Hedersrelaterat v ld och f rtryck
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 43

Hedersrelaterat våld och förtryck PowerPoint PPT Presentation


  • 104 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Hedersrelaterat våld och förtryck. ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”. Maha Eichoue, jämställdhetshandläggare Länsstyrelsen Östergötland www.hedersfortryck.se Socialtjänst, skola, nyanlända Mött flickor/pojkar, kvinnor med barn, utan barn och äldre.

Download Presentation

Hedersrelaterat våld och förtryck

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck

”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • Maha Eichoue, jämställdhetshandläggare Länsstyrelsen Östergötland

  • www.hedersfortryck.se

  • Socialtjänst, skola, nyanlända

  • Mött flickor/pojkar, kvinnor med barn, utan barn och äldre


Nationella uppdrag hrv

Nationella uppdrag HRV

  • Nationellt uppdrag: fördela medel HRVF

  • Kompotten

  • Det handlar om kärlek, nationell webbplats

  • Vägledningen Våga göra skillnad, 6 pilotkommuner

  • Utbildningsuppdrag, information till unga, myndighetsnätverk


Regionalt uppdrag hrvf

Regionalt uppdrag HRVF

  • främja och lämna stöd till insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget omfattar även insatser som syftar till att motverka att unga blir gifta mot sin vilja.

  • Att ge konsultativt stöd till framför allt socialtjänsten i dess arbete med utsatta ungdomar och deras familjer.


Kompetens och metodst dsuppdraget 2014 och samordningsuppdraget

Kompetens- och metodstödsuppdraget -2014 och Samordningsuppdraget

  • att fördela utvecklingsmedel och skapa nationellt och regionalt kunskaps- och metodstöd för att kvalitetsutveckla arbete med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare.

  • Erbjuda regionalt kompetensstöd till kommuner och ideella organisationer.

  • Uppdraget utgör en del av LSt:s arbete med det fjärde jämställdhetsmålet. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.


Ett liv fritt fr n f rtryck och v ld r en r ttighetsfr ga

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

  • Mänskliga rättigheter1948

  • Kvinnokonventionen1979

  • Barnkonventionen1989

  • Lagar

    FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

    FN:s generalförsamling 2001

    Gemensam värdegrund

    Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • Föräldrabalken (SFS 1949:381) står att föräldrar i takt med att barnen blir äldre ska ge dem mer frihet – en frihet som är starkt begränsad i en hederskultur, t.ex. genom förbud att umgås med de kompisar man själv valt, att inte få vidareutbilda sig eller att själv välja äktenskapspartner.


Skolan demokrati som uppdrag

Skolan: Demokrati som uppdrag

  • Arbetet med värdegrunden ska vara en del av undervisningen. Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, förankra grundläggande demokratiska värderingar, tillgodose och utveckla barns och elevers rätt till inflytande och delaktighet samt möjliggöra utvecklandet av demokratisk kompetens.


Normer och v rden

Normer och värden

  • Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.(Läroplan för gymnasieskolan 2011

  • Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011)


F rekomst

Förekomst

  • Enligt en gjord uppskattning upplever cirka 70 000 personer mellan 16-25 år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med.

  • Uppskattningsvis 8500 av dessa är oroliga över att inte själva kunna välja vem de ska gifta sig med. (Ungdomsstyrelsen 2008)

  • Internationellt sett sker ca 5 000 hedersmord om året enligt FN, men mörkertalet antas vara mycket stort. Enbart i Pakistan dokumenteras 1000 fall av hedersmord varje år.


Det som inte fick h nda har h nt pela m rdad i kurdistan 1999 och fadime i uppsala 2002

Det som inte fick hända….har hänt! Pela mördad i Kurdistan 1999 och Fadime i Uppsala 2002


Viktiga faktorer

Viktiga faktorer

  • Patriarkal släktpyramid- minsta beståndsdelen är familjen

  • Kontroll av kvinnans sexualitet- kvinnan är ett objekt

  • Kollektivt tänkande

  • hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner. Och för den som ska motverka hedersfortrycket idag är det inte särskilt intressant var det en gång kom ifrån, snarare hur det ser ut idag.


S llan sedda utbildningsmaterial om v ld mot kvinnor med funktionsneds ttning socialstyrelsen

Sällan Sedda: Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, socialstyrelsen

  • Kvinnor med funktionsnedsättning ses som könlösa

  • Våld och övergrepp ignoreras och omdefinieras

  • Kvinnorna antas vara ”skyddade” mot våld


Fakta

Hemmet

  • kollektivet

  • kollektivets rättigheter/behov

  • lydnad

  • kontroll av flickans sexualitet

Skolan/samhället

  • individen

  • individens rätt/Barnets behov i centrum

  • kritiskt tänkande

  • rätten till din kropp/känslor

Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen

Ensamhet

Splittrad

Frustration

Känsla

Vem är jag?

”Mellanförskap”

Fakta

Större säkerhet

Osäkerhet

Konsekvenser


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

Hedersrelaterat liv

Oskuldsnorm

Kollektivt sanktionerat

Individensförhållningssätt

underordning/motstånd

Bestraffningar/våld som möjliggörandet av regel och normsystemet


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

0

18


Utsattheten

Utsattheten…..

  • Heder - en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet som ett verktyg för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet

  • Mäns heder är beroende av de närstående kvinnornas sexuella beteende

  • Våldet kan ses som latent

  • könsuppdelade sammanhang, oskuldskrav, moraluppfostran, könsstympning, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, övervakning av flickor, inte rätt till skilsmässa


Sharaf heder

Sharaf-Heder

  • Mannen är överordnad kvinnan och barnen

  • I takt med stigande ålder blir pojkar/unga män överordnad systrar och i vissa fall mödrar

  • Kollektivet överordnad individen

  • Familjens/släktens heder ses som hög status utåt

  • Pojkar och flickor

  • Homosexuella, bisexuella och transpersoner

  • Intellektuell funktionsnedsättning: pojkar och flickor

  • Pojkar: Kan tvingas tillgiftemål, men också kan förmås att bevaka, kontrollera, utöva förtryck och våld mot kusiner, systrar, bröder och mödrar.


Pojkar unga m n

Pojkar/unga män

  • Dubbla roller

  • Offer/förövare

  • Representerar familjen utåt

  • Kontrollera systrar/kusiner

  • Gifta sig med en oskuld

  • Föra släkten vidare

  • Mer att förlora vid en brytning

  • Förlorar status/ställning/makt


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • Som mödrar ansvarar de för döttrarnas uppfostran

  • Mödrar får skulden av kollektivet när döttrar får ett påstådd dåligt rykte

  • Kvinnor förväntas uppfostra döttrar i kyskhetsnorm

  • Kvinnor kan vara potentiella gärningsmän

  • Kollektiv bestraffning


Hur kan v ldet yttra sig skola fritid hem observationer

Hur kan våldet yttra sig? Skola- fritid-hem observationer

  • får delta i all undervisning?

  • Utsatt för bevakning?

  • Måste hon ljuga om pojkvän, fritid, umgänge?

  • Skolk/livsutrymme i skolan istället efter?

  • Byter kläder i skolan, smink?

  • Får eleven vara med på skolresor och andra aktiviteter? Prao?

  • får inte gå ut själv?

  • Får inte besöka vänner i deras hem?


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • Konkreta planer på äktenskap.

  • Oro över att familjen får vetskap om att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.

  • Rymmer hemifrån.

  • Rädd för att gå hem.

  • Graviditet? Sent att göra abort?

  • Synliga skador av våld, berättelser om våld.

  • Påstådda rykten

  • Kommer inte tillbaka till sina studier efter ett sommarlov


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • Oförklarlig rädd/orolig?

  • Koncentrationssvårigheter, studiemotivation?

  • Självmordstankar/försök.

  • Självskadebeteende

  • tv, internet, telefon utan bevakning/kontroll? Ta hem vänner?

  • Ansvar i hemmet?

  • Så kallad ”mödomshinna” slidkrans: återkonstruktion?


De ungas utsatthet och behov av skydd

De ungas utsatthet och behov av skydd

  • De ungas utsatthet handlar om att familjen vill ha makt och kontroll över de unga. Utifrån det bör våra insatser syfta till att stärka de unga och utjämna maktförhållandena.

  • Den största faktorn i förhållande till framtida risk är inte främst egenskaper hos förövarna utan den unges skydd av sig själv, vi måste utgå ifrån att de unga tar tillbaka sin anmälan.


Att synligg ra buren att f rst ofrihetens roll

…att synliggöra buren…att förstå ofrihetens roll

  • Det centrala är att synliggöra det dolda våldet – makt, kontroll och förstå mönstret

  • Frånvaro av fysiskt våld i makt/kontroll-system tyder på de underordnades underkastelse

  • Konsekvenserna inte främst svåra fysiska skador utan – ”förintande av självet” och den traumatiska bindningen till våldsutövaren/våldsutövarna

  • Konsekvenserna påverkar den utsattas möjligheter att bryta upp ”gisslantagen”


Kvinna fallbeskrivning

Kvinna, fallbeskrivning

  • Vid 17 års ålder får ett stipendium att studera i ett europeiskt land. Hennes far tillsammans med andra släktmedlemmar har ett samtal med henne innan hon reser iväg. Han säger till henne: Vi, vår familj är en kedja bestående av ringar, som håller ihop oss. Du är en av ringarna, faller du bort så får du med hela oss, din familj i grunden. Väl på plats fanns ingen som kontrollerar hennes beteende under 2 år, trots det isolerade hon sig, undvek sociala sammanhang, undvek kontakt med killar, levde med ständig oro för konsekvenser, vid eventuella rykten om henne.

  • Tillbaka till hemlandet: arrangerat äktenskap

  • Skilsmässa i Sverige

  • Panikångest, depression, kronisk värk

  • Självmordsförsök


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

Hur?

  • hantera känslor i ett system som ser känslor som farliga

  • bli vän med sin kropp när kroppen är hennes fiende

  • få inre gränser när systemet bara erbjuder hårda yttre gränser

  • hitta allierade i ett system där alla är rädda

  • tycka om sig själv när hon fått höra att hon är värdelös, äcklig, dum och dålig

  • bli självständig när systemet kräver lydnad och anpassning

  • ha mål och drömmar i ett system där hennes kontroll och makt är begränsad.


Ungas anpassning och motst nd

Ungas anpassning och motstånd

  • motstånd mot hedersnormerna är inte tonårskonflikter

  • att göra motstånd och sätta sig själv först är skamligt

  • de unga vet inte alltid vad responsen blir för öppet motstånd

  • dubbelliv, utökar handlingsutrymmet i hemlighet, inte beredd att anpassa sig men inte heller beredd att bryta upp

  • att lämna systemet


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • akut uppbrott, flickans eller pojkens dubbelliv blir upptäckt och hon/han är rädd för konsekvenserna

  • planerat uppbrotten stegvis process där man tillslut tvingas att välja

  • Oavsett: är själva uppbrottet en kris och trauma


Unders kning av f rekomsten av ptsd hos personer utsatta f r hrv i grynings skyddsboende

Undersökning av förekomsten av PTSD- hos personer utsatta för HRV i Grynings skyddsboende

  • 71 % uppfyllde kriterierna för PTSD

  • 75 % har självmordstankar

    Rapport: Stress och trauma: Lst Västra Götaland 2009; Socialstyrelsen 2007


Konsekvenser av hrv lst v stra g taland 2009

Konsekvenser av HRV Lst Västra Götaland 2009

  • Okontrollerad aggressivitet

  • Destruktivt sexuellt beteende

  • Suicidalitet

  • Självskadebeteende

  • Värk i kroppen

  • Sömnsvårigheter

  • Ångest/depression

  • Trötthet/initiativlöshet

  • koncentrationssvårigheter


Efter uppbrottet

Efter uppbrottet

  • Utmattning - Att hantera situationen innan uppbrottet har slukat all energi

  • Känsla av att hotet trappas upp, man vet inte vad som väntar

  • Ovisshet om man kommer att få hjälp

  • Ångest och skam över att svika familjen/delar av familjen

  • Besvikelse över att mamma och syskon inte ställer upp

  • Rädsla för att familjemedlemmar ska straffas

  • Övergivenhet och ensamhet

  • Saknar hopp och framtidstro


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

Kroppen, könet är min största fiende

”Vi äger dina

tankar, dina känslor, din kropp

och är portvakter till din sexualitet”

Vikten av att få återövra

sina känslor, tankar, kropp och sexualitet

som kollektivet genom sin

kyskhetskultur berövat flickan/kvinnan

Uppväxt

Detta visar tydligt behovet och vikten av långsiktigt stöd för att ges möjlighet

att få de verktyg som krävs för att återigen få ihop kroppens alla delar


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

  • ”Att individer har kontakt med sin familj innebär inte att de kan erbjuda det behov som individen har. Under denna period behöver man insatser för att orka stå emot familjens krav. Att ha kontakt med familjen innebär inte heller att man vill flytta hem igen. Man försöker hitta en balans mellan att ha kontakt med familjen och få rätten att leva ett självständigt liv.”


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

Upparbetade rutiner

Individens

behov


Professionella att hantera k nslor och organisatoriska sv righeter

Professionella: Att hantera känslor och organisatoriska svårigheter

  • Känsla av bristande kompetens

  • Känslan av totalt ansvar för ett ärende

  • Behov av att ha kontroll

  • Brist på professionellt stöd

  • Brist på adekvata insatser

  • Rädsla för att ta ställning – att vara” för engagerad”

  • Ångest för att bli utsatt för arga föräldrar, rasism

  • Ångest för konsekvenser av beslutet, pest eller kolera - bättre med ”ickehandlande”


Skyldighet att

Skyldighet att

  • Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen.

  • Agera för barnets bästa


Levnadsber ttelse

Levnadsberättelse

  • 3 – 12 år inga större problem.

  • Högstadiet

  • Jag blev alltmer kontrollerad av min familj.

  • Tvingades gå hem direkt efter skolan.

  • Ingen fritid

  • Passa upp mina bröder

  • Våldtäktsförsök, skolan och socialtjänsten kännedom

  • Bestraffad av familjen – be om ursäkt

  • Ökad kontroll

  • Otillåten pojkvän – misshandel – skolan kännedom

  • Mentor/kurator/rektor

  • Rädd för att prata med tanke på det som hände i högstadiet

  • Totalt begränsad

  • Avslutningen – Hjälp!


Hedersrelaterat v ld och f rtryck

”Med tanke på att det är svårt att hantera ensamhet riskerar de här ungdomarna att fatta fel beslut på grund av att

de söker bekräftelse, närhet och trygghet. Detta kan leda till att de handlar irrationellt och att man har svårt att förstå

deras val och beslut. Det som är viktigt är att man får många stödsamtal så att man får hjälp att agera utifrån sina

förutsättningar och att man får stöd att hantera sin vardag.”


H ur kan vi g ra b rande teman

Hur kan vi göra?Bärande teman

  • Relationer

  • Trygghet/kontinuitet och en hållande stödstruktur

  • Kroppsmedvetenhet och subjektsstärkande arbete

  • Motivation, framtidstro, hopp och förebilder

  • Realistiska bedömningar kring säkerhet och skydd


Vad beh vs

Vad behövs…….

  • För att eleven sedan ska få tillgång till grundläggande rättigheter och utveckla färdigheter krävs det att skolan får/ser till:

  • Tydlighet gentemot föräldrarna

  • Tar mandat och står upp för den enskildes rätt till all undervisning

  • Förebilder som har förändrat, goda exempel

  • Integrera detta i ordinarie utbildning, idrott, läsa skönlitteratur om barn och unga som har gjort förändringar, skapat villkor för ett annat liv, livskunskap med kroppsmedvetanade, kroppen är en del av mitt jag, fokus på den positiva kroppsupplevelsen


S trategi f r arbetet mot hedersrelaterat f rtryck och v ld

Förankra i ordinarie verksamhet. Uppdatera, utvärdera & utveckla

Samverkansplan

Samarbeta operativt

Handlingsplan för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag.

Kunskap om hedersrelaterat våld

→ kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen

Erkänna och synliggöra problematiken

Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld

Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta


  • Login