1 / 23

Läns- och regionsjukvård

-8 000 8 001- 9 000 9 001- 10 000 10 001-. -2 500 2 501- 3 000 3 001- 3 500 3 501-. -11 000 11 001- 12 000 12 001- 13 000 13 001-. Läns- och regionsjukvård. Primärvård exkl. tandvård. Summa hälso- och sjuk- vård exkl. tandvård.

amish
Download Presentation

Läns- och regionsjukvård

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. -8 000 8 001- 9 000 9 001- 10 000 10 001- -2 500 2 501- 3 000 3 001- 3 500 3 501- -11 000 11 001- 12 000 12 001- 13 000 13 001- Läns- och regionsjukvård Primärvård exkl. tandvård Summa hälso- och sjuk- vård exkl. tandvård Figur 3:1. Nettokostnader för vissa huvudverksamhetsområden exkl. finansiering. 2000. Kronor per invånare.

  2. –2 200 2 200–2 270 2 270–2370 2 370– Figur 3:2. Kostnad för läkemedelsförmånen per invånare, kronor, år 2000.

  3. Procent 15 USA 12 9 Sverige 6 3 0 60 65 70 75 80 85 90 95 98 År Figur 3:4. Sjukvårdskostnadernas andel av BNP i Sverige och USA 1960–98.

  4. USD 5000 r = 0,88 USA 4000 Schweiz 3000 Tyskland Norge Sjukvårdkostnader per inv. Frankrike 2000 Luxemburg Sverige UK Nya Zeeland Finland Grekland Spanien 1000 Ungern Korea Polen Mexiko Turkiet 0 0 10000 20000 30000 40000 USD BNP per invånare Figur 3:5. Sjukvårdskostnader och BNP per invånare 1998, köpkraftspariteter (USD). Källa: OECD Health Data (2001).

  5. Blekinge Jönköping Södermanland Värmland Stockholm Örebro Norrbotten Västernorrland Gotland Kronoberg Skåne VästraGötaland Östergötland Uppland Västerbotten Kalmar Halland Dalarna Gävleborg Jämtland % 0 10 20 30 40 50 60 Figur 3:7. Andel patienter i procent som ser under 0,5 på sitt bästa öga vid tiden för kata-raktoperation och per landstingsområde. Diagrammet är sorterat stigande och avser 2000. Källa: Lundström M., Stenevi U., Thorburn W.: Svensk kataraktkirurgi. Årsrapport 2000 baserad på data från Nationella kataraktregistret.

  6. –15 % 15–17 % 17–19 % 19– % Figur 3:9. Andelen (%) som rapporterat ganska stort eller mycket stort missnöje med sjukvården. Per landsting (data saknas för Gotland). Källa: ULF 1999.

  7. –20,0 20,1–22,5 22,6–26,5 126,6– Figur 3:10. Antalet HSAN-ärenden per 100 000 invånare. Per landsting. 1999–2000. Källa: RiskDataBasen, Socialstyrelsen.

  8. Cerebrovaskulär sjukdom Cancersjukdom Akut hjärtinfarkt Cirkulationssjukdom Annan hjärtsjukdom Luftvägssjukdom Total ischemisk hjärtsjukdom Åldersstandardiserade dödstal Åldersstandardiserade dödstal 600 600 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 0 0 År År 1970 1975 1980 1985 1990 1994 1997 1970 1975 1980 1985 1990 1994 1997 b) Kvinnor a) Män Figur 4:9. Åldersstandardiserade dödsfall i olika sjukdomar hos a) män och b) kvinnor. 1970–1997.

  9. –60 % 60–75 % 75–85 % 85– % Figur 4:22. Andel strokepatienter som i akutskedet vårdas på stroke-enhet, uppdelat på landsting. Källa: Riks-Stroke 2000.

  10. Procent 50 40 30 20 10 0 År 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 Män Kvinnor 40–64 år 40–64 år 65–74 år 65–74 år 75– år 75– år Figur 4:24. Andel strokepatienter som avlidit under sjukhusvistelsen åren 1987–98. Källa: Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen.

  11. Procent 30 25 20 15 10 5 0 År 1995 1996 1997 1998 1999 Figur 4:25. Andel sjukhusvårdade patienter som tre månader efter insjuknandet är beroende av ADL för att ADL håller på att sjunka/sjunker. Källa: Riks-Stroke 2000.

  12. –67 % 67–72 % 72–74 % 74– % Figur 4:28. Andel av de sjukhusvårdade patienterna som tre månader efter insjuknandet åter bor hemma. Källa: Riks-Stroke 2000.

  13. –95 % 95–96 % 96–98 % 98– % Figur 4:32. Andelen strokepatienter som tre månader efter insjuknandet anger sig vara nöjda eller mycket nöjda med vården under akutskedet. Källa: Riks-Stroke 2000.

  14. Land 1998 1996 1. Danmark 91 90 2. Finland 81 86 3. Österrike 73 63 4. Nederländerna 70 73 5. Luxemburg 67 71 6. Frankrike 65 65 7. Belgien 63 70 8. Irland 58 50 9. Tyskland 58 66 10. Sverige 58 67 11. Storbritannien 57 48 12. Kanada 46 -- 13. Spanien 43 36 14. USA 40 -- 15. Italien 20 16 16. Portugal 16 20 17. Grekland 16 18 Tabell 2:4. Andel (procent) av befolkningen som rapporterade tillfredsställelse med hälso- och sjukvården i EU-länderna 1996 och 1998 samt USA och Kanada 2000. Källa: Blendon RJ., Kim M., Benson JM.

  15. Land Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Övriga Belgien 15,8 61,2 16,9 4,0 2,1 Danmark 30,7 45,1 20,1 3,8 0,3 Finland 18,0 56,3 22,1 2,6 1,0 Frankrike 16,0 62,2 16,7 4,4 0,7 Grekland 2,9 15,7 45,7 34,1 1,6 Holland 19,0 54,2 21,9 4,1 0,8 Irland 11,4 36,3 26,9 20,3 5,1 Italien 2,1 24,2 45,6 26,2 1,9 Luxemburg 26,0 45,6 16,8 5,1 6,5 Portugal 3,1 21,0 42,4 31,7 1,8 Spanien 9,6 38,0 40,6 9,3 2,5 Storbritannien 13,0 42,7 31,8 10,5 2,0 Sverige 13,5 45,2 29,6 9,3 2,4 Tyskland 7,4 42,5 35,5 12,2 2,4 Österrike 31,4 52,0 11,9 2,2 2,5 EU-15 10,6 42,2 32,5 12,7 2,0 Tabell 2:5. Befolkningens tillfredsställelse med vården i EU-länderna. Eurobarometer 1999. Källa: Eurobarometer 52,1, European Commission, Autumn 1999.

  16. År Kostnader i löpande priser Direkta kostnader i fasta priser Andel av BNP Procent 1991 125 118 8,7 a) 1992 117 107 7,9 1993 119 108 7,9 1994 121 106 7,6 1995 128 106 7,5 1996 135 106 7,7 1997 136 103 7,5 1998 144 107 7,6 1999 154 110 7,7 2000 163 112 7,8 Tabell 3:2. Sjukvårdkostnadernas utveckling 1990--2000. Miljarder kronor. Källa: Nationalräkenskaperna, SCB. a) BNP 1990--92 siffror enligt Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 1997, Socialstyrelsen 1997:1.

  17. År Löpande priser Fasta priser Andel av totala Miljoner kronor Miljoner kronor sjukvårdskostnaderna (index) (index) procent 1990 10 051 (100) 10 051 (100) 8,4 1991 11 313 (113) 10 962 (109) 9,1 1992 12 910 (128) 12 449 (124) 11,5 1993 14 047 (140) 13 731 (137) 11,8 1994 15 658 (156) 15 158 (151) 13,0 1995 17 388 (173) 16 529 (164) 13,6 1996 20 124 (200) 18 878 (188) 14,9 1997 18 242 (181) 17 017 (169) 13,4 1998 20 777 (207) 19 327 (192) 14,4 1999 23 279 (232) 21 655 (215) 15,5 2000 25 069 (249) 23 561 (234) u.s. a) 1996 18 824 (187) 17 659 (176) 13,9 a) 1997 19 542 (194) 18 229 (181) 14,3 Tabell 3:4. Läkemedelskostnader 1990–2000. Apotekens utförsäljningspris (AUP) i miljoner kronor (exkl. moms). Andel av de totala sjukvårdskostnaderna. Källa: Apoteket AB.

  18. Sjukvårdssystem 1970 1980 1990 1998 Skattebaserade 5,5 7,4 7,7 7,8 Australien 5,4 7,0 7,9 8,5 a) Danmark 6,1 9,1 8,4 8,3 Finland 5,7 6,4 7,9 6,9 Island 5,0 6,2 8,0 8,3 Irland 5,3 8,7 7,0 6,4 Norge 4,5 7,0 7,8 8,6 Sverige 7,1 9,4 8,8 8,4 Storbritannien 4,5 5,7 6,0 6,7 Försäkringsbaserade 5,2 7,5 7,9 8,6 Belgien 4,1 6,4 7,4 8,8 Frankrike 5,8 7,4 8,8 9,5 Luxemburg 3,7 6,2 6,6 5,9 a) Nederländerna 5,9 8,3 8,8 8,6 Tyskland 6,3 8,8 8,7 10,6 Österrike 5,3 7,7 7,2 8,2 Tabell 3:7. Jämförelse av utvecklingen av sjukvårdskostnadernas BNP-andel i skatte- respektive försäkringsbaserade sjukvårdssystem 1970–1998. Källa: OECD, Health Data (2000). a) Siffrorna för Danmark och Nederländerna finns inte redovisade i OECD:s hälsodatabas varför siffrorna har hämtats från Saltman och Figueras (1997).

  19. Land 1989 1999 a) Italien 451 583 Grekland 330 436 a) Spanien 371 436 Belgien 337 395 Tyskland 292 349 a) Finland 292 361 Österrike 277 312 a) Nederländerna 243 311 Island 261 308 Sverige 284 300 – a) Sverige 405 Danmark 278 291 Norge 286 278 Luxemburg 199 255 a) Portugal 158 175 b) Irland 149 226 b) UK 284 328 Tabell 3:10. Läkartäthet per 100 000 invånare i EU-länderna åren 1989 och 1999. a) Legitimerade läkare; b) Endast praktiserande läkare inom NHS; länder utan markering avser praktiserande läkare. För Sveriges del anges två siffror; dels praktiserande läkare, dels legitimerade läkare. (Socialstyrelsens HOSP-register 2001).

  20. 1998 1999 2000 Lex Maria 1 130 995 904 HSAN 3 119 3 064 3 070 Patientförsäkringen 8 400 8 600 9 000 Patientnämnden i Stockholm 4 301 3 753 4 023 Tabell 3:16. Antal anmälningar till HSAN, Patientförsäkringen, Socialstyrelsen enligt Lex Maria samt Stockholms Patientnämnd. 2000. Källa: Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 2000 och 2001, Socialstyrelsen.

  21. Region Antal per 100 000 invånare Patient/anhörig Socialstyrelsen Totalt Göteborg 4,8 4,4 9,2 Jönköping 3,1 2,9 5,9 Malmö 3,6 2,9 6,5 Stockholm 7,3 2,7 10,0 Umeå 4,2 2,7 6,9 Örebro 5,3 2,8 8,1 Totalt 5,0 3,1 8,1 Tabell 3:17. Antal beslutade HSAN-ärenden 1999–2000 som resulterat i disciplinär påföljd med fördelning efter regional tillsynsenhet och varifrån anmälan kommit. Källa: RiskDataBas, Socialstyrelsen.

  22. Åldersgrupp 1990 1993 1998 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Medicin 65–79 år 9,4 8,5 7,5 6,8 6,2 6,0 80 år– 12,4 10,5 8,5 7,9 6,9 6,7 Samtl. åldrar 7,5 6,2 5,4 Kirurgi 65–79 år 8,9 7,7 7,3 6,5 6,3 6,0 80 år– 11,6 9,4 8,3 7,2 6,9 6,3 Samtl. åldrar 5,9 5,0 4,6 Psykiatri 65–79 år 121,2 120,5 43,0 48,0 34,5 46,5 80 år– 279,2 272,5 73,9 99,5 63,6 56,6 Samtl. åldrar 56,3 29,9 27,6 Geriatrik 65–79 år 98,1 77,8 40,7 40,2 18,4 18,2 80 år– 226,3 130,8 35,6 44,0 18,3 17,4 Samtl. åldrar 133,4 42,9 18,06 Tabell 4:25. Medelvårdtid uttryckt i dagar för äldre kvinnor och män samt för alla patienter inom olika vårdgrenar vid sjukhus åren 1990, 1993 och 1998. Källa: Uppgifterna bygger på bearbetning av Socialstyrelsens patientstatistik för respektive år.

  23. Vårdgren vid sjukhus År Förändring 1990–1999 1990 1991 1992 1993 1997 1999 Medicin/kirurgi 33 503 31 912 29 794 27 874 22 352 20 831 –38 % Psykiatri 14 533 12 960 11 846 10 865 6 267 5 786 –60 % Geriatrik 11 694 10 011 7 983 6 529 3 707 3 502 –70 % Övrigt 3 214 3 010 2 961 2 654 2 292 2 636 –17 % Totalt 62 854 57 893 52 584 47 922 34 618 32 755 –50 % Tabell 4:26. Antalet sjukhusplatser inom olika vårdgrenar 1990–1993, 1997 och 1999, med förändringen angiven i procent. Källa: Uppgifterna bygger på bearbetning av Landstingsförbundets statistik och Socialstyrelsens basårsstatistik för resp. år.

More Related