Firmateckning och representation

1. Firmateckning och representation Hur binds bolaget inom förmögenhetsrätten?

2. Grundproblemet • Rättshandlande för annans räkning (representation) • Under vilka förutsättningar kan A binda B i förhållande till C? A = mellanman (MM) B = huvudman (HM) C = HM:s motpart

3. Utgångspunkter • Allmän förmögenhetsrätt innehåller ett antal representationsformer • Kallas mellanmansrätt • Ett flertal institut • T.ex. fullmakt, prokura, kommission, bulvanskap osv.

4. Juridiska personer (JP) • Allmänna förmögenhetsrättsliga representationsformer gäller • JP kan t.ex. bindas genom fullmäktig • Prokura är dock inte tillåtet för aktiebolag • Men dessa former bygger på HM:s behörighet • Fysiska personer har själv behörighet • Men vem är behörig att t.ex. ge fullmakt för JP?

5. Legalt ställföreträdarskap • Ifråga om JP krävs särskilda behörighetsgrunder • S.k. legala ställföreträdare är utrustade med en sådan behörighet • Företrädare registreras i handels- respektive aktiebolagsregister

6. Aktiebolaget • Ledningsorgan har behörighet • Styrelsen (8:35 ABL) • VD (8:36 ABL) • Särskild firmatecknare kan utses (8:37 ABL)

7. Personbolag • Enkla bolag är icke JP! (1:4 & 4:5 BL) • Handelsbolag • Varje bolagsman (2:17 BL), dock dispositiv • Kommanditbolag • Ej kommanditdelägare (3:7 BL)

8. Problemdimensioner (ställföreträdarskap) • Hur avgör man om en rättshandling är bindande? • Kan personen över huvud taget binda bolaget? • Föreligger ”civilrättslig behörighet” är så alltid fallet • Men även utan sådan behörighet kan vissa personer binda bolaget • Registreringsfrågor är här mkt betydelsefulla, se 19 § HRL & 27:4-5 ABL • Positiv & negativ publicitetsverkan • Är villkoren för bundenhet uppfyllda?

9. Behörighet / befogenhet • Distinktionen förutsätter att personen kan binda bolaget, vare sig hon/han är civilrättsligt behörig eller inte • Jag kan inte binda något bolag, eftersom jag saknar civilrättslig behörighet och inte heller är (felaktigt) registrerad som företrädare • Utgångspunkten för förståelsen är 10-11 §§ AvtL: • Handlande utanför behörighet = ogiltigt • Handlande utanför befogenhet = godtrosbedömning • ABL avviker dock från denna begreppsbildning (se 8:42)!

10. (Personbolagen: HB & KB) • I princip obegränsad behörighet. Framförallt uppkommer alltså befogenhetsfrågor • 2:18 BL (godtrosbedömning) • Det mesta som rör befogenheten registreras inte i handelsregistret, jfr t.ex. utövandet av vetorätten i 2:3 BL samt merparten av innehållet i bolagsavtalet. • Presumtionen i 19 § HRL har alltså en begränsad betydelse

11. Aktiebolaget (behörighet) • Behörighetens omfång knyter an till beslutskompetensen / förvaltningsrätten • Kompetensfördelningen mellan organen är viktig • Undantag: särskild firmatecknare (inget uppdrag, dvs. ingen självständig förvaltningsrätt) • Särskild firmatecknares behörighet anses vara lika vid som styrelsens • Alla företrädare saknar behörighet inom stämmans exklusiva kompetens & VD saknar dessutom i princip behörighet utanför den löpande förvaltningen

12. Aktiebolaget (befogenhet) • Aktieägarskyddet, t.ex. minoritetsskyddet (likhetsprincipen, generalklausulerna osv), i dess helhet avgränsar befogenheten. • Bolagsordningsbestämmelser, stämmodirektiv, direktiv från styrelse till VD

13. 8:42 ABL • Märk att bestämmelsen använder en annan begreppsbildning kring behörighet/befogenhet än den avtalsrättsliga • VD:s behörighetsöverträdelser behandlas som befogenhetsöverträdelser: dvs. godtrosbedömning avgör • Men VD kan givetvis inte binda bolaget utanför styrelsens behörighet • Vid en viss typ av befogenhetsöverträdelser av styrelse eller VD är bolaget alltid bundet • T.ex. vid överträdelser av bestämmelser i bolagsordningen

14. 8:29 ABL Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

15. 8:34 ABL Den verkställande direktören får inte handlägga en fråga om 1. avtal mellan den verkställande direktören och bolaget, 2. avtal mellan bolaget och tredje man, om den verkställande direktören i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, eller 3. avtal mellan bolaget och en juridisk person som den verkställande direktören ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

16. 8:42 ABL Om styrelsen eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling för bolaget och då har handlat i strid med bestämmelserna i denna lag om bolagsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget. Detsamma är fallet om en verkställande direktör när en rättshandling företogs överskred sin behörighet enligt 29 § och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse behörighetsöverskridandet. En rättshandling gäller inte heller mot bolaget om styrelsen, den verkställande direktören eller en särskild firmatecknare har överskridit sin befogenhet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet. Detta gäller dock inte när styrelsen eller den verkställande direktören har överträtt en föreskrift om föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

17. 27:4 ABL Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har förts in i aktiebolagsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det enligt 3 § har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Detta gäller dock inte beträffande rättshandlingar eller andra åtgärder som har vidtagits före den sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var omöjligt för honom eller henne att känna till det som har kungjorts. I fråga om rättshandlingar och andra åtgärder som har vidtagits innan sådant kungörande som avses i första stycket har skett, kan bolaget inte åberopa det förhållande som blivit eller bort bli infört i registret mot någon annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet. Lag (2006:486).

18. 27:5 ABL Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot eller verkställande direktör har förts in i aktiebolagsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 3 §, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister vid beslutet att utse den registrerade personen. Detta gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.

19. 19 § HRL Registrering eller avregistrering som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna framgår att han varken haft eller borde ha haft vetskap därom. Lag (2008:92).