Nyttiggörande av universitetsforskning
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 17

Nyttiggörande av universitetsforskning PowerPoint PPT Presentation


  • 74 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Nyttiggörande av universitetsforskning. Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand School of Business and Engineering, Halmstad University & 2009-03-12. Kan förbättrad kommersialisering av teknik och forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag?. Sverige. USA. USA. Sverige.

Download Presentation

Nyttiggörande av universitetsforskning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Nyttigg rande av universitetsforskning

Nyttiggörande av universitetsforskning

Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand

School of Business and Engineering, Halmstad University

&

2009-03-12


Nyttigg rande av universitetsforskning

Kan förbättrad kommersialisering av teknik och forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag?

Sverige

USA

USA

Sverige

European Innovation Scoreboard 2007

TEA (Total Entrepreneurial Activity) GEM 2006

Innovation och/eller entreprenörskap?


Nya sm f retag och ekonomisk tillv xt

Nya/små företag och ekonomisk tillväxt

  • Etablering av nya företag

  • Expansion i små och nya företag

  • Gaseller/tillväxtföretag

    Kan förbättrad kommersialisering av universitets- forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag?

I Sverige etableras relativt få nya företag

och det skapas relativt få gaseller…


Kan universitetsforskning ge underlag f r framtida tillv xtf retag

rest/nothing

opportunity

Tech/knowledge transfer possibilities

IIa

entrepreneur

II

academic

spin-off

research result

I

licensing

other knowledge transfer

Kan universitetsforskning ge underlag för framtida tillväxtföretag?

IIb

IIc

  • Begränsad (direkt) licensiering från svenska universitet

  • ca 20% av svenska NTBFs är universitetsavknoppningar

    Detta motsvarar ca 3 % av alla nya företag

    • 0.75% direkta USOs

    • 1.8 % ISOs

    • 0,5% universitetsideér utvecklade av externa entreprenörer

      Detta är för OECD en hög siffra


Teknikbaserat entrepren rskap kr ver b de id er och personer

Teknikbaserat entreprenörskap kräver både idéer och personer

privata

arbetsgivare

Ett svenskt exempel

  • Corporate Spin-offs, CSO (49%)

  • indirekt USO, ISO (12%)

  • Universitets spin-off, USO (5%)

  • Extern idé (15%)

    (universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc)

  • Egen idé (19%)

CSO

ISO

universitet

USO

external

andra idé-

källor

own

2/3 av alla nya teknikbaserade företag är

entreprenöriella spin-offs


V xer de

Corporate Spin-Offs (CSO) växer fortare än både icke-avknoppningar (n-So) och Universitet Spin-offs (USOs och ISOs)

Efter ca 15 år är CSOs dubbelt så stora som U/ISOs

Universitetsforskning är den vanligaste källan till “externa idéer” (c 3% av NTBFs)

dessa “externa entreprenör-USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag...

här finns behov av fortsatt forskning...

Växer de?


Nyttigg rande av universitetsforskning

Universitets Spin-Offs (USOs) har högst patentering...

Vad får det för effekter?

  • USOs är innovativa, men de utnyttjar ofta inte detta för egen tillväxt

  • USOs roll för banbrytande innovationer/ förnyelse och för indirekt tillväxt?

  • här finns behov av fortsatt forskning...


Svenska universitets avknoppningar v xer

Svenska universitets-avknoppningar växer...

Lika fort som andra nya teknikföretag (NTBFs), men

  • direkta Universitet spin-offs växer mycket långsamt de första tio åren,

  • mer än dubblar sin tillväxt de kommande fem åren

  • De flesta svenska universitetsavknoppningar har fler än 25 anställda inom 15 år (gäller såväl direkta som indirekta och “extern entreprenör” USOs)

  • “extern entreprenör USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag

  • Indirekta tillväxteffekter kan vara betydligt större och viktigare än de direkta…

  • Få internationella jämförelser om universitetsavknoppningar och tillväxt


  • Nyttigg rande av universitetsforskning

    Att länka idéer och personer (I&E)

    Källor till idéer

    Nya företag

    Privata företag

    Ett svenskt exempel

    • Corporate Spin-offs, CSO (49%)

    • indirekt USO, ISO (12%)

    • Universitets spin-off, USO (5%)

    • Extern idé (15%)

      (universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc)

    • Egen idé (19%)

    CSO

    ISO

    Universitet

    USO

    Uppfinnare

    mfl

    external

    own


    Framtida utveckling

    Nyttiggörande vs Kommersialisering

    Långsiktig tillväxt och utveckling?

    Bransch/teknik skillnader?

    ”Externa” entreprenörer?

    Entreprenörskapsutbildning? Serie-entreprenörer? Inkubatorer?

    Betydelsen av indirekta effekter? Regionala samband?

    Betydelsen av ”forskningsbutiker”?

    Internationella jämförelser?

    etc

    Framtida utveckling?

    • generellt fokus på entreprenörskap

    • fokus på få tillväxtföretag

    • ...eller ”fast i mitten”?

      Clarysse, B., Wright, M., Lockett, A., Van de Velde, E., and Vohora, A. (2005). Spinning out new ventures: A typology of incubation strategies from European research institutions, Journal of Business Venturing, vol20, pp. 183 – 216.


    Nyttigg rande vs kommersialisering av universitetsforskning

    Nyttiggörande vs. kommersialisering av universitetsforskning

    • Licensiering och avknoppning är två mekanismer för nyttiggörande och kommersialisering av universitetsforskning

    • Däremot är deinte de viktigaste mekanismerna för spridning och kommersialisering av universitetsforskning

    university knowledge transfer

    commercialization of

    university research

    spinning out

    university research

    academic

    spin-offs

    licensing


    Nyttigg randets processer och funktioner

    Nyttiggörandets processer och funktioner

    • Innovationssystem-ansats

    • Analytiskt ramverk för att spåra, mäta, förklara och utvärdera effekter

    • Direkta, indirekta och sekundära effekter av akademisk forskning


    Mekanismer och funktioner

    Mekanismer för nyttiggörande

    vetenskaplig publicering

    undervisning av studenter

    undervisning av doktorer

    deltagande i nätverk och forskningssamverkan

    internationellt nätverkande

    vetenskapliga instrument och mätmetoder

    avknoppning av patent, licenser och idéer

    avknoppning av forskningsbaserade företag

    Nyttiggörandets funktioner (effekter)

    kunskapsutveckling och diffusion

    inverkan på företagens sökriktning

    entreprenöriellt experimenterande

    förändring av teknikens legitimitet

    resursmobilisering

    marknadsformering

    utveckling av positiva externaliteter (t ex kunskaps spill-over)

    Mekanismer och funktioner


    Exempel p hur den akademiska forskningen kan st rka funktionerna i ett system tis

    Exempel på hur den akademiska forskningen kan stärka funktionerna i ett system (TIS)

    • Det tar decennier för ett system att växa fram – forskningen har störst påverkan i de tidiga och formativa faserna

    • Sökande och testande av nya vägar (kunskapsutveckling och sökriktning)

    • Entreprenöriellt experimenterande (nya och befintliga företag) inkluderar kommersialisering

    • Utbildning avgörande för resursmobilisering

    • Universitet kan bidra till legitimitet och vara innovativa kunder (marknadsformering)

    • Universitet som mötesplats/nätverksnod (spill-over effekter)


    Kartl ggning av existerande forskning

    Kartläggning av existerande forskning

    Källa: Jacobsson och Perès 2009 (work in progress)


    Implikationer

    Implikationer:

    • värdet och nyttiggörandet av akademisk forskning måste studeras utifrån ett systemperspektiv.

    • Nyttiggörande är ett betydligt bredare begrepp än kommersialisering

    • Det finns stora skillnader inom olika teknologiska och regionala system

    • Kommersialisering av (svensk) universitetsforskning är ofta indirekt (universitetsavknoppningar har en viktig funktion som forskningsbutiker)

    • tidsfaktorn är av central betydelse. De fulla effekterna av universitetsforskning tar decennier för att uppstå

    • Nätverkande och mötesplatser – fysiskt såväl som virtuellt - fyller viktiga funktioner för forskningens nyttiggörande

      • Infrastruktur fört att länka forskning, innovation och entreprenörskap (ex externa entreprenörer och VINST)


    Fortsatt arbete

    Fortsatt arbete:

    • VINNOVA del A finansierar 5 år

      • Syntes arbete

      • Fallstudie nano/energi

      • Breddstudie externa entreprenörer

    • VINNOVA del B, 4 år:

      • Indirekta effekter (regionalt)

    • Multiplikativa effekter av innovation och entreprenörskap

    • Entreprenörskolor och inkubatorer (ex kvinnors företagande)


  • Login