1 / 62

Kompetens- och metodstödsuppdraget Förekomst och problembeskrivning Samverkan – handboken VÅLD

Kompetens- och metodstödsuppdraget Förekomst och problembeskrivning Samverkan – handboken VÅLD Hur kan en kommun utveckla arbetet med målgruppen?

aaralyn
Download Presentation

Kompetens- och metodstödsuppdraget Förekomst och problembeskrivning Samverkan – handboken VÅLD

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kompetens- och metodstödsuppdraget • Förekomst och problembeskrivning • Samverkan – handboken VÅLD • Hur kan en kommun utveckla arbetet med målgruppen? • Kunskapsbehov i länet/utvärderingar

  2. Socialstyrelsen och länsstyrelserna arbetar tillsammans för att öka kvaliteten i samhällets arbete mot våld i nära relationer genom kompetens- och metodstöd samt utvecklingsmedel

  3. Uppdraget syftar till att Våldsutsatta kvinnor, barn som upplever våld i hemmet och våldsutövare ska få stöd och hjälp

  4. Problembeskrivning • Tio procent av alla barn beräknas ha upplevt våld i hemmet • uppskattningsvis 85 000 till 190 000 barn i Sverige växer upp i familjer där våld förekommer. (NCK) • Knappt 11 % av tonåringar i Sverige uppgav att det någon gång hade förekommit våld mellan vuxna i familjen.

  5. Större risk för barn som lever i familjer där misshandel förekommer att själva utsättas för fysiks misshandel. (SoS, folkhälsorapport 2009,2010) • År 2010 gjordes 2 700 polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning och 27 300 anmälningar om misshandel mot kvinnor • De samhällsekonomiska kostnaderna uppskattas till mellan 2,7 - 3,3 miljarder kronor per år.

  6. Forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld mot en kvinna. (NCK rapport 2009:2) • Ca 75 000 kvinnor i åldrarna 15-84 år utsätts för våld av en partner eller f.d. partner: motsvarar 2% av alla kvinnor i samma åldersintervall 2010. (SoS 2006, med hänsyn till mörkertalet)

  7. Socialnämnden har ansvar för stöd och hjälp till målgruppen Utvecklingsarbetet ska leda till att våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld i hemmet ska vara lika självklara målgrupper i socialtjänstens arbete som andra (barn o unga, äldre, missbruk m.fl)

  8. Kvaliteten i stödet för målgruppen varierar i landet Utvecklingsarbetet ska leda till att minimera risken för rättsosäkerhet i stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld i hemmet

  9. Kommuners ansvar i förhållande till ideella jourer har varit oklart Utvecklingsarbetet ska underlätta en tydlig roll- och ansvarfördelning mellan socialtjänsten och ideella föreningar

  10. Samverkan är nödvändig • De aktiviteter som olika myndigheter måste bedriva gemensamt inom området • Att tillföra ”sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man har att genomföra gemensamt” • Varför är samverkan nödvändig? Att upptäcka våld, ge stöd och hjälp, samt för att utveckla verksamheter för målgruppen

  11. Socialnämnden • Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka internt och externt, både övergripande nivå och i enskilda ärenden (SOSFS 2009:22) • Samverkan krävs både inom och mellan nämnder

  12. Förutsättningar för en väl fungerande samverkan • Kunskap om varandras arbetsuppgifter, kompetens, roller och tilltro till varandra • Styrning: ett aktivt ställningstagande för samverkan hos ledningen och stöd • Gemensamma och tydliga mål för samverkan • God struktur: identifiera strukturella hinder: t. ex: psykologiska hinder som revirbevakande beteende, bristande kommunikation, att samverkan inte upplevs som ömsesidigt fördelaktigt

  13. Samsyn: tillit mellan de professionella, en gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp • Syfte med samverkan: Att insatserna ska bli kända, effektiva och anpassade till målgruppens behov: Individen i centrum och ett helhetsperspektiv • Integrering och förankring i den ordinarie verksamhet: genom till exempel att det finns någon som har ett övergripande ansvar för att den ska fungera

  14. Strategi för samverkan • För socialtjänsten och andra viktiga aktörer • Bygger på Vad kräver lagstiftningen och målgruppens behov • Sätta upp gemensamma mål, fastställa samverkansområden, precisera respektive roller, uppgifter och ansvar

  15. Exempel på områden att samverka • Hanteringen av anmälningar om barn som far illa eller riskerar fara illa enligt 14 kap. 1§ SoL • Hur polisen uppmärksammar barn som bevittnat våld av eller mot närstående • Tillgång till olika typer spetskompetens hos handläggare • Kartläggning av omfattningen av våld mot kvinnor av närstående samt av barn som bevittnar våld

  16. Identifiering av våld mot äldre personer, personer med funktionsnedsättning, missbruks- eller beroendeproblematik eller hedersvåld och hur dessa ärenden ska handläggas • Hantering av skyddade personuppgifter • Tillgång till insatser • Hur hanteras akuta ärenden utanför kontorstid? • Lättillgänglig information om typ av stöd som finns, på olika språk och lätt svenska

  17. Samverkan inom socialtjänsten • Mellan Individ- och familjeomsorgen och förvaltningar som handlägger äldre omsorg och handikappsomsorg, missbruks- och beroendeenhet. • Samverkan kan bidra till att behovet av stöd tillgodoses bättre och att kompetensen hos personalen ökar

  18. Ex: när en kvinna utreds för sina behov med anledning av att hon utsatts för våld och har barn, samtidigt pågår en vårdnads-, boende,- eller ungängesutredning hos familjerätten angående barnet , är det viktigt att handläggarna samverkar så att både kvinnans behov och barnets bästa tillgodoses.

  19. Samverkan i kommunen • Skolförvaltningen: upptäckt och insatser • Fritidsförvaltningar: sprida info om våld i nära relation och rätten till stöd • Samverkan med den nämnd som handlägger ekonomiskt bistånd • Överförmyndarnämnden: exempel våldsutsatta kvinnor som lider av demens eller psykisk funktionsnedsättning • SFI och Arbetsförmedlingen: kring nyanländas etablering och samhällsorientering

  20. Samverkan mellan kommuner • Kring insatser • Boende • Barns skolgång vid tillfälliga jourboenden i annan kommun • Insatser för våldsutövare, exempel möjlighet att erbjuda den som utövar våld att flytta ifrån den som utsätts för våld

  21. Samverkan med andra myndigheter och organisationer • Polisen • Hälso- och sjukvården • Skatteverket • Åklagarmyndigheten • Kriminalvården • Migrationsverket • Kronofogdemyndigheten • Brottsoffermyndigheten • Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

  22. Samverkan med Polisen • Brottsoffersamordning av myndighetens information, stöd till brottsoffer som exempel: samtal, uppföljning av kontaktförbud och skyddslarm • Riskanalys hos polisen, om ärendet är anmält hos polisen • Sekretess mellan polis och socialtjänst (medgivande och särskild prövning) • Olika hot- och riskbedömningar i ett enskilt fall?

  23. Samverkansöverkommelse: Struktur: rutin om arbetet med brottsoffer som polisanmält hot, våld eller trakasserier • Klargöra ansvar och befogenhet • Avtal mellan polismyndigheten och att antal kommuner? • Lista på kontaktpersoner på respektive myndighet: namn, adresser och telefonnummer • Se Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting har tagit farm en handbok om samverkansöverkommelser

  24. Samverkan hälso- och sjukvården • Att upptäcka våld • Mödrahälsovården, barnhälsovård, vuxenpsykiatri och elevhälsa • Vad gäller? Sekretess? SoL och hälso- och sjukvårdslagen? • Samverka kring insatser • Etablerade kontaktvägar och rutiner: akut och långsiktigt stöd

  25. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget enligt 2 kap. 7 § SoL upprätta en individuell plan. Om bedömningen görs att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, den enskilde samtycker till att den upprättas.

  26. Socialtjänsten vet vart den ska vända sig när en kvinna akut behöver vård pga. Att hon utsatts för våld. • Hälso- och sjukvården behöver veta var den ska vända sig när det kommer in en våldsutsatt kvinna som behöver socialtjänstens stöd eller göra en anmälan när den får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld

  27. Samverkan med Migrationsverket • Samråd kring att informera om rätten att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen när en asylsökande kvinna utsätts för våld, eller saknar permanent uppehållstillstånd • Kommunen har enligt 2 a kap.1 §SoL det övergripande ansvaret för att en våldsutsatt kvinna får det stöd och hjälp hon behöver som avses i 5 kap. 11§ andra stycket SoL. Detta gäller även person som under asyltiden utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående.

  28. Utsatt under asylitiden: är brottsoffer • Ansvar för anknytningsfall: Vistelsekommunens ansvar • Viktigt att informera den utsatte om rätten till att utreda behov av stöd. • Viktigt med dokumentation, som kan utgöra underlag för att stanna i Sverige.

  29. Samverkan med Skatteverket • Konsultation beträffande lämplig typ av skyddade personuppgifter i ett specifikt ärende • Leder till: Upprätthållande av kompetens inom socialtjänsten, så att klienter ges korrekt information om de olika garderna av skydd och vad dessa innebär • Upprätthållande av kompetens hos skatteverket om särskilt utsatta grupper, så som till exempel utsatta för hedersvåld

  30. Samverkan med ideella föreningar • Historiskt sett har kommunerna varit beroende av ideella föreningars verksamhet • Deras kompetens och erfarenhet kan vara ett av stort värde att ta vara på i utvecklingen av socialtjänstens arbete för målgruppen • Samverkan övergripande nivå: ta fram handlingsplaner, göra kartläggningar och gemensamt planera och genomföra utbildningsinsatser för olika målgrupper

  31. Problemet med oklara uppdragsförhållanden • Klargöra och respektera socialtjänstens respektive ideella föreningars ansvar, roller och uppgifter (Se Meddelandebladet Nr 2/2012) • Enskildas rättssäkerhet kan äventyras • Nationell kvalitetsutveckling av socialtjänsten försvåras • Slutsats: Båda parter måste förstå NÄR uppdrag och VILKET regelverk • Nämnden behöver ge TYDLIGA uppdrag när förening anlitas

  32. Samverkan i enskilda ärenden • Generella regler och vägledning om samverkan på övergripande nivå räcker inte alltid som stöd i handläggningen. • Behövs rutiner för samverkan i enskilda ärenden • Utgår från den enskilda vuxnas eller barnets behov • Lösa sekretess genom samtycke • Uppgifter som rör barn, i det fall det inte finns samtycket från vårdnadshavare kan ärenden diskuteras i avidentifierad form

  33. Paus!

  34. Hur kan en kommun utveckla arbetet med målgruppen? • Göra en analys av nuvarande arbete och ställa det mot lagstiftningens krav. • Analysera vilka metoder och insatser som används idag och undersöka vilken den bästa tillgängliga kunskapen är i arbetet med målgruppen. Vilka insatser och metoder ger bästa resultat. • Undersöka hur insatsernas kvalitet följs upp för den enskilde och på verksamhetsnivå, vilka förbättringsbehov finns?

  35. Vilka processer arbetar vi inom i vårt arbete med målgruppen? Vilka rutiner har vi? • Vad säger lagstiftningens krav? • Stämmer det överens? • Identifiera utvecklingsbehov

  36. Ett ex på process i arbetet med våld är handläggningsprocessen i arbetet med att utreda den våldsutsattes ansökan. Ett ex på rutin kan vara vad en utredning av en våldsutsatt bör innehålla, hur mottagandet av en ansökan/anmälan hanteras

  37. Analys av hur arbetar vi i vår kommun med våld? • Med att identifiera • Med våldsutsatta kvinnors rättighet att få sina behov av stöd och skydd utredda • Med bedömning av risk för fortsatt våld • Med att tillgodose våldsutsattas rätt till insatser utifrån behovsbedömning • Med uppföljning av insatser för målgruppen på individuell nivå och på verksamhetsnivå

  38. Ingång och ansvar • När en våldsutsatt kvinna behöver stöd och eller skydd, var i kommunen vänder hon sig? Vilka ”ingångar” finns? • Var finns ansvaret för att utreda, fatta beslut om insatser och följa upp ärendet?

  39. Identifiera processer och rutiner • Vilka processer arbetar vi inom i vårt arbete med att identifiera, utreda och bedöma insatser? Vilka rutiner har vi inom dessa processer? • Vilka krav och mål ska uppfyllas? Stämmer våra processer och rutiner överens med lagstiftarens krav?

  40. Stöd i arbetet • SOSFS 2011:9 – ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med tillhörande handbok • SOSFS 2009:22 med tillhörande handbok - VÅLD • SOSFS 2006:5 med tillhörande handbok - handläggning och dokumentation inom socialtjänsten • För barn som bevittnat våld – • även SOSFS 2006:12 och hanboken – barn och unga i socialtjänsten

  41. Föreskrifter på väg….. • Föreskriften kommer innehålla både föreskrifter och allmänna råd och ersätta SOSFS 2009:22. • Innehållsmässigt påminner den om 2009:22 men att vissa frågor lyfts till föreskrift och ansvaret tydliggörs. • Beräknas till februari 2014?

  42. Information eller ansökan om bistånd • Om det inte är uppenbart att den våldsutsatte enbart efterfrågar information, utan behöver någon form av hjälp eller stöd, ska förfrågan hanteras som en ansökan om stöd och hjälp och en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ska inledas

  43. Utredningens innehåll SOSFS 2009:22 • I alla utredningar som rör en våldsutsatt kvinna bör socialnämnden med anledning av våldet bl.a. utreda: • Vilket behov kvinnan har av hjälp och stöd akut, på kort och lång sikt • Våldets karaktär och omfattning • Risken för fortsatt våld • Kvinnans nätverk • Om något barn bevittnat våld

  44. Vilka metoder och insatser använder vi i vår kommun? • Evidensbaserad praktik i socialt arbete kan definieras som en medveten och systematisk användning av: • den bästa tillgängliga kunskapen • den professionelles expertis • den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål

  45. Bedömningsmetod, ett stöd i arbetet med att: • - Utreda våldsutsattas behov • - Bedöma insatser för våldsutsatta • - Identifiera våldsutsatta

  46. Bedömningsinstrument som stöd för utredningsarbetet • Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram bedömningsinstrument som stöd i arbetet med att utreda våld • FREDA kortfrågor - stöd i arbetet med att identifiera våldsutsatta • FREDA beskrivning – stöd i arbetet med att utreda våldets omfattning och karaktär • FREDA farlighetsbedömning – bedömning av risk för fortsatt eller eskalerat våld

  47. Vad kan vi säga om FREDA idag • FREDA förfaller användbart i socialtjänstens arbetet mot våld i nära relationer • FREDA verkar accepteras av brukare/klient • Vi vet inte än hur väl manualen stöder ett gott användande av FREDA • Socialstyrelsen kommer att följa de verksamheter som börjar använda FREDA för att utveckla manualen

  48. Hjälp och stöd akut • Med hjälp och stöd akut avses vad som behöver tillgodoses omgående, tex ett skyddat eller tillfälligt boende eller omedelbara behov av ekonomiskt bistånd till ex. mat. Kvinnan kan behöva hjälp i kontakt med polis och eller hälso- och sjukvård omgående. Finns det barn som behöver stöd i den akuta situationen? • Beslut om akuta insatser som ex skyddat boende kan tas under en pågående utredning.

  49. Risken för fortsatt våld • Kvinnor som levt länge med våld kan normaliserat våldet • Bedömning av risk kan behöva göras vid flera tillfällen • Riskbedömningsinstrument kan användas som stöd i bedömningen • Vikten av att göra säkerhetsplanering • Vikten av samverkan

  50. Våldets karaktär och omfattning • Vad har våldet lett till för konsekvenser • Viktigt för att kunna göra en bedömning av behovet av stöd och hjälp • Som stöd kan bedömningsinstrument användas

More Related