Att tidigt uppm rksamma riskbruk missbruk hur g r vi vidare i vg regionen
Download
1 / 14

Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen - PowerPoint PPT Presentation


  • 172 Views
  • Uploaded on

Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen. Fredrik Spak Lektor, docent, psykiater Socialmedicin, ÖL PV Göteborg Sahlgrenska Akademin www.socmed.gu.se.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen' - aladdin-delaney


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Att tidigt uppm rksamma riskbruk missbruk hur g r vi vidare i vg regionen

Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen

Fredrik Spak

Lektor, docent, psykiater

Socialmedicin, ÖL PV Göteborg

Sahlgrenska Akademin

www.socmed.gu.se


Bakgrund (gås ej igenom)- Deltog i utvecklingen sekundär prev. av alkohol i Askim och Göteborg 90-t- Utvärderat alkoholprevention i VG 2004-2006- Utvärderar sekprev. VG 2004-2010- Utvärderar riskbruksarbete företagshälsovård VG. - Forskningsledare SPIRA, ODHIN, Tandvård VG (RCT implementeringsstudier)- Analyserar nationella surveys av läkares och sköterskor arbete med riskbruk- Expertgrupp Riktlinjer för Missbruk och behandling samt levnadsvanor (alkohol) -Aktiv i FMB (Forksningsrådet missbruk och beroende, Göteborgs Univ och sjukvård


Riskabla levnadsvanorsvart: ingen riskökning, rött:riskunderlag, blått: ej använt riskunderlag

Bristande motion

Rökning

Alkohol

Ökad risk

Kost

Exposition


Detta innebär att socialstyrelsens prioritering mellan olika levnadsvanor (horisontell prioritering) inte vilar på solid grund, riskerna med alkohol är underskattade


Global burden of disease: olika levnadsvanor (horisontell prioritering) inte vilar på solid grund, riskerna med alkohol är underskattade

De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s

(Disability adjusted Life Years) WHO 2002

Tobak 12,2%

Blodtryck 10,9%

Alkohol 9,2%

Kolesterol 7,6%

Övervikt 7,4%

Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9%

Fysisk inaktivitet 3,3%

Narkotika 1,8%

Oskyddat sex 0,8%

Järnbrist 0,7%


Till detta kommer alkoholens koppling till v ld och sociala problem
Till detta kommer alkoholens koppling till våld och sociala problem

  • Bra genomgång i BRÅs rapport om Våld 2008.

  • Snitt: Alkohol inblandat i ungefär hälften av våldsutövningen


Always problem or often addressed issues of alcohol with their patients. Nationella enkäter till all vårdpersonal, PV. Holmqvist, Bendtsen, Hermansson, Nilsen, Spak

%


Andra unders kningar
Andra undersökningar problem

  • SORAD, SKL visar inte samma positiva utveckling


Kan vi dra lärdom av annat alkoholpreventivt arbete i VG? problemUtvärdering av alkohol- och drogprevention i Västra Götaland som det bedrivits av VAD-gruppen 2002-2004

  • Fredrik Spak och Per Blanck

    Socialmedicinska sektionen,

    Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet


Lyckats relativt väl med nätverksbygget problemKommunerna följer alkoholhandlingsplanen till viss delMånga aktiviteterLåg uthållighetSer kommunerna värdet med verksamheten?Bristande prioriteringUtvärdering men ingen forskning VIDARE: när staten drog in stimuleringsbedragen försvann upphörde mycket av arbetet


Riksrevisionen problemom ungdoms-preventionen från staten (se föregående slides) (nov 2010)anser också att länsstyrelserna bör satsa på färre, större och mer långsiktiga projekt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör prioritera projekt och metoder som visat sig ge effekt. De bör också förbättra uppföljningen av de krav som ställs på kommuner och ideella organisationer i egenskap av bidragsmottagare.


Sekundärprevention av alkohol i VG-regionen, erfarenheter: Rätt storskalig satsning 2005-2010Aktiviteter ungefär som på andra ställen i SverigeSvårt att få gehör på högre ort förrän implementeringen av Riktlinjerna för missbruk och beroende påbörjat Forskning och implementering mycket svårare efter Vårdvalet


Recept f r framg ngsrikt arbete med sekund rprevention av alkoholskador i vg regionen
Recept för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen

  • Långsiktig planering (>5 år)

  • Integrering av arbetet med andra levnadsvanor

  • Eftersom ambivalensen till att arbeta med alkoholfrågor är större än för övriga levnadsvanor bör den problematiken undersökas och tacklas

  • Kunskapscentrum för hälsofrämjande sjukvård och förebyggande arbete inrättas. Detta skall också tillföras resurser för forskning (OBS nätverk räcker inte)


Beh vs f r framg ngsrikt arbete med sekund rprevention av alkoholskador i vg regionen
Behövs för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen

  • Uppdragshandlingarna bör bli mer specificerade

  • Kvalitetsäkringsindikatorer

  • Undervisning om betydelsen och syftet med hälsofrämjande åtgärder (kan annars upplevas som tveksamma när akutfallen hopas)

  • Arbete bedrivs med personcentrerade modeller

  • IT-anpassning (svag i VG)


ad