slide1
Download
Skip this Video
Download Presentation
Nyttiggörande av universitetsforskning

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 17

Nyttiggörande av universitetsforskning - PowerPoint PPT Presentation


  • 103 Views
  • Uploaded on

Nyttiggörande av universitetsforskning. Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand School of Business and Engineering, Halmstad University & 2009-03-12. Kan förbättrad kommersialisering av teknik och forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag?. Sverige. USA. USA. Sverige.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Nyttiggörande av universitetsforskning ' - aidan-king


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Nyttiggörande av universitetsforskning

Prof. Åsa Lindholm Dahlstrand

School of Business and Engineering, Halmstad University

&

2009-03-12

slide2
Kan förbättrad kommersialisering av teknik och forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag?

Sverige

USA

USA

Sverige

European Innovation Scoreboard 2007

TEA (Total Entrepreneurial Activity) GEM 2006

Innovation och/eller entreprenörskap?

nya sm f retag och ekonomisk tillv xt
Nya/små företag och ekonomisk tillväxt
  • Etablering av nya företag
  • Expansion i små och nya företag
  • Gaseller/tillväxtföretag

Kan förbättrad kommersialisering av universitets- forskning ge underlag för fler framtida tillväxtföretag?

I Sverige etableras relativt få nya företag

och det skapas relativt få gaseller…

kan universitetsforskning ge underlag f r framtida tillv xtf retag

rest/nothing

opportunity

Tech/knowledge transfer possibilities

IIa

entrepreneur

II

academic

spin-off

research result

I

licensing

other knowledge transfer

Kan universitetsforskning ge underlag för framtida tillväxtföretag?

IIb

IIc

  • Begränsad (direkt) licensiering från svenska universitet
  • ca 20% av svenska NTBFs är universitetsavknoppningar

Detta motsvarar ca 3 % av alla nya företag

    • 0.75% direkta USOs
    • 1.8 % ISOs
    • 0,5% universitetsideér utvecklade av externa entreprenörer

Detta är för OECD en hög siffra

teknikbaserat entrepren rskap kr ver b de id er och personer
Teknikbaserat entreprenörskap kräver både idéer och personer

privata

arbetsgivare

Ett svenskt exempel

  • Corporate Spin-offs, CSO (49%)
  • indirekt USO, ISO (12%)
  • Universitets spin-off, USO (5%)
  • Extern idé (15%)

(universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc)

  • Egen idé (19%)

CSO

ISO

universitet

USO

external

andra idé-

källor

own

2/3 av alla nya teknikbaserade företag är

entreprenöriella spin-offs

v xer de
Corporate Spin-Offs (CSO) växer fortare än både icke-avknoppningar (n-So) och Universitet Spin-offs (USOs och ISOs)

Efter ca 15 år är CSOs dubbelt så stora som U/ISOs

Universitetsforskning är den vanligaste källan till “externa idéer” (c 3% av NTBFs)

dessa “externa entreprenör-USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag...

här finns behov av fortsatt forskning...

Växer de?
slide7

Universitets Spin-Offs (USOs) har högst patentering...

Vad får det för effekter?

  • USOs är innovativa, men de utnyttjar ofta inte detta för egen tillväxt
  • USOs roll för banbrytande innovationer/ förnyelse och för indirekt tillväxt?
  • här finns behov av fortsatt forskning...
svenska universitets avknoppningar v xer
Svenska universitets-avknoppningar växer...

Lika fort som andra nya teknikföretag (NTBFs), men

    • direkta Universitet spin-offs växer mycket långsamt de första tio åren,
    • mer än dubblar sin tillväxt de kommande fem åren
  • De flesta svenska universitetsavknoppningar har fler än 25 anställda inom 15 år (gäller såväl direkta som indirekta och “extern entreprenör” USOs)
  • “extern entreprenör USOs” har högst tillväxt av alla nya teknikföretag
  • Indirekta tillväxteffekter kan vara betydligt större och viktigare än de direkta…
  • Få internationella jämförelser om universitetsavknoppningar och tillväxt
slide9

Att länka idéer och personer (I&E)

Källor till idéer

Nya företag

Privata företag

Ett svenskt exempel

  • Corporate Spin-offs, CSO (49%)
  • indirekt USO, ISO (12%)
  • Universitets spin-off, USO (5%)
  • Extern idé (15%)

(universitet 20%, kunder, uppfinnare, leverantörer etc)

  • Egen idé (19%)

CSO

ISO

Universitet

USO

Uppfinnare

mfl

external

own

framtida utveckling
Nyttiggörande vs Kommersialisering

Långsiktig tillväxt och utveckling?

Bransch/teknik skillnader?

”Externa” entreprenörer?

Entreprenörskapsutbildning? Serie-entreprenörer? Inkubatorer?

Betydelsen av indirekta effekter? Regionala samband?

Betydelsen av ”forskningsbutiker”?

Internationella jämförelser?

etc

Framtida utveckling?
  • generellt fokus på entreprenörskap
  • fokus på få tillväxtföretag
  • ...eller ”fast i mitten”?

Clarysse, B., Wright, M., Lockett, A., Van de Velde, E., and Vohora, A. (2005). Spinning out new ventures: A typology of incubation strategies from European research institutions, Journal of Business Venturing, vol20, pp. 183 – 216.

nyttigg rande vs kommersialisering av universitetsforskning
Nyttiggörande vs. kommersialisering av universitetsforskning
  • Licensiering och avknoppning är två mekanismer för nyttiggörande och kommersialisering av universitetsforskning
  • Däremot är deinte de viktigaste mekanismerna för spridning och kommersialisering av universitetsforskning

university knowledge transfer

commercialization of

university research

spinning out

university research

academic

spin-offs

licensing

nyttigg randets processer och funktioner
Nyttiggörandets processer och funktioner
  • Innovationssystem-ansats
  • Analytiskt ramverk för att spåra, mäta, förklara och utvärdera effekter
  • Direkta, indirekta och sekundära effekter av akademisk forskning
mekanismer och funktioner
Mekanismer för nyttiggörande

vetenskaplig publicering

undervisning av studenter

undervisning av doktorer

deltagande i nätverk och forskningssamverkan

internationellt nätverkande

vetenskapliga instrument och mätmetoder

avknoppning av patent, licenser och idéer

avknoppning av forskningsbaserade företag

Nyttiggörandets funktioner (effekter)

kunskapsutveckling och diffusion

inverkan på företagens sökriktning

entreprenöriellt experimenterande

förändring av teknikens legitimitet

resursmobilisering

marknadsformering

utveckling av positiva externaliteter (t ex kunskaps spill-over)

Mekanismer och funktioner
exempel p hur den akademiska forskningen kan st rka funktionerna i ett system tis
Exempel på hur den akademiska forskningen kan stärka funktionerna i ett system (TIS)
  • Det tar decennier för ett system att växa fram – forskningen har störst påverkan i de tidiga och formativa faserna
  • Sökande och testande av nya vägar (kunskapsutveckling och sökriktning)
  • Entreprenöriellt experimenterande (nya och befintliga företag) inkluderar kommersialisering
  • Utbildning avgörande för resursmobilisering
  • Universitet kan bidra till legitimitet och vara innovativa kunder (marknadsformering)
  • Universitet som mötesplats/nätverksnod (spill-over effekter)
kartl ggning av existerande forskning
Kartläggning av existerande forskning

Källa: Jacobsson och Perès 2009 (work in progress)

implikationer
Implikationer:
  • värdet och nyttiggörandet av akademisk forskning måste studeras utifrån ett systemperspektiv.
  • Nyttiggörande är ett betydligt bredare begrepp än kommersialisering
  • Det finns stora skillnader inom olika teknologiska och regionala system
  • Kommersialisering av (svensk) universitetsforskning är ofta indirekt (universitetsavknoppningar har en viktig funktion som forskningsbutiker)
  • tidsfaktorn är av central betydelse. De fulla effekterna av universitetsforskning tar decennier för att uppstå
  • Nätverkande och mötesplatser – fysiskt såväl som virtuellt - fyller viktiga funktioner för forskningens nyttiggörande
    • Infrastruktur fört att länka forskning, innovation och entreprenörskap (ex externa entreprenörer och VINST)
fortsatt arbete
Fortsatt arbete:
  • VINNOVA del A finansierar 5 år
    • Syntes arbete
    • Fallstudie nano/energi
    • Breddstudie externa entreprenörer
  • VINNOVA del B, 4 år:
    • Indirekta effekter (regionalt)
  • Multiplikativa effekter av innovation och entreprenörskap
  • Entreprenörskolor och inkubatorer (ex kvinnors företagande)
ad