Lag och r tt
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 67

Lag och r tt PowerPoint PPT Presentation


  • 103 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Lag

Download Presentation

Lag och r tt

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Lag och r tt

Lag och rtt

Instuderingshjlp till eleverna p Dejeskolan


Lag r tt

Lag & Rtt

  • Rttssamhllet

  • Straffskalan

  • Vilka brott begs?

  • Vem begr brotten?

  • Straff eller vrd?

  • Diskussionsfrgor


Sverige ett r ttssamh lle

Sverige ett rttssamhlle

  • Alla r lika infr lagen ingen r p grund av makt, ekonomi, kn eller sexuell lggning undantagen lagen och alla skall dmas efter samma spelregler

  • Ingen r skyldig innan han/hon r dmd i en domstol man r oskyldig nda tills motsatsen bevisas.

  • Var och en har rtt till frsvar i domstol - p egen hand eller med hjlp av en advokat. Inklusive rttshjlp hjlp att betala kostnaderna med advokat mm.

  • Lagarna stiftas av de folkvalda politikerna i riksdagen folkets representanter beslutar ver vilka lagar som skall glla.

  • Det r upp till varje medborgare att knna till vilka lagar som gller. (och att respektera lagarna)


Straffskalan

Domstolen avgr inte bara om man r skyldig eller oskyldig. De bestmmer ocks vad man skall f fr straff och hur lnge.

En straffskala innebr att olika brott anses olika grova, och drfr ger olika strnga straff.

Straffskalan

Till exempel: En man rnar en bensinmack. Han binder och hotar personalen, tar pengarna och sticker ivg med 100 000 kronor. Vad blir straffet? Frmodligen grovt rn.

Om straffskalan inte hade funnits s hade han ju lika vl kunnat skjuta personalen och ta pengarna. Straffet skulle ju nd bli det samma.


Vilka r straffen

Vilka r straffen?

  • Bter: Penningbter: en fastslagen summa, eller Dagsbter: antal dagar beroende p brottet och summa per dag i frhllande till den dmdes ekonomi.

  • Villkorlig dom:Om man inte straffats tidigare kan man f en prvotid fr att se om fler brott begs.

  • Skyddstillsyn: En lngre prvotid med vervakare.

  • Fngelse: Ett tidsbestmt straff p en anstalt. (14 dagar livstid)

  • Srskild vrd: T.ex. psykiatrisk vrd eller vrd enligt socialtjnstlagen.


Hur m nga brott beg s

Hur mnga brott begs?

r 2000 anmldes 1,2 miljoner brott i Sverige.

Mer n ett brott p var tionde svensk.

Tillgreppsbrott 58% (stld, snatteri, rn)

Brott mot person:12% (misshandel, sexualbrott)

Skadegrelse:10%

Bedrgeri: 4%

Trafikbrott:6%

Narkotikabrott:3%

vriga:7%

1990 straffades 43 000 personer fr grvre brott i Sverige. Det r ca % av befolkningen.

De allra flesta av dessa r personer som begtt brott tidigare.


Vem beg r brott

Vem begr brott?

  • lg utbildning i familjen

  • splittrad familj

  • fam. bor trngt

  • fam. flyttar runt mycket

  • utlndsk bakgrund

  • frldrarna har ett brottsligt frflutet

I det svenska kriminalregistret finns ca 5% av de svenska mnnen med och mindre n 1% av kvinnorna med...

Bara ca 15% av de som straffas fr brott i Sverige r kvinnor.


Mer fakta

mer fakta!

terfallsfrbrytare

Om man tar alla som blir straffade under ett r s r sannolikheten att man straffas igen inom ngra r tyvrr stor. Strst r risken bland dem som har varit straffade mnga gnger tidigare.

Kriminalitet och invandrare

Utlndska medborgare r enligt statistiken verrepresenterade i brottsstatistiken.

Utlndska medborgare r dels invandrare som r bosatta hr, och dels mnniskor som r hr tillflligt.

1/3 av alla utlndska medborgare som straffades 1990 var frn ngt av de andra nordiska lnderna.

Varfr tror ni att det r s? (Kom ihg orsakerna p frra sidan)


Ungdomar och brott

Ungdomar och brott

Ungdomar (15-24 r) begr brott i hgre utstrckning n ldre.Varfr?

Ungdomsbrottsligheten skiljer sig frn vrig brottslighet p ngra olika stt.

  • Ungdomar begr ofta brott tillsammans med andra i gng.

  • Typiska ungdomsbrott r stlder och skadegrelse, dessa r ganska ovanliga bland ldre.

  • Typiska brott som oftare begs av ldre r bedrgeri, trafikbrott och sexualbrott.


V ldsbrott

Vldsbrott

Enligt underskningar som grs varje r s uppger 5-6% av de vuxna i Sverige att de blivit utsatta fr vld eller hot.

Ca 2% har blivit utsatta fr alvarligare brott som har lett till synliga mrken eller kroppsskada.

av de svenska hushllen utstts varje r fr stld eller skadegrelse

10-15% knner sig oroliga fr att bli utsatta och vljer t.ex att inte g ut under vissa tider.


Var intr ffar v ldet

Var intrffar vldet?

  • Ute p gata eller restaurang: ca 40%

  • P arbetsplatsen eller i samband med jobbet: 30%

  • I hemmet: 15%

  • P tg, buss, sprvagn mm: 5%

Vem drabbas oftast av vldet?

  • Yngre mn drabbas mest av gatuvldet.

  • Vissa yrkesgrupper drabbas i sitt jobb.

  • Kvinnor utstts i hemmen.


St ld skadeg relse

Stld & skadegrelse

Ca 25% av alla svenskar blir varje r utsatta fr stld eller skadegrelse

Vilka r de vanligaste av dessa brott?

Vilka utstts fr stld och skadegrelse?

  • Allra vanligast r stlder frn bilen och stlder av cykel eller moped.

  • Inbrott i garage och i kllar- & vindsfrrd.

  • Bilstld (10-15%)

  • Inbrott i hus och lgenheter r ganska ovanligt.

  • Personer som bor i hghusomrden

  • (Stockholmare)

  • Ensamstende(!?)

  • Ungdomar 24 r


F ngelse rehabilitering

Fngelse & rehabilitering

  • Varje r sitter ca 5500 personer i hkte eller i fngelse

  • Varje r dms ca 2000 mnniskor till fngelse

  • Det finns 55 fngelser i Sverige

Vi skall arbeta fr att mnniskor som dmts fr brott behandlas s att deras frutsttningar att leva ett laglydigt och vrdigt liv kar.

Kriminalvrden


Diskussionsfr gor

DISKUSSIONSFRGOR

  • Vad i en mnniskas liv r de mest avgrande fr att han eller hon skall brja med kriminalitet?

  • Vilka kopplingar finns mellan familjen/uppvxten och kriminalitet?

  • En tonrskille som vxer upp i Sverige idag lper femton gnger s stor risk att bli talad fr ett grovt brott om man jmfr med vad hans farfar hade i samma lder. Hur kan det komma sig? Vilka frndringar i samhllet har gjort detta mjligt?

  • Killar r kraftigt verrepresenterade i brottsstatistiken om man jmfr med tjejer. Minst fyra av fem misstnkta brottslingar r killar. r mn mer kriminella av naturen? Kommer det att vara s ven i framtiden? Varfr/Varfr inte?

  • Var tycker du att samhllet br stta in de strsta resurserna fr att frhindra att mnniskor begr brott?


Lag och r tt1

Lag och rtt

Facit till lroboken


Inneh llsf rteckning

Innehllsfrteckning

Regler s. 187

Brottet s. 192

I rttssalen s. 195

Domen s. 197

Olika sorters straff s. 199

Varfr blev vissa s. 201

Skadegrelse s. 203

kar brottsligheten s. 204

Kriminalvrd s. 206

Domstolarna s. 208

Hjlper strnga straff s. 213

Niv 1 s. 214

Niv 2 s. 214-215

Niv 3 s. 215


Regler oskrivna och skrivna sidan 187

Regler oskrivna och skrivnaSidan 187

  • Oskrivna regler r seder och bruk..

    Vi tar i hand nr vi hlsar p ngon..

    Vi str i k i kassan i mataffren i stllet fr att alla kastar sig fram och frsker betala samtidigt..

    Sdana regler gr vardagslivet enklare och trevligare..

    Man behver inte rtta sig efter oskrivna lagar, men den som inte gr det riskerar att inte f vara med i andras gemenskap


Lag och r tt

1 forts. Lagar har stiftats av riksdagen och de mste man flja..

Den som inte fljer lagarna kan straffas

2a. Inga frdiga svar, men tnk p hur du uppfr dig i vardagslivet s hittar du snabbt en rad exempel p oskrivna lagar


Lag och r tt

3a. Att man inte ska kpa eller slja saker som man frstr r stulna...

b. Du ska inte behlla saker du hittar utan lmna in dem till polisen

c. Det r frbjudet att ha narkotika, ven i sm mngder


Lag och r tt

4a. Civilrtten

b. Straffrtten

c. Civilrtten

d. Straffrtten

5. Individuellt svar

6. Individuellt svar

7. Frr i tiden frde man svrdet med hger hand..

Man hlsade med hger hand fr att visa att man inte bar vapen


Brottet sidan 192

BrottetSidan 192

1a. Polisen kan gripa ngon som anses ha begtt brott

b. Frunderskning r den frsta brottsutredningen

c. Anhllande r nr klagaren begr att den gripne ska hllas kvar i minst fyra dygn..

Det grs fr att man ska kunna utreda brottet ytterligare


Lag och r tt

1d. Hktning r nr den misstnkte fngslas, ibland nda fram till rttegngen..

Maximalt tv veckor i taget. Drefter mste det till ytterligare hktningsbeslut

e. Hktningsfrhandling r nr domstolen beslutar om en misstnkt ska hktas eller inte

f. tal blir det nr klagaren anklagar ngon fr brottet


Lag och r tt

1g. Signalement r en beskrivning p hur en person, exempelvis en rnare, ser ut och hur han r kldd..

Ett signalement behver inte glla en brottsling, det kan ven handla om en person som frsvunnit

h. Straffmyndig r den som r 15 r eller ldre..

D kan han eller hon bli straffad


Lag och r tt

1i. Husrannsakan r nr polisen sker igenom en misstnkts bostad, exempelvis fr att hitta stldgods

j. Huvudfrhandling kallas rttegngen dr det avgrs om en eller flera talade r skyldiga eller inte


Lag och r tt

k. vervakare r en person som ska vara ett std fr ngon som dmts till villkorlig dom eller skyddstillsyn..

vervakaren ska ocks se till att den dmde skter sig

2. Han nekade till brottet..

Dessutom hittade polisen stldgods i hans lgenhet


Lag och r tt

3. Nej, det str i texten att Andreas fr idn till brottet nr han fr syn p Eva Nilsson

4. Inga frdiga svar, men anledningen till att misstnkta inte fr dela cell r att de inte ska kunna stta ihop en gemensam historia..

Nr tv skyller p varandra lyckas polisen ibland f fast den skyldige genom att de tv berttar olika saker i frhren


I r ttssalen sidan 195

I rttssalenSidan 195

1a. Ordfranden leder rttegngen

b. Nmndemnnen hjlper ordfranden och rstar efter rttegngen fr eller emot fllande dom

c. Notarien antecknar vad som sgs under rttegngen

d. klagaren frsker bevisa att de talade r skyldiga och freslr vilket straff de ska f


Lag och r tt

1e. Vittnet berttar vad han eller hon sett i samband med brottet

2a. Det r viktigt att ett vittne talar sanning

b. Mened kan ge bter eller fngelse

3. De skulle kunna anpassa sitt vittnesml efter vad de hrt tidigare

4. Individuellt svar


Lag och r tt

5a. Advokaten menar att det skulle vara till mer skada n nytta fr Andreas att sitta i fngelse

b. Individuellt svar


Domen sidan 197

DomenSidan 197

  • Domstolen har enskild verlggning fr att inte de talade, advokaterna och klagaren, ska kunna hra hur domstolens ledamter resonerar

    Det skulle ju exempelvis kunna vara till nytta fr dem en annan gng


Lag och r tt

2a. Andreas fr tta mnaders fngelse och ska betala ersttning till Eva Nilsson..

Johan fr 50 dagsbter och ska ocks betala ersttning till Eva Nilsson..

Erik har inte fyllt 15 r och kan drfr inte dmas till bter eller fngelse

b. Pojkarna r inte lika gamla och de har gjort sig skyldiga till olika saker


Olika sorters straff sidan 199

Olika sorters straffSidan 199

1a. Villkorlig frigivning r nr ngon som dmts till fngelse slpps ut efter tv tredjedelar av strafftiden

b. Syftet r att ge den fngslade en chans att bttra sig


Lag och r tt

2. Villkorlig dom innebr att den dmde kan f sitta av straffet om han begr nya brott..

Skyddstillsyn innebr inte att det finns ett fngelsestraff som kan utlsas om den dmde begr brott..

Dremot kan en person som dmts till skyddstillsyn och begr nya brott naturligtvis talas fr dessa


Lag och r tt

3. klagaren vill ge dem en chans att bttra sig

4. Individuellt svar

5. Den som fyllt 15 an dmas till bter eller sluten ungdomsvrd


Varf r blir vissa ungdomar brottslingar sidan 201

Varfr blir vissa ungdomar brottslingar?Sidan 201

1. 40 procent av alla stlder och skadegrelse utfrs av ungdomar under 20 r


Skadeg relse st ld och snatteri sidan 203

Skadegrelse, stld och snatteriSidan 203

1a. Exempel: sl snder fnster, klottra p vggar, sl snder busskurer, skra snder sten i bussar och tunnelbanevagnar

1b. Individuellt svar

2a. I sista hand r det passagerarna som betalar, eftersom buss- och tgbolaget mste hja preser fr att g med vinst


Lag och r tt

2b. Dina frldrar och du sjlv betalar skadegrelse i skolan, eftersom kommunen mste betala fr att laga skadegrelse..

Ju mer skadegrelse desto dyrare fr kommunen, som till slut mste hja skatten..

Alternativet r att dra in p annan i skolan, exempelvis lrare eller skolmat


Lag och r tt

3. Individuellt svar. Diskuteras

4a. Individuellt svar

b. Kunderna i butiken betalar snatterierna, eftersom butiken hjer priserna fr att tcka sina frluster

5a. Inget frdigt svar, men det gr att dmas fr medhjlp till brott


Lag och r tt

5b. Rtten brukar lgga strsta nsvar p dem som begtt de grvsta brotten, men ven de andra kan fllas


Kar brottsligheten sidan 204

kar brottsligheten?Sidan 204

1a. Brottslighet som inte anmls till polisen

b. Exempel: fortkrning, att betala en hantverkare pengar utan kvitto s han kan fuska med skatten, att kra bil med alkohol i kroppen

2. Exempel: inbrott och stld


Kriminalv rd sidan 206

KriminalvrdSidan 206

  • P en sluten anstalt sitter personer som dmts till fngelse i mer n ett r..

    De fr sllan lmna anstalten..

    P en ppen anstalt kan de dmda lttare f permissioner eller frigng

    2. Frivrd r nr man vervakar den som dmts till skyddstillsyn eller villkorlig dom


Lag och r tt

3. En vervakare ska kontrollera att den dmde skter sig..

vervakaren ska ocks frska hjlpa till med att t.ex. skaffa arbete och bostad t den dmde


Domstolarna sidan 208

DomstolarnaSidan 208

1a. Krande r den som begrt att en domstol ska avgra en tvist

b. Svarande r den som kranden tvistar med

2a. Tingsrtten r den lgsta domstolen..

Det finns tingsrtter p ett nittiotal platser i Sverige


Lag och r tt

2b. Hovrtten tar upp fall som verklagats i tingsrtten, allts fall dr ngon av parterna inte r njda med domen..

Det finns 6 hovrtter i Sverige

c. Hgsta domstolen tar bara upp fall som fr betydelse fr hur domstolarna ska dma i framtiden..

Det finns en hgsta domstol i Sverige


Hj lper str nga straff sidan 212

Hjlper strnga straff?Sidan 212

  • Olof fick ett extra fngelsestraff och fick under den tiden bara ta vatten och brd

  • Myndigheterna sg straffen som en rttvis hmnd..

    De skulle ocks avskrcka frn att beg brott

    3. Kina r det land som i dag anvnder ddsstraffet oftast


Lag och r tt

4. Frslag till svar: Den viktigaste frndringen r att myndigheterna i dag anser att en brottsling ska vrdas och inte straffas..

Kroppsstraff och tortyr r frbjudna i Sverige liksom ddsstraff..

Domstolarna lgger i dag stor vikt vid frmildrande omstndigheter och tar stor hnsyn till de talades lder


Lag och r tt

5. Frslag till svar: Man talar om en vlfrdskriminalitet..

Dels kan man uppleva sig som fattig i jmfrelse med andra, ven om man lever rikt jmfrt med de flesta av vrldens invnare..

Dels kan det ge en knsla av makt och spnning att stjla saker


Lag och r tt uppgifter niv 1 sidan 214

Lag och rtt uppgifterNiv 1, sidan 214

  • En oskriven regel r exempelvis att man inte trnger sig fre i en k..

    En skriven regel, eller lag, r exempelvis frbudet att slja vin och sprit i livsmedelsaffrer

    2. Det kommer stndigt nya lagar

    3. Straffrtten


Lag och r tt

4a. Polisen kan gripa ngon som anses gjort sig skyldig till brott..

Anhlla betyder att klagaren begr att den gripne ska hllas kvar i minst fyra dygn..

Det gr man fr att brottet ska kunna utredas ytterligare..


Lag och r tt

Hktning r nr den misstnkte fngslas, ibland nda fram till rttegngen..

tal blir det nr klagaren anklagar ngon fr ett brott..


Lag och r tt

Dma betyder att domstolen beslutar om den talade r skyldig eller oskyldig..

Om den talade r skyldig beslutar domstolen ocks vilken pfljd, eller straff, det blir


Lag och r tt

7. Frslag till svar: Drfr att ett samhlle utan regler skulle bli svrt att leva i..

Alla skulle kunna gra precis som de sjlva ville och kanske skada andra

8. Villkorlig dom, penningbter, srskild vrd och fngelse


Lag och r tt

9. Frebilder r personer som man beundrar och vill likan..

Frslag till svar: En lkare som reser ut fr att hjlpa barn i ett fattigt land r en god frebild, en gangster r en dlig

10. Snatterier r mycket dyrt fr affren..

Fr att tcka frlusten mste priserna hjas


Lag och r tt

11. Frslag till svar: Ekonomisk brottslighet, misshandel av barn och kvinnor i hemmet, snatterier


Lag och r tt uppgifter niv 2 sidan 213 214

Lag och rtt uppgifterNiv 2, sidan 213-214

  • klagaren frsker bevisa att de talade r skyldiga och freslr vilket straff de ska f..

    Advokaten frsvarar de talade och frsker hitta frmildrande omstndigheter till det de gjort..


Lag och r tt

Domare dmer exempelvis i tingsrtt, hovrtt och hgsta domstolen..

Nmndemn hjlper ordfranden och rstar efter rttegngen fr eller emot fllande dom..

De beslutar ocks vilket straff, eller pfljd, det ska bli vid fllande dom


Lag och r tt

2a. En personunderskning grs nr ngon misstnks fr brott..

Underskningen ska ge en bild av en persons vanor, familjefrhllanden, intressen och s vidare..

Man mste gra en personunderskning fr att ngon ska kunna dmas till mer n sex mnaders fngelse, skyddstillsyn eller srskild vr


Lag och r tt

2b. Personunderskningen ger domstolen en bild av vilken person de har att gra med..

Avsikten r att ta reda p vad som r bst fr den misstnktes personliga utveckling och hur han ska kunna anpassas till samhllet


Lag och r tt

3a. Nej

b. Rtten tar hnsyn dels till vilken inkomst ngon har..

Dels till hur gammal den talade r


Lag och r tt

4. Villkorlig dom betyder att den som dmts inte behver sitta av sitt straff..

Men villkoret r att han eller hon inte begr nya brott..

Att prvotiden r tv r betyder att den dmde inte fr beg nya brott under den tiden..

I s fall frvandlas det villkorliga straffet till fngelse


Lag och r tt

5. verklaga till hovrtten

6a. Mened r att vittna falskt infr domstolen..

Bde att ljuga och att hlla tyst om sanningen rknas som mened

b. Nej


Lag och r tt

7. Frivrd innebr att vervaka en person som dmts till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven..

En vervakare kontrollerar den som dmts, men kan ocks hjlpa honom med arbete, bostad och annat


Lag och r tt uppgifter niv 3 sidan 214

Lag och rtt uppgifterNiv 3, sidan 214

1a. r 1990

b. De r inte straffmyndiga

c. Antalet brott beror ocks p antalet invnare..

Fr att kunna se om brottsligheten kat eller minskat mste man kunna rkna antalet brott per invnare..


Lag och r tt

Forts. I ett land med 100 miljoner invnare begs det frsts fler brott n i Sverige..

Men det r drfr inte skert att antalet brott per invnare r hgre n i Sverige

2. Individuellt svar

3. Individuellt svar


Lag och r tt

4. Inga frdiga svar Debatten har till stor del handlat om hur man ska frhindra frigivna frn att beg nya brott

5. Individuellt svar


Lag och r tt

6a. Huvudregeln r att man inte vill att folk ska ta lagen i egna hnder..

Det kan leda till nya brott, exempelvis misshandel..

Dessutom vill lagstiftarna att samma lagar ska glla fr alla..

S blir det inte om folk tar saken i egna hnder och inte undersker hur saker egentligen frhller sig..


Lag och r tt

Ett tredje argument r att staten skter rttsskipningen..

Det r en av myndigheternas viktigaste uppgifter

6b. Individuellt svar

6c. Individuellt svar

7. Individuellt svar


  • Login