" som kr�vs Arbetsmarknaden



35. En fackf�rening �r en organisation med f�ljande m�ls�ttning: �ka l�neniv�n. F�rb�ttra arbetsvillkoren. Skapa fler jobb och �ka anst�llningstrygghet. Arbetsmarknaden

36. Medel: Strejk minimil�n ? DL f�r utbildad ? �ka efterfr�gan f�r prod. ? DL ? �ka marginalprodukten f�r medlemmar ? DL f�r utbildad ? Uppmana importrestriktioner ? �kar efterfr�gan f�r inhemsk produktion ? DL f�r L ? Arbetsmarknaden

37. Monopsoni �r en marknadstyp d�r det finns endast en k�pare men m�nga s�ljare. P� samma s�tt som en monpolist kan g�ra st�rre vinster en ett konkurrensutsatt f�retag, kan ett f�retag som verkar p� en monopsonimarknad g�ra st�rre vinster �n om konkurrrensen var st�rre. Arbetsmarknaden

38. Definitioner: TCL: Total l�nekostnad. TCL=WL ACL: Genomsnittsl�nekostnaden. ACL = WL/L = W , utbudskurvan f�r L. MCL: Marginall�nekostnaden. MCL = dTCL /dL Vid Monopsoni �r inte W konstant utan beror p� L. Arbetsmarknaden

39. En monopson maximerar vinsten genom att v�lja L vid MRPL=MCL Arbetsmarknaden

40. L�nen best�ms av utbudskurvan vid den kvantitet som maximerar vinsten. Arbetsmarknaden

41. Under perfekt konkurrens Arbetsmarknaden

42. L�neskillnader mellan k�nen kan bero p� att: M�n v�ljer yrken med h�gre betalning. Inom samma yrke har m�n ofta h�gre l�n. M�jliga F�rklaringar: Diskriminering Skillnader i humankapital Specialisering inom hush�llet Arbetsmarknaden

43. Efterfr�gan p� kapital J�mvikt Utbud av kapital Naturresurser Kapitalmarknaden

44. Definition: Realkapital �r v�rdet p� fysiska tillg�ngar som har producerats f�r att anv�ndas i produktionen av andra varor och tj�nster. Investering �r ink�p av nytt kapital �ver period. Depreciering �r minskning i kapitalets v�rde under en viss period Kapitalmarknaden

45. Nuv�rde �r v�rdet idag av ett framtida fl�de av int�kter (fr�n kapital): NV= Y1 / (1+R) + Y2 / (1+R)2 +... Yn / (1+R)n Netto Nuv�rde �r skillnaden mellan NV och kostnaden att k�pa kapital idag K0 NNV=NV - K0 Kapital efterfr�gas om NNV �r positivt. Om R?? NNV?? Efterfr�gan f�r kapital? Kapitalmarknaden

46. Efterfr�gekurvan f�r kapital visar f�retagens efterfr�ga av kapital vid olika r�nteniv�er. Kapitalmarknaden

47. Utbudet av (finansiellt) kapital utg�rs av hush�llens sparande (som tidigare sagts). Hush�llens sparande best�ms av: Nuvarande inkomster Inkomst ?? Sparande?? Utbud av kapital? F�rv�ntade framtida inkomster F�rv�ntade framtida inkomster ? ? Sparande?? Utbud av kapital? R�ntan Kapitalmarknaden

48. R�ntan har tv� effekter p� sparandet Substitutionseffekt: �kar r�ntan minskar kostnaden f�r konsumtionen i framtiden relativt konsumtion idag: R?? Sparande?? Utbud av kapital? Kapitalmarknaden

49. Inkomsteffekt, vilken skiljer sig �t mellan l�ntagare och l�ngivare: �kar r�ntan �kar inkomsten f�r nettospararna och man kan �ka b�de konsumtion och sparande: R??Sparande? �kar r�ntan minskar inkomsten f�r nettol�ntagarna och man minskar b�de konsumtion och sparande: R??Sparande? Kapitalmarknaden

50. I j�mvikt g�ller att efterfr�gan p� kapital = utbudet av kapital Kapitalmarknaden

51. Os�kerhet inneb�r att det finns m�nga m�jliga utfall f�r vilka sannolikheterna �r ok�nda Risk inneb�r att sannolikheterna f�r olika utfall �r k�nda Risk och os�kerhet

52. Individen antas ha avtagande marginalnytta av pengar. Risk och os�kerhet

53. F�rv�ntad nytta: Risk och os�kerhet

54. F�rv�ntad nytta: Risk och os�kerhet

55. Den f�rv�ntade nyttan �r genomsnittsnyttan av de olika utfallen. Risk och os�kerhet

56. Riskbeteendets relation till nyttofunktionen Risk och os�kerhet



59. F�rs�kringar: Personer med riskaversion minskar risken och h�jer den f�rv�ntade nyttan med hj�lp av f�rs�kring. F�rs�kringar fungerar d�rf�r att olika risker blandas, �Pooling risks�, dvs m�nga f�rs�krar sig och betalar premie, men endast ett f�tal drabbas av den h�ndelse f�rs�kringen avser. Risk och os�kerhet

60. F�rs�kringar: Risk och os�kerhet



63. Privat information inneb�r att endast en part har viktig information (Information-asymmetri). Detta ger upphov till tv� typer av problem: Moral hazard Adverse selection Risk och os�kerhet

64. Moral hazard: n�r en part efter en �verenskommelse har incitament att g�ra saker som �kar den egna nyttan men �r till motpartens nackdel. Exempel Cykelf�rs�kring Brandf�rs�kring L�sningar Sj�lvrisker och bonus Risk och os�kerhet

65. Adverse selection: De som accepterar ett kontrakt har privat information som de kan utnyttja till sin egen f�rdel och till motpartens nackdel. Exempel: L�n H�lsof�rs�kringar Risk och os�kerhet

66. Uppgiften f�r finansiella marknader: Koordinering av intertemporala allokeringar Tillhandah�lla ekonomin en likvid marknad f�r olika v�rdepapper. Spridning och priss�ttning av risker Risk och os�kerhet

67. Tre viktiga principer i finansiell ekonomi Informations effektivitet Diversifiering Inga arbitragem�jligheter Risk och os�kerhet

Faktormarknader

Faktormarknader

Presentation Transcript

Fö 7 - Produktionsfaktorer