EBP - Vad är det?

1. EBP - Vad är det? • Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt. • EBP är en process eller en metod för ”praktikern” att i mötet med ”brukaren” söka, värdera och integrera olika kunskapskällor inför val av insatser (Oscarsson 2009).

2. Hur går arbetet med EBP till? • Som praktiker formulerar man en fråga som gäller en aktuell brukares problem eller behov. • Man söker få fram bästa möjliga kunskap för att kunna besvara frågan (i första hand genom att ta stöd i forskning).

3. EBP • Man granskar kritiskt resultatets validitet (giltighet), effekt och användbarhet – har studien gjorts under liknande förhållanden? • Man integrerar resultatet med den egna praktiska erfarenheten och med brukarens önskemål, värderingar, förväntningar, fysiska och psykiska tillstånd och förutsättningar.

4. EBP • Därefter kommer man, tillsammans med brukaren, fram till en lämplig insats och man utvärderar sin egen förmåga att genomföra insatsen (jfr PBL!) (Oscarsson, 2009).

5. Evidensbaserad praktik Brukarens uppfattning är en viktig del!!

6. Brukarkunskapens giltighet Att arbeta med ett brukarperspektiv betyder att den det gäller kommer till tals – det innebär att professionella fårmer kunskap än vad de annars skulle kunna få. Det finns inte bara ett brukarperspektiv - det finns många (Krogstad, 2011)

7. Vem är brukare? • Personer med egen erfarenhet som tar del av, eller ”brukar” insatser från offentlig verksamhet • Brukare kan även vara brukar/intresse/organisationer

8. Brukarinflytande: • Med brukarinflytande avses att individ- och eller intresse-organisation är med och påverkar hela eller delar av verksamhetens utformning. • De som berörs får inflytande i hela eller delar av verksamheten utifrån deras kompetensen som brukare.

9. Brukarmedverkan: • Med brukarmedverkan menas att brukaren tar aktiv del i en verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering, uppföljning).

10. ”Inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingets tjänster, t.ex. skolbarns föräldrar, elever, patienter, hyresgäster, pensionärer och personer med funktionsnedsättning” (www.ne.se).

11. I civildepartementets utredning definieras brukarinflytande som ”medborgarens möjligheter att som användare av en offentlig service påverka tjänstens utformning och kvalitet” • (Ds, 1991:8).

12. Varför brukarinflytande? • Grundtanken i FN´ s konvention är delaktighet och jämlikhet för funktionsnedsatta inom samhällets alla områden. • I konventionen säkerställs att personer med funktionsnedsättning är medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.

13. Hur når vi dit? • Ett nära samarbete med brukarorganisationernabör utvecklas. • Dessa bör engageras i beslutsprocesser som rör planer och program som kan anses påverka personernas ekonomiska och sociala situation.

14. Informationsspridning • Åtgärder bör vidtas för att sprida information och kunskap om olika funktionsnedsättningar på alla politiska och administrativa nivåer, centralt, regionalt och lokalt.

15. Mål för funktionshinderpolitiken • De handikappolitiska målen är mångfald, delaktighet och jämlikhet. För att nå målet måste vi utgå från den enskilde (www.handisam.se).

16. Det anses idag som självklart att det finns brukarinflytande inom socialtjänstens verksamheter. • Det är först när ordet brukarinflytande ska omsättas i praktisk handling som det blir svårt (Steinholtz Ekecrantz, i Hyden red., 2000).

17. Hur ska det se ut i praktiken? • Vad ska brukaren få ha inflytande över? • Hur ska verksamhetsföreträdare få kunskap om vad brukaren vill ha inflytande över?

18. Forskning • Resultat från ett forskningsprojekt vid högskolan i Hedmark, visar att brukarmedverkan och delaktighet har en avgörande betydelse för psykiskt välbefinnande (Granerud, 2011).

19. Centrala faktorer utifrån forskning inom Norskt psykiskt hälsoarbete • Brukarperspektivet måste vara i centrum. • Ökad vikt på att hälsofrämjande och förebyggande arbete motverkar psykiskt lidande. • Ökad vikt vid att brukaren får stöd att arbeta med egna resurser och att hantera den egna livssituationen. • Kontinuitet genom stabila relationer. • Anpassade boendeformer. • Anpassade aktivitetsnivåer som inbegriper dagverksamhet, fritidsmöjligheter och social samvaro.

20. Viktiga krav: • att stöd som ges ska upplevas helhetligt och koordinerat, • att miljön ska vara tillåtande, • att alla behandlas med respekt, • att allt socialt arbete bör ske utifrån en värdegrund, • att personer som behöver hjälp får hjälp, • att det stöd som ges är tillräckligt.

21. Forskning om ett aktivt stöd till aktivitet • Resultatet visar att personer som fått stöd till aktivitet beskriver att de upplever att de: - kan hjälpa andra - har fått rutiner - kan vara kreativa - har utmaningar - kan ta hand om sig själva - känner sig som kompetenta personer • (Argentzell, 2012).

22. Aktivt stöd ger ett meningsfullt liv • Många personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att själva klara av att veta vad de vill göra, de behöver stöd. • Delvis beror detta på att de har varit vana att andra bestämt över dem. • När de fick stöd att bestämma själva visar resultatet att personerna trivdes bättre och blev mer aktiva (Lindström, 2012).

23. Inflytande på olika nivåer • Den samhälleliga nivån • Verksamhetsnivå • Individnivå

24. Genomförandeplan brukarinflytande på individnivå • Den enskilde ska ha inflytande över de insatser som ges, när och hur de ges. • I praktiken finns stora svårigheter bland annat pga det ojämnlika förhållande mellan professionella och brukare. • Resultat: de personer som kan delta stärks och, • Verksamheten har utvecklats mot en mer individuellt styrd verksamhet • (Nilsson, Tillberg, Mattsson, 2012).

25. Redskap/modeller för brukarinflytande på gruppnivå • Olika typer av brukarundersökningar - Fokusgrupp - Brukarrevision

26. Exempel 1 Pict-O-Stat

27. Vad är Pict-O-Stat? • Webbaserat enkätverktyg med ljud, Pictogrambilder, fotografier och film. • Ett kognitivt hjälpmedel som ger möjlighet för personer att svara självständigt på enkäter. • Används av ”brukare” inom LSS och SoL– verksamheter.

28. I Pict-O-Stat skapas verksamhetsnära webbenkäter Mål för kvalitet i verksamheten formuleras Sammansättning av enkätfrågor utifrån satta mål Genomförandet Analys av statistik Uppföljning

29. Målgruppen är personer, Som har kognitiva svårigheter Har svårt att tolka icke-konkreta frågeställningar Har svårt att läsa och skriva Har inlärningssvårigheter

30. Utvecklingsprojekt Enkätverktyget Pict-O-stat Utvecklingsarbete i sex år tillsammans med ett privat dataföretag Neonova www.neonova.se

31. Framtagning av frågor med hjälp av fokusgrupper – måttligt, lindrigt utvecklingsstörda; personer med psykisk funktionsnedsättning • Validering av frågornas förstålighet med hjälp av videoobservationer

32. Del 1 Utvärdering av fem gruppbostäder jan 06- maj-07 • Fokusgrupp med de ”boende” 2006 – 22 personer

33. Enkät med hjälp av Pict-O-Stat 2008 – 24 personer Ny utvärdering sex gruppbostäder 2008

34. Fokusgrupp i tre steg 1- ta fram kännetecken 2- formulera frågor utifrån påståenden kategorisera, reflektera, justera 3- testa frågorna genom att värdera den ”egna” verksamheten

35. Kvalitetsområden/kategorier Fysisk boendemiljö Psykosocial miljö – Personal, trygghet/trivsel Respektfullt bemötande Självständighet – inflytande självbestämmande Rättsäkerhet Information/kommunikation Delaktighet

36. Frågor till en enkät (del 1) Psykosocial miljö - personalen Personalen ska vara trevlig Personalen ska finnas när man behöver dem Personalen ska hjälpa till med t.ex. städning Personalen ska hjälpa till om man behöver någon att prata med Personalen ska kramas. Personalen ska vara glada, skämta, skratta Personalen ska vara snälla Viktigt att få vara i fred för personalen Personalen ska behandla ungdomarna rättvist.

37. Personalen Ska hålla det som bestämts Ska ge mig den hjälp jag behöver. Ska lyssna på mig Det är viktigt att få hjälp även med fritidsaktiviteter. Det är viktigt att man trivs med kontaktmannen – be att få byta annars. Personalen ska vara till för dem som bor i gruppbostaden

38. Psykosocial miljö – Viktigt i gruppbostaden Det är viktigt att ha regler att bestämma tillsammans Det är viktigt att inte störa varandra Det är viktigt att trivas med dem man bor med Det är viktigt att träffa andra som bor på andra gruppbostäder Det ska finnas ett schema.

39. Exempel enkätfrågor Exempel: Det är viktigt att ha en kontaktpersonal. Det är viktigt att man kommer överens med personalen. Det är viktigt att man har någonting att göra på dagarna. Frågeformulering: Har du en kontaktman bland personalen? Kommer du och personalen bra överens? Har du något meningsfullt att göra på dagarna?

40. Tycker du om din lägenhet? Svar ja = 14 nej = 3

41. Får du bestämma…?Ja=15 vet ej= 2

42. Har ni möten där du bor?Svar ja=7 ibland=6 nej=4

43. Får du vara med bestämma…? Ja=8 ibland=3 nej=6

44. Har du ett schema…?Svar ja =10 nej = 7

46. Att svara på enkäten Eget lösenord? Logga in sig på datorn – få hjälp om man vill?

47. Kommentarer Personal på ett boende uttryckte att ”brukaren har inte sagt något på tre år” men han klarade av att genomföra enkäten utan större problem. Visar på att förutfattade meningar kan vara ett hinder i verksamheterna. Alla som deltog var mycket positiva. Tyckte det var spännande med tekniken, uttryckte att det var kul att få göra en sådan här enkät, tråkigt när det var klart. Brukarna som deltog i enkäten ser fram emot återkopplingsträffen.

48. Kommentarer • Många brukare har uttryckt att ”det här behövs” och de har upplevt att de fått framföra sina åsikter. Vissa har bett att få göra detta igen. Vissa var nervösa inför enkäten men kunde genomföra den utan besvär.

50. Resultatet Hur blev det sedan? Mellan första och andra utvärderingen genomfördes en organisationsförändring som innebar att det blev lugnare i boendet det var inte lika många vikarier längre.