IPM i frilandsgrönsaker
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 24

IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014 PowerPoint PPT Presentation


  • 83 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014 Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad. Agenda. Hur angriper vi utmaningen att leverera 13I? Erfarenheter från testrådgivning. Goda exempel och resultat från projekt.

Download Presentation

IPM i frilandsgrönsaker - Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

IPM i frilandsgrönsaker

- Kurs Greppa 13I, Alvesta 13 mars 2014

Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Agenda

Agenda

  • Hur angriper vi utmaningen att leverera 13I?

  • Erfarenheter från testrådgivning.

  • Goda exempel och resultat från projekt.


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

  • IPM – om möjligt ännu viktigare med helhetstänk

  • Det bästa är om problem aldrig uppkommer.

  • Hur länge fungerar det att odla med en alltför ensidig växtföljd?

  • Åtgärder kan vara lönsamma på lång men inte på kort sikt.

  • Kan jag göra insatser i denna gröda som betalar sig i någon gröda längre fram?

  • Ekonomisk helhetsaspekt.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Hur ska jag g ra

Hur ska jag göra?

  • Utgå från det stödmaterial som finns.

  • Var påläst om direktivet.

  • Kontakta lantbrukaren, ställ frågor.

  • Samla information genom utskick.

  • Skapa dig en bild av företaget.

  • Ta med lämpligt material att dela ut.


Hur ska jag g ra1

Hur ska jag göra?

  • Berätta kort om modulens mål.

  • Utgå från dagens situation.

  • Om många grödor produceras, välj ett par att fokusera på.

  • Gå igenom grödorna efter förslag i kokboken eller efter egen modell.

  • Beröm de insatser som redan görs.

  • Belys olika möjligheter, väg in ekonomiska aspekter.

  • Beslut om åtgärder bör komma från lantbrukaren.


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

God växtföljd, resistenta sorter, anpassad odlingsteknik

Dokumentera

Dokumentera

Dokumentera

IPM

Basera åtgärder på bevakningen

Var medveten om resistensrisken

Icke kemiska metoder där det är möjligt

Bästa, miljövänligaste produkterna

Anpassad dos


Fr gest llningar att ta med sig

Frågeställningar att ta med sig

  • Vad medför skadegörare? Vad medför ogräs?

  • Vilka möjligheter ser du inom din växtskyddssituation?

  • Vilka är de största utmaningarna? Specifikt.

  • Vilken insats är den viktigaste?

  • Vad behöver vi arbeta vidare med? Hur når vi hit?

  • Vad kan du lägga mera krut på?

  • Vad är det för problemställningar du framöver vill driva?


Hur ska jag g ra2

Hur ska jag göra?

  • Gör det bästa du kan av din samlade erfarenhet.

  • Återkoppla för att reda ut frågetecken!

  • Summera resultatet och skriv en åtgärdsplan – dela upp åtgärderna i viktiga respektive intressanta.

  • Författa rådgivningsbrev.

  • Uppföljning via telefonsamtal ger ökadgenomslagskraft!


Erfarenheter fr n testk rningar

Erfarenheter från testkörningar

  • Stor medvetenhet och sort engagemang finns redan idag!

  • Frågor om direktivet dyker upp.

  • Lyssna av lantbrukaren. Det är de åtgärder som de är sugna på som verkligen kommer att genomföras.

  • Dansk IPM tar för lång tid i förhållande till vad den ger.

  • Inte populärt att besöket helst ska ligga under odlingssäsongen.

  • Stort värde i att ta med material att titta på tillsammans.


Utmaningar

Utmaningar

  • Möta lantbrukaren på dennes nivå.

  • Vara lyhörd.

  • Anpassa efter situationen.

  • Bedöma vad som är rimligt på den aktuella gården.

  • Beslutet ska komma från producenten.


Goda exempel skadeg rare i frilandsgr nsaker

Morotsfluga

Kålfluga

Goda exempel - skadegörare i frilandsgrönsaker

Bomullsmögel

Lökbladmögel

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Morotsfluga

Morotsfluga

Problemen med morotsflugan ökar i områden med intensiv morotsproduktion. Lagring under halm är en av förklaringarna till detta.

Flugan flyger in i fältetpå eftermiddag-kväll.

Tydliga kanteffekter.

Följs med gula klisterfällor.

Brandsaeter, L. O., Birkenes, S. M., Henriksen, B., Meadow, R. & Ruissen, T. 2006, Plantevern og plantehelse i ökologisk landbruk. Bind I Bakgrunn, biologi og tiltak. Oslo: Gan Forlag. ISBN 82-492-0732-7

Brandsaeter, L. O., Birkenes, S. M., Henriksen, B., Meadow, R. & Ruissen, T. 2006, Plantevern og plantehelse i ökologisk landbruk. Bind I Bakgrunn, biologi og tiltak. Oslo: Gan Forlag. ISBN 82-492-0732-7


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

Finansierat av Jordbruksverket

Förebyggande åtgärder

  • Växtföljd, minst 4 år, helst 5-7 år.

  • Öppna och blåsiga fält med minst 500 m till fjolårsfält/tidiga morötter

  • Undvik tidig sådd om möjligt

  • Täck med insektsnät

  • Undvik halmade fält och avfallshögar

  • Insektsbetning

  • Välj om möjligt fält där det är möjligt att så längs buskridåer – betat utsäde/bekämpa/plocka upp längs kanterna.

  • Upptagning efter daggradsmodellen – skördeprognos.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

http://www.ffe.slu.se/lm/appl/morotsfluga/morotsfluga.cfm


N tt ckning mot lilla k lflugan i k lr tter

Nättäckning mot lilla kålflugan i kålrötter

  • Projekt under 2013 finansierat av SLF.

  • Insektsnät är enda sättet att hålla sig fri från angrepp.

  • Två demoförsök 2013.

  • Studieresa till Skottland.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Bomullsm gel

Bomullsmögel

  • Bomullsmögel är en jordbunden svamp som är spridd över hela världen.

  • Över 400 värdväxter, även vanliga ogräs.

  • Långlivade sklerotiergör att risken för angrepp kan finnas kvar under ett flertal år.

  • Fuktig miljö gynnar groning av vilkroppar och bildning av mycel.

Finansierat av Jordbruksverket

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

Förebyggande åtgärder

  • Genomtänkt växtföljd viktig. Spannmål bör ingå.

  • Kunskap om angrepp i föregående gröda.

  • Sortval och optimerad kvävegiva.

  • Svampen Coniothyriumminitanssom är den aktiva substansen i Contans har god effekt mot bomullsmögel.

  • Luftiga bestånd minskarrisken för angrepp.

    Hur många sklerotier tror du kanproduceras/m2i angripen kultur?

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

Sklerotier i sallatsfält


L kbladm gel

Lökbladmögel

  • Lökbladmögel är den mest betydande sjukdomen i lök och bekämpas oftast rutinmässigt förebyggande.

  • I ekologisk odling är det oftast angrepp av lökbladmögel som begränsar skörden.

  • Idag finns sorter som är motståndskraftiga mot lökbladmögel.

Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Skåne har finansierat arbetet.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

  • Känd biologi - bekämpning efter prognos är möjlig.

  • Möjligt att säga när klimatet varit sådant att det varit risk för sporulering och infektion. Detta sker genom MA – Model Analys.

  • Bekämpning enligt MA bygger i huvudsak på att det finns kurativa preparat.

  • Arbete med att förbättra tillgänglighet och användarvänlighet hos prognosen pågår.

  • Hushållningssällskapet, SLU ochJordbruksverket samarbetar.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

Gråa staplar visar vilka perioder klimatbetingelserna varit sådana att sporulering kunnat ske.

Röda staplar visar perioder med risk för infektion på morgonen.

Randiga staplar visar perioder med risk för infektion på kvällen.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


Summering

Summering

  • Det finns en hög medvetenhet hos producenterna.

  • Många bra saker genomförs redan.

  • Det finns en vilja att bli bättre.

  • Som rådgivare har vi ofta meraatt bidra med än vi tror.


Ipm i frilandsgr nsaker kurs greppa 13i alvesta 13 mars 2014

Tack för uppmärksamheten!

Rapporter från projektet ”Integrerat växtskydd i grönsaksodling på friland” finns att hämta på Hushållningssällskapet Kristianstads hemsida http://hs-l.hush.se/ under fliken Försök och Projekt.

Anna-MiaBjörkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad


  • Login