1 / 47

Kvalitativt orienterad metod och analys

Syfte och innehll. Kursen, Kvalitativt orienterade metod och analys, hr till kursen, Metod och metodologi (5 sp). SyfteAtt studerande fr insikt i olika forskningsansatser inom pedagogik fr att sedan kunna positionsbestmma det egna pro gradu arbetet i pedagogik.InnehllAktuella an

arleen
Download Presentation

Kvalitativt orienterad metod och analys

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Kvalitativt orienterad metod och analys Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund

    2. Syfte och innehåll Kursen, Kvalitativt orienterade metod och analys, hör till kursen, Metod och metodologi (5 sp). Syfte Att studerande får insikt i olika forskningsansatser inom pedagogik för att sedan kunna positionsbestämma det egna pro gradu arbetet i pedagogik. Innehåll Aktuella ansatser inom pedagogisk forskning: Aktionsforskning, Etnografi och narrativ forskning, Fenomenologi och fenomenografi, Grundad teori, Hermeneutik och pedagogisk historisk forskning Datainsamling, analys och tolkning med kvalitativ programvara Valbara kvalitativa metoder (t ex intervju, enkät, observation, teckning, berättelser) Innehållet bestäms utgående från studerandes behov

    3. Omfattning & prestationskrav Tidsplanering v. 45 Introduktion och teori 12 F Period III-IV Redovisning av metodkapitel - 45 min./arbete Prestationskrav Aktivt deltagande i kursen samt utförande av metodkapitel.

    4. Inledning & teori Föreläsningar v. 45 Kvalitativ forskning – en överblick Forskningsansatser Forskningsansatser Tillförlitlighet och trovärdighet Forskningsetik Kvalitetskriterier

    5. Gradu abstrakt Namn Årskurs Kandidatarbetets tema/titel Pro gradu avhandlingens tema Kort beskrivning av din planerade pro gradu avhandling Pro gradu avhandlingens forskningsansats Pro gradu avhandlingens datainsamlingsmetod Pro gradu avhandlingens analysmetod

    6. Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området) Metod och genomförande - Syfte och frågeställningar - Forskningsansats - Datainsamlingsmetod - Informanter - Undersökningens genomförande - Bearbetning och analys av data - Tillförlitlighet, trovärdighet, etik Resultatredovisning Diskussion / Sammanfattande diskussion Sammanfattning (utgår vid Sammanfattande diskussion) Litteratur Bilagor

    7. Kvalitativa metoder Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden. Att en metod är kvalitativ innebär således att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat.

    8. Kännetecken på kvalitativ metod: Man beaktar och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri. Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum. Alvesson och Sköldberg (1994)

    9. Kvalitativ metod går på djupet, vilket innebär: Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser. Man har ett nära och direkt förhållande till det man studerar. Flexibilitet. Man söker fånga ’the actor’s point of view’, aktörernas egna verklighets­uppfattningar, motiv och tankesätt. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella. Repstad (1993, 8-13)

    10. Kvalitativa metoder - Fördelar och nackdelar Undersökningens profil Undersökningens uppläggning Insamling av information Tolkning av information Metodtriangulering: - kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder

    11. Fyra strategier för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång

    12. Kvalitativa eller kvantitativa metoder? Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen, Pedagogisk forskning i Sverige, 4, 270-292. Diskussion i små grupper (2-4 studerande) 1. Vad är Åsbergs huvudsakliga poäng i artikeln? 2. Delar ni Åsbergs åsikt? 3. Varför / Varför inte? Diskussion i hela gruppen

    13. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, människan, kunskapen och vetenskapen samt vetenskaplig metod (=Paradigm). Verklighetssyn Människosyn Kunskapssyn Vetenskapssyn Metodsyn En vetenskapsteoretisk grund

    14. Kvalitativa forskningsansatser Aktionsforskning Etnografi /Etnometodologi Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory (grundad teori) Hermeneutik Narrativ forskning Modern forskning skiljer även mellan Poststrukturalism, Postmodernism, Diskursanalys, Feminism, Genealogi.

    15. Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärlden uppfattas av människor. Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller ett objekt i sin omvärld. Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-aspekt av en uppfattning.

    16. Fenomenografi: Datainsamling & Val av undersökningspersoner De data som man insamlar kan vara av alla möjliga slag, t.ex. intervjuer, observationer, öppna enkäter, uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika datainsamlingsmetoder. Inom fenomenografin har man dock i hög grad använt intervjun som metod. Eftersom man inom fenomenografiska studier vill finna så många olika uppfattningar av ett fenomen som möjligt, strävar man till att välja en heterogen grupp.

    17. Fenomenografi: Kvalitativ analys Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

    18. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare. Syftet är att utröna vad som är ‘essensen’ - det som är omöjligt att tänka ‘bort’ från ett fenomen. Denna ‘essens’ handlar om att nå fram till ‘sakerna själva’. Man sätter ‘allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande’ inom parentes (bracketing) för att världen då skall visa sig för oss som den verkligen är. Det fenomenologiska arbetssättet – Den fenomenologiska trappan

    19. Hermeneutik Forskningens syfte Förståelse av mänskligt vara Forskningsobjekt Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- och humanvetenskap Forskarens förhållningssätt Inlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren är en del av samma verklighet som studeras Metodologi Förståelse, tolkning

    20. Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare på 1940-talet i USA Aktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efter förändring genom samarbete, reflektion och deltagande. Två väsentliga mål med aktionsforskning är att förbättra och engagera: Förbättring av en praktisk verksamhet Förbättring av deltagarnas förståelse av en praktisk verksamhet Förbättring av situationen inom vilken praktiken äger rum.

    21. Aktionsforskning Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral som består av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting). Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det är endast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kan genomföra aktionsforskning. Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till den egna praktiken?

    22. Grounded theory The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon. Kodning av data Förhållandet mellan data och teori Att utveckla teoretisk känslighet Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig till tidigare forskning Att samla på teoretiska pusselbitar Från data till teori

    23. Grounded theory Två olika typer av kodning Öppen kodning Selektiv kodning Två grundläggande koder Substantiva koder Teoretiska koder

    24. Narrativ forskning - fyra innebörder En forskningsansats som baseras på en konstruktivistisk kunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv. Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativ karaktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form. Metodologiska aspekter: Det redskap för analys av forskningsmaterial eller den framställning forskaren gör på basen av forskningsmaterialet. Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekter av världen, utan också att förändra den.

    25. Narrativ forskning Narrativ analys eller analys av narrativer Karaktäristiskt för rapporteringen av narrativ forskning är sammanflätningen av teori och empiri Den narrativa forskningsprocessen Forskarens vistelse i fält (fältupplevelse) Insamlandet av data som representerar fältupplevelsen (fälttexter) Skapandet av en text som utgående från de två tidigare nämnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.

    26. Diskussionsuppgift Diskussionsfrågor i grupp 1 Vad karakteriserar forskningsansatsen? Varför har skribenten valt denna ansats? Hur ser kopplingen ut mellan ansatsen och avhandlingen? Diskussionsfrågor i grupp 2 Redovisning av forskningsansatsen för de andra i gruppen Vad karakteriserar forskningsansatsen? Varför har skribenten valt denna ansats? Hur ser kopplingen ut mellan ansatsen och avhandlingen?

    27. Syfte Forskningsansats Datainsamlingsmetod Analysmetod

    28. Datainsamlingsmetoder Intervju Enkät (med öppna frågor) Observation Teckning Befintliga data / källanalys Uppsats Dagbok. Befintliga data /källanalys

    29. Olika metoder att samla information DIREKT Spontana Deltagande Planerad Test iakttagelser observation observation LÅGSTRUKTURERAD HÖGSTRUKTURERAD Rollspel Planerad intervju Fri intervju Enkät med Enkät med fasta öppna svar svarsalternativ INDIREKT

    30. Olika analysmetoder Meningskoncentrering Meningskategorisering Narrativ strukturering Meningstolkning Att skapa mening genom ad hoc-metoder

    31. Tillförlitlighet och trovärdighet Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter. Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen.

    32. I kvalitetssäkringen söker man svar på frågor som till exempel: Är det rimligt att lägga upp forskningen på detta sätt? Hur har jag avgränsat mitt problem? Får jag svar på mina forskningsfrågor? Kommer jag att erhålla trovärdiga resultat? Är jag objektiv? Finns det ovidkommande variabler? Är undersökningen tillräckligt omfattande? Kan jag mäta detta på något annat sätt? Har jag varit tillräckligt noggrann i mätningen? Vad innebär det att jag mäter på detta sätt, har denna forskningsansats och denna analysmetod? Hur kan jag veta att resultaten är att lita på? Har jag varit tillräckligt noggrann i tolkningarna? Har jag redovisat mina resultat på ett, enligt god vetenskaplig praxis, överskådligt och sanningsenligt sätt?

    33. Tillförlitlighet/Reliabilitet i kvalitativa studier Extern reliabilitet Frågan om andra forskare skulle kunna upptäcka samma fenomen eller generera identiska strukturer i samma eller liknande sammanhang, som den aktuella studien. Intern reliabilitet I vilken utsträckning andra forskare skulle samman­koppla det analyserade empiriska materialet med de begreppsbeskrivningar som genererats av forskaren. (LeCompte & Goetz, 1982)

    34. Trovärdighet/Validitet i kvalitativa studier Extern validitet I vilken utsträckning resultaten från den aktuella studien kan generaliseras till andra motsvarande situationer. Intern validitet Frågan om undersökningens resultat verkligen representerar den verklighet den har sitt ursprung i. (LeCompte & Goetz, 1982)

    36. Diskussionsuppgift Vilken metod kommer du att använda i din pro gradu avhandling! Vilka frågor vill du ställa till respondenterna? Hur kommer du att analysera materialet? Hur förstår du begreppen validitet och reliabilitet i relation till din egen pro gradu avhandling?

    37. Medbedömarkoefficient Interjudge reliability: number of identical categorizations _________________________________ total number of categorizations

    38. Teckning som metod – uträkning av reliabilitetskoefficient Vilket är resultatet av medbedömarens analys? (ange antal + %) Hur gjorde forskarna med resultatet? (t.ex. när det fanns skillnader?) Hur motiverar forskarna sitt tillvägagångssätt med medbedömarresultatet?

    39. Teckning som metod – uträkning av reliabilitetskoefficient Ahonen, M. & Björklund, A. (1995). Barns tankar om skolan – en empirisk undersökning bland förskolebarn. 64/ 65 = 98% Herala, A-C. & Snickars, L. (1998). Elevers syn på huslig ekonomi. En fenomenografisk studie om uppfattningar av läroämnet huslig ekonomi bland elever i årskurs 6. 25/26 = 96% Juslin, L. & Madsén, A. (1993). Barn och ungdomar beskriver år 2050 – en studie baserad på fjärde-, sjätte- och niondeklassisters teckningar. 261/312 = 83% Leinonen, S.(2008). ”När man blir osams är det ondska som kommer fram!” En tolkning nav fjärdeklassares syn på ondska baserad på teckningar. Vasa. 76/80 = 95%

    40. Teckning som metod – uträkning av reliabilitetskoefficient Portin, I. (1995). Hur uppfattas Gud? En empirisk undersökning om andra- och sjätteklassisters gudsuppfattning och gudsupplevelse. 96/99 = 97% Sjöblom-Lehtinen, M. & Troberg, H. (2006). Elevers uppfattningar av inlärning. En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar av vad de lärt sig i årskurs ett. 208/212= 98% Skog, S (2009). Elevers syn på mobbning – en empirisk studie av andra och sjätteklassares uppfattningar av mobbning. 171/178= 96% 158/162=98% Strömsholm, E-M (2008). Barns tankar om vänskap. En studie om barns uppfattningar av vänskap bland elever i årskurs 2 och 6. 70/70 = 100 % 63/84=75% Wulff, P. (1993). Barns tankar kring döden. En kvalitativ och komparativ studie av tredjeklassisters och sjätteklassisters tankar baserad på teckningar. Vasa. 326/362 = 90%

    41. Vetenskapsetiska policydokument European Science Foundation (ESF, 2000). Good scientific practice in research and scholarship. Tillgänglig: http://www.esf.org/nc/publications/corporate-publications/print.html?tx_ccdamdl_pi1%5Bpointer%5D=1&cHash=dc7f358505 Forskningsetiska delegationen (2002). God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den. Tillgänglig: http://www.tenk.fi/SVE/Aktuellt/Forskningsetik_2006.ppt#262,3,FORSKNINGSETISKA DELEGATIONEN (TENK) Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf

    42. Etiska regler Forskningskrav - forskning måste bedrivas om väsentliga frågor. Individskyddskravet - inför varje undersökning måste man överväga om kunskapstillskottet är tillräckligt stort för att kompensera de eventuella risker eller negativa konsekvenser forskningen kan få för de medverkande. Individskyddet kan konkretiseras i fyra allmänna krav: - informationskravet - samtyckeskravet - konfidentialitetskravet -nyttjandekravet

    43. Etiska frågor på de sju forskningsstadierna Etiska riktlinjer som genomsyrar alla forskningsstadier Informerat samtycke (jfr Informationskrav o Samtyckeskrav) Konfidentialitet (jfr Konfidentialitetskrav) Konsekvenser (jfr Nyttjandekrav) De sju forskningsstadierna Tematisering Planering Intervjusituation Utskrift Analys Verifiering Rapportering (Kvale)

    44. Forskaren - tre etiska aspekter Forskningsprojektet ger kunskap som är värd att veta och som är kontrollerad och verifierad. Forskaren intar olika roller i relation till sina undersökningspersoner. Forskarens oberoende kan hotas både uppifrån och nerifrån.

    45. Forskningsetik- Diskussionsuppgift Diskutera de grundläggande forskningsetiska kraven i relation till din egen pro gradu avhandling: Forskningskrav Individskyddskrav - informationskrav - samtyckeskrav - konfidentialitetskrav - nyttjandekrav

    46. Kvalitetskriterier i kvalitativa studier Kvaliteter hos framställningarna i sin helhet - Perspektivmedvetenhet - Intern logik - Etiskt värde Kvaliteter hos resultaten - Innebördsrikedom - Struktur - Teoritillskott Validitetskriterier - Diskurskriteriet - Heuristiskt värde - Empirisk förankring - Konsistens - Det pragmatiska kriteriet Larsson (2005)

    47. Avhandlingens bedömning Avhandlingens relevans och bakgrund Kännedom om tidigare forskning och teorier Problemgestaltning och val av metod Metodiskt genomförande Bearbetning och presentation av resultaten Tolkning, slutsatser och diskussion Formella aspekter och språkdräkt Info: https://www.abo.fi/personal/pf_info_larare

    48. Vitsord Improbatur approbatur 1.5 Lubenter approbatur 2- Non sine laude approbatur 2 Cum laude approbatur 2+ Magna cum laude approbatur 2.5 Eximia cum laude approbatur 3- Laudatur 3

More Related