1 / 16

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola. Prof. Ylva Bäcklund VINNOVA. Inledning Historik, hur växte universiteten fram

Download Presentation

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola

  2. Prof. Ylva BäcklundVINNOVA • Inledning • Historik, hur växte universiteten fram • Tyskt och Amerikanskt organiserad forskning

  3. Idag på MDH • Högskolestyrelse, extern ordf. • Rektor ≈ VD • Fakultet, ansvar för Fo, FoU, GU (MDH) • Fakultetsordförande = Dekan (väljs av kollegiet) • Institutioner, ämnesbaserade, självstyre, chef = Prefekt

  4. Historik • 1000- och 1100-talet, första universiteten, Bologna (1088?), Paris (mitten 1100) • 1400- och 1500-talen startar flera univ. i Europa, stark koppling till kyrkan. • Teologi var det man studerade först • Snart organiserade i fyra fakulteter: Filosofi, Juridik, Medicin, Teologi

  5. Fakultet = närbesläktade ämnen men också lärargruppen (professorer) • Fakulteten ansv. undervisn., examination, betyg, disputationer, ”studenten disputerade inför fakulteten” • Filosofi var förberedande för all de övriga • Grundexamen ”Baccalaureus” fyra år filosofi • ”Magister artium” 4 år till filosofi, motsvarande ”Doctor” i de 3 andra fakulteterna • Sverige: filosofiska fakulteten delas 1876 1) matematisk/naturvetenskaplig2) humanistisk (samhällsvet 1964)

  6. 1500- och 1600-talen: reformer, världsliga myndigheter styrde fler universitet • 1700-talet minskade kyrkans inflytande i.o.m. Naturvetenskapens- och upplysningstänkandet • Militärstaten krävde yrkesinriktade utb. • Införde övningsämnen, ”Excercitierna”Språk (Sp, It, Fr, Ty), Musik, Ritning, Ridning, Fäktning

  7. 1800-talet grundades många nya univ. Inflytande av staten och politiken • Berlin (1810), professorerna kombinerar underv och forskn, jämställde filosofi med övriga fakulteter.

  8. Akademier • Akademier var i början = universitet • Idag: samfund med syfte att främja litterär eller vetenskaplig verksamhet • 1400-tal ”moderna” akademier i Italien, filosofi, konst, språk (språkets rening) • 1600-tal naturvetenskapliga akademier, aktiva forskningsinstitut (Royal Society)

  9. Akademierna bekostade forskning, utrustning, forskare, upptäcktsresande • Akademier var nära knutna kungahus och statsmakt, ibland nationellt ansvar för forskning. • Francis Bacon, huvudarkitekt till många akademier. Såg på 1600-t naturvetensk skulle förbättra människors liv, betonade öppenheten. • Resultaten tillgängliga för alla genom akademierna • Möten, diskussioner, tidskrifter

  10. 1800-talet • Studentromantik, stud. organserar sig • Reformer: stud.examen=>läroverk, magisterexamen ersattes av doktorspromotion • 1850 politiker tryckte på för att öka praktiska kunskaper • Karolinska (KI) startas, modern medicinsk undervisn. • 1883 promoveras Ellen Fries (historia)

  11. 1940- och 50-tal, reformer • Intstitutioner, hemvist för studenter, lärare och forskare • Ny kategori: universitetslektor • Före 1940: undervisningen professorcentrerad, tenterade för professorn • 1969, ny reform- bundna studiegångar- utb. linjer, studieplaner- poäng istället för betyg

  12. Forts. 1969:- doktorsgrad => Dr. examen- doktorandkurser, handledning- fullständiga friheten borta- hänsyn till arbetsmarknad, yrkesutbildningar- stor expansion, filialer (Linköping, ÖU) • Fakulteten:- tidigare lärargrupp (professorer), ansvar undervisning examina, disputation- 40-talet, undervisningsnämnd- 70-talet fakulteten endast forskn och foU- linjenämnd ansv för GU- fakultet bara om fasta forskningsanslag

  13. Hur organiserar vi forskning idag? • 1969 års reform, effektivitet, användbarhet • Ny forskarutbildning- kurser- strukturerad handledning- mål fyra år, betonade färdigheter- gesällprov snarare än livsverk- begränsad avhandlingsuppgift- originalitet och självständighet nedtonades- fler handledare, inkl. docenter • Officiellt doktrin, men hur ser det ut?

  14. Organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet • Li Bennich-Björkman, statsvetare vid Uppsala Universitet • Studerat organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet • 7 institutioner inom samhällsvetenskap • Såg 2 modeller- Tyska modellen- Amerikanska modellen

  15. Amerikanska - handledaren stort infl - disciplinerad individualism- handledare/grupp viktiga- direkt, tydlig handledning- doktorand bidrar till grupp- fokusering forskningsprof- handled hög kompetens- effektivt- mindre avhopp- mer kreativt Tyska- väljer problem själv- själständighet,oberoende - självlärande, lite handled- indirekt inlärn av normer- starka individualister- disparat, splittrad forskn- handledare ytlig kunskap- ineffektivt- mer avhopp Karakteristika för Tyska och Amerikanska modellerna

  16. Svenska Akademier idag • Kungl. Vetenskapsakademien - http://www.kva.se/ En fristående, icke-statlig organisation med syfte att främja vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap. • IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien - http://www.iva.se/ Ett nätverk av erfarna och kompetenta personer och har till uppgift att främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna till nytta för det svenska samhället. • Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien - http://www.ksla.se/ Har som uppgift att genom vetenskap och praktisk erfarenhet främja jord- och skogsbruk. Aktuella nyheter, information om anslag och stipendier, publikationer och kalendarium.

More Related