1 / 21

Rapportens delar

Hur Ska Sverige Ta Betalt för sina Mineraltillgångar? Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm Daniel Spiro , Ø konomisk Institutt , Universitetet i Oslo . Rapportens delar. Mineralsektorn i Sverige. Hur påverkar mineraltillgångar ett lands ekonomi?

aerona
Download Presentation

Rapportens delar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hur Ska Sverige Ta Betalt för sina Mineraltillgångar?Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i StockholmDaniel Spiro, ØkonomiskInstitutt, Universitetet i Oslo

  2. Rapportensdelar • Mineralsektorn i Sverige. • Hur påverkar mineraltillgångar ett lands ekonomi? • Grundläggande frågor kring hur vi ska se på mineraltillgångar • Analys av olika system för inkomstdelning • Hanterande av mineralinkomster

  3. VadhandlarRapportenom? Våra utgångspunkter: Minerlatillgångarna är hela den (nuvarande och framtida) svenska befolkningens gemensamma egendom. Staten ska hantera dessa i syfte att maximera total samhällsnytta Frågeställningar: Hur ska vinsterna av verksamheten delas mellan staten och privata företag? Hur ska statens andel av dessa inkomster hanteras?

  4. VadhandlarRapporteninteom? Ska man prospektera/bryta överhuvudtaget? Grunder för hur man t. ex. ska värdera miljön Delning mellan t ex kommun, stat och andra.

  5. AktivitetiMineralsektorniSverige MalmproduktioniSverige(miljoner ton) 1950-2020 ProspekteringsinsatseriSverige 1998-2011. 2013 • Mineral till värde av 50 miljarder 2011 • Stora förväntade volymökningar (2-3 x inom kommande decenniet) • Stor ökning av prospekteringsaktivitet • Höga priser (?) 1950 2020 Prisutvecklingför de sex viktigastemineralerna 1900-2012

  6. Hurmångajobbskapas? • Idag ca 6000 direkt anställda • Antag scenario med fördubbling av antalet direkta jobb • Sysselsättningsmultiplikator 2,1 • Totaleffekt: 12 600 nya jobb totalt Arbetsställenochsysselsatta 1950-2011

  7. MineralsektorniSverige Viktig, kraftigt expanderande sektor, med positiva omgivningseffekter främst i form av teknikutveckling Nya arbetstillfällen men sannolikt inte stort bidrag i relation till värdena Stora vinster men också stora risker och stor osäkerhet. Framtida prisutveckling avgörande. Viktigt att hitta modell som fungerar under alla omständigheter, både om branschens förutsättningar försämras och om vinsterna blir mycket stora.

  8. Hur ska staten få del av inkomsterna: Det grundläggande problemet Gruvbolag måste utföra prospektering och investera i kapital utan att veta värdet på fyndigheten. En beskattning av vinst leder till att bolag måste dela med sig vid vinster men står ensamma för risken om ett projekt inte går med vinst. Detta kan hämma investeringar och innebär att det finns en gräns när ökning av skatten leder till minskade statliga intäkter.

  9. Alternativförattkomma runt problemet? • Staten äger bolaget. • Eventuella effektivitetsproblem. • Auktionering av prospekteringsrätt. • Problem med stor osäkerhet. • Utforma neutral beskattning.

  10. En stiliseradmodell Vinst Värde(x)-kostnad Lovandeområde: A>>B A A Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B B Vinst Värde(x)-kostnad Mindrelovandeområde: A≥B

  11. Effektenavskattpåomsättning (Royalty) Vinst Värde-Kostnad • Lovandeområde: • lägrevinster • men fortsattprospektering A A Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B B Vinst Värde-Kostnad • Mindrelovandeområde: • prospekteringuteblir

  12. Effektenavvinstskatt Vinst Värde-Kostnad • Lovandeområde: • lägrevinster • men förstorarinteförlusterna • fortsattprospektering p A A Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B B Vinst • Mindrelovandeområde: • lägrevinster • prospekteringuteblir Värde-Kostnad

  13. Skatt+subvention Vinst Värde-Kostnad • Lovandeområde: • lägrevinster • lägreförluster • avkastning per krona oförändrad • fortsattprospektering t t (1-t) [Värde-Kostnad] A A Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning Möjliga scenarier (x) i gynnsamhetsordning B B Vinst Värde-Kostnad • Mindrelovandeområde: • lägrevinster • lägreförluster • avkastning per krona oförändrad • fortsattprospektering (1-t) [Värde-Kostnad]

  14. Ettstiliseraträkneexempel • Tvåutfall: • Hittamineraler till värdeav 4 MSEK med 50% sannolikhet. • Hittainget med 50% sannolikhet. Ingenskatt: Förväntadnettovinst per investerad krona är [4*0.5+0*0.5-1] / 1 = 1 = 100% 40% Skatt+Subvention: Förväntadvinst per investerad krona är [4*0.6*0.5+0*0.5-1*0.6]/[1*0.6] = 1 = 100% Prospekterakostar 1 MSEK.

  15. Huvudslutsats Skatt+subvention är investeringsneutralt. De områden som förväntas vara lönsamma att prospektera och utvinna utan skatt ger samma avkastning med skatt+subvention. Staten tar del av risken och kan därmed ta en större del av vinsten. Incitamentsneutralt: avkastning per investerad krona oförändrad.

  16. Praktiskgenomförbarhet? Statligtdelägandeavprojekt (Norgem. fl.). Överföringavkostnaderfrånmisslyckadeprojekt till lyckade (Norgeförr). Subvention redaniprospekteringsfasen (Norgeidag). Koncenssionsförfarandeförattbaraeffektivabolagskafå del av subvention. Viktigt med insynförattundvikat.ex. skatteplaneringisubventionsfasen.

  17. Vadskastatengöra med mineralinkomsterna? • LKAB genereradeca 50 miljarder SEK istatligaintäkter under perioden 2008-2012. • Dessainkomstergickdirekt in istatskassan. • Påvilketsättkomdessainkomsterframtidagenerationer till nytta? • InvesteradeiFoU? • Infrastruktur? • Avbetalningpåstatsskuld?

  18. Fondering – tvåsyften Frikopplarbeslutomutvinningfrånbeslutomkonsumtionavvinster. Tydliggörivilkenutsträckningframtidagenerationerfår del avinkomsterna.

  19. Fondering: trekriterier • ÄrSverigetillräckligtrikt? • Ja • Ärinkomsternatillräckligtstora? • Ja.Sverigeskullepå 10-20 årfå en fond isammastorleksordningsomellerstörreänmångajämförbaraländer (t.ex. Nya Zeeland, Kanada, IrlandochFrankrike). • Analogt med SvenskaKärnavfallsfonden: Idagca 50 miljarder SEK föratthanteraatt vi görvinsteridagpåbekostnadavframtidagenerationer. • Ärinkomsternatillräckligttillfälliga?

  20. Ärinkomsternatillräckligttillfälliga? Om man räknar med mineralinkomsteridagensstorleksordning under mycketlångsiktbehöverinteinkomsterflyttasmellangenerationer. Dettahandlarinteomattmineralerna tar slut igeologiskmeningutansnarareomvinsterna tar slut (ellerblirsmå). Priset driver bådevinsterochnyprospektering. Om man trorattprisernakommerfallainomnågradeceniersåärdettaett argument förfondering.

  21. Tack föreruppmärksamhet! Jesper.Roine@hhs.se Daniel.Spiro@econ.uio.no

More Related